Ett år kvar – det här kan bli avtalsrörelsens knäckfrågor

Nedräkningen till avtalsrörelsen har börjat. I vår träffas de nyvalda förhandlingsdelegationerna för uppstartsmöten men redan nu anar delegater från Combitech AB, ABB Corporate Resararch och Södra skogsägarna vad som kan bli de stora tvistefrågorna i förhandlingarna. 

Om ett år, den sista mars 2020, löper de flesta avtal ut mellan Sveriges Ingenjörer och arbetsgivarorganisationerna i den privata sektorn. Kommande höst och vinter blir en intensiv period för de 61 medlemmar i förbundet som har blivit invalda i någon av de 12 förhandlingsdelegationerna, en för varje avtalsområde, som ska förhandla fram nya avtal.

Att sitta i en förhandlingsdelegation är ett stort ansvar men också lärorikt. Den viktigaste uppgiften är att föra fram medlemmarnas syn på vilka frågor som ska prioriteras i förhandlingarna.

Det gemensamma arbetet i delegationerna börjar redan i vår men först efter sommaren formuleras avtalskraven. När förhandlingarna så småningom inleds kan saker hända snabbt. Vissa dagar behöver förhandlingsdelegationerna vara samlade i Stockholm för att snabbt kunna lämna svar på ett avtalsförslag från motparten.

Förhandlingsdelegaterna anar redan vilka som blir de stora tvistefrågorna i avtalsrörelsen.

Petra Borgstedt

Petra Borgstedt, Combitech AB, förhandlingsdelegationen för Tekniktjänstearbetsgivarna.

Hur många avtalsrörelser har du varit med i tidigare?

– Det här blir min andra.

Hur får du reda på vilka krav som medlemmarna på din arbetsplats tycker att förbundet ska driva i avtalsrörelsen?

– Jag planerar ett medlemsbrev där jag kommer att uppmuntra alla att komma med synpunkter. Här på Combitech där jag är ordförande för Akademikerföreningen har vi 650–700 medlemmar.

Vad är din känsla inför uppdraget?  

– Jag tyckte förra gången och även nu att det är spännande, roligt men också svårt. Det är inte alltid så lätt att väga krav på löneökningar och villkor mot varandra.

Vad har du lärt dig?

– Under den förra avtalsrörelsen lärde jag mig otroligt mycket, inte minst om själva avtalet på en djupare nivå. Jag har insett att små ändringar i formuleringar kan göra stor skillnad och det är viktigt att förhindra kryphål. Det är en erfarenhet som jag har tagit med mig till det lokala arbetet, till exempel i protokoll från MBL-förhandlingar.

– Jag har också haft stor nytta av de erfarenheter som andra medlemmar i delegationen har delat med sig av. Vi har mejlat varandra under året i olika frågor och stöttat varandra

Har du någon gång fått kritik från medlemmar som är missnöjda med avtalet?

– Inte så mycket när det gäller siffran i löneavtalet men däremot finns kritik mot konstruktionen av avtalet. Vi har inget att sätta emot när företagen lägger sig på märket.

Vad tror du blir de stora tvistefrågorna i kommande avtalsrörelse?

– Framför allt lönerna och avtalets konstruktion, det är vad jag hör från medlemmarna. Avtalet vi har nu fungerar inte. Arbetstid och kravet på övertidsavlösen som man har på lokal nivå för vissa tjänster kan också bli en viktig fråga. Kan man på central nivå på ett bättre sätt definiera när det kan anses skäligt att kräva att en tjänst ska vara övertidsavlöst?

Ulf Westblom

Ulf Westblom, ABB Corporate Research. Förhandlingsdelegationen för Teknikarbetsgivarna.

Hur många avtalsrörelser har du varit med i tidigare?

– Två, 2016 och 2017.

Hur får du reda på vilka krav som medlemmarna på din arbetsplats tycker att förbundet ska driva i avtalsrörelsen?

– Jag har jobbat på ABB i 23 år och hör varje dag vilka frågor som oroar och bekymrar medlemmarna. Vi förtroendevalda i regionen träffas också regelbundet, både från stora och små företag i privat sektor. Flera har precis som vi på ABB utländska ägare och saknar därmed kontakt med dem som har inflytande över våra löner.

Vad är din känsla inför uppdraget?

– Det känns som ett stort ansvar.

Vad har du lärt dig?

– Personligen har det gett mig värdefull kunskap om hur det lokala fackliga arbetet fungerar på andra arbetsplatser, hur andra har löst problem. Men det är väsentliga skillnader mellan förhandlingar på central nivå där vi förhandlar med ett arbetsgivