Vilken nytta gör kvinnliga nätverk på jobbet? Ingenjören träffade nätverket Stella på NCC som i 20 år har jobbat med villkor och normer i byggbranschen. På spelföretaget King i Stockholm engagerar nätverket både kvinnor, män och icke-binära.
Sigrid Svederoth började som Test Automation Engineer på företaget King i Stockholm för åtta månader sedan och fastnade snabbt för nätverket women@king.
Sigrid Svederoth på King
– Jag hörde talas om nätverket direkt när jag började och anmälde mig till gruppen som ordnar aktiviteter. Det här är frågor som jag verkligen brinner för.
King är ett svenskt företag som utvecklar spel för webben och mobiltelefoner. Det stora genombrottet kom 2012 med spelet Candy Crush Saga. Företaget har vuxit snabbt på kort tid och har nu 11 spelstudios och kontor i Europa och USA. Två finns i Sverige, ett i Malmö och det största i Stockholm med över 600 anställda.
Sedan 2015 finns ett lokalt women@king-nätverk på varje studio men trots namnet är det inte traditionella kvinnliga nätverk. Här jobbar man bredare för en inkluderande arbetsplats och belyser olika frågor inom jämställdhet och representation.
– Vi är ett gäng både kvinnor, män och icke-binära som driver olika initiativ. Alla aktiviteter som vi ordnar är öppna för alla. På vissa deltar mer än häften av alla på studion, säger Sigrid Svederoth.
Omkring 30 personer på King i Stockholm, indelade i olika arbetsgrupper, har uppdraget att ordna aktiviteter. Var och en engagerar sig i frågor som man brinner för och på så vis är det inte några få som gör allt.
En av aktiviteterna är Lunch & learn som hålls ungefär varannan månad. Över en lunch tittar man tillsammans på ett Ted-talk eller någon annan kortare föreläsning på nätet. I mindre grupper diskuterar man sedan ämnet, funderar på hur King kan jobba med frågorna och om något behöver lyftas till chefer eller ledning.
Just nu håller women@king på att starta ett mentorship-program. Vem som helst på företaget kan anmäla sig som mentor och syftet är i första hand att stötta kvinnor och hjälpa dem att nå högre positioner i företaget.
Andrea Backström, utvecklingschef och teknisk chef på King i Stockholm började på företaget för tio år sedan då man var knappt 50 anställda. I dag har King globalt omkring 2 000 anställda.
Andrea var aktiv när women@king grundades för fyra år sedan. I dag har hon svårare att få tiden att räcka till men hon är glad över att nya eldsjälar som Sigrid fortsätter arbetet.
Andrea Backström på King
– I dag är 30 procent av de anställda på King kvinnor och vi jobbar på olika sätt för att andelen ska öka. Jag tror att det är viktigt med ett lokalt nätverk på varje studio eftersom utmaningarna skiljer sig mellan olika länder. I Sverige har vi exempelvis en kultur där föräldraledighet för både män och kvinnor är självklar. Så är det inte överallt.
Varje lokalt Women@king har en budget för sina aktiviteter och både Sigrid och Andrea känner att företagsledningen stöttar nätverket. På stormöten via länk varje månad, så kallade ”all hands”, brukar vd:n Riccardo Zacconi prata om aktiviteter som Women@King har ordnat eller som planeras.
– Vår vision är inspirera och bidra till en jämställdhet som ska vara normen, både i arbetslivet men också i samhället i stort. Här känner jag att det finns ett stöd från alla anställda, även de som inte är aktiva, säger Sigrid Svederoth.
Medan spelbranschen är en av de yngsta branscherna är byggbranschen en av de äldsta. Machokulturen är svår att tvätta bort från väggarna men arbetsgivarna arbetar på olika sätt för att bryta den manliga normen.
Civilingenjören Ylva Lagesson började på NCC som trainee för drygt 20 år sedan. Trots att det saknades arbetskläder för kvinnor och duschmöjligheter i byggbodarna kände hon sig inte diskriminerad. Däremot reagerade hon på att organisationen var hierarkisk och att ledarskapet kändes gammalmodigt.
Ylva Lagesson. Foto: NCC.
– Yrkesarbetarna och ingenjörerna åt inte tillsammans och man löste inte problem tillsammans. Arbetsledarna bestämde och yrkesarbetarna löd order.
Tillsammans med andra unga kvinnliga ingenjörer på NCC startade Ylva Lagesson en mejlväxling (då var mejl nytt och coolt) om vad de såg och upplevde. Gruppen växte och några träffades efter jobbet och började dra upp riktlinjer för ett kvinnligt nätverk.
Det blev intensiva diskussioner om man skulle driva nätverket i egen regi eller försöka få NCC intresserade. Båda alternativen hade både för- och nackdelar. Man enades till slut om att ta kontakt med HR-avdelningen, något som visade sig vara ett bra beslut. Ledningen ställde sig bakom och nätverket fick både moraliskt och ekonomiskt stöd. Ylva har sparat det brev som hon skickade till personalchefen och i dag ler hon lite åt de första raderna.
”Finns det ett syfte med tjejer i byggbranschen eller är vi ett självändamål? Är rekryteringen av tjejer ett resultat av beställarnas krav och av jämställdhetslagen eller finns det en mer sofistikerad bakomliggande tanke?”
– Vi var unga och lite arga men jag är också stolt över att vi drog igång NCC:s kvinnliga nätverk Stella som i höstas firade 20-årsjubileum.
Ylva Lagesson menar att både normer och jämställdhet på NCC har förbättrats enormt på 20 år men hon kan ändå se att det finns en del kvar att göra. Brevet till personalchefen avslutas med sex konkreta förslag till åtgärder för att lyfta kvinnorna. Ett av förslagen var: Uppmuntra, uppmuntra, uppmuntra! Det är en viktig uppgift för Stella även i dag.
Civilingenjören Ida Widén började på NCC:s traineeprogram för tre år sedan och förra året blev hon en av fem så kallade Stellacoacher för NCC i Stockholm/Mälardalen. Deras uppdrag är att ordna nätverkets aktiviteter. Hon menar att Stellas främsta uppgift är att lyfta fram kvinnliga förebilder i företaget.
Ida Widén. Foto: NCC
– Ett viktigt inslag på träffarna är att kvinnliga chefer på NCC inspirerar andra kvinnor. Fler förebilder speglar en större bredd av hur en chef kan se ut, säger Ida Widén.
I dag har Stella 550 medlemmar i fem lokala nätverk över landet som genom föreläsningar och aktiviteter stöttar NCC mot målet att få fler kvinnliga chefer.
Men andelen kvinnliga ledare i NCC-koncernen är fortfarande lågt, bara 14 procent.
Varför går det så långsamt?
– Det finns fortfarande barriärer som hindrar kvinnor från att nå chefsjobben. Men rekryteringsbasen är också ett problem. Det är fortfarande för få kvinnliga civilingenjörer som väljer byggbranschen, säger Ida Widén.
Ylva Lagesson tycker att den låga andelen kvinnliga chefer på mellannivå är oerhört frustrerande. I NCC:s koncernstyrelse är 63 procent kvinnor, i koncernledningen är 50 procent kvinnor och i NCC:s ledningsgrupper är 40 procent kvinnor. Men bland platscheferna utgör kvinnorna bara 2–3 procent. För 20 år sedan var de 1 procent så förbättringen är blygsam.
– Ändå har NCC och hela branschen förändrats jättemycket och Stella har varit en viktig pådrivare. Vi har drivit praktiska frågor som föräldralön, förbud mot diskriminerande bilder och arbetskläder för kvinnor.
Ida Widén tror att de frågor som Stella driver i dag har en större uppförsbacke.
– För 20 år sedan var orättvisorna mellan män och kvinnor mer synliga. Nu handlar det mer om värderingar och de tar längre tid att påverka och förändra.
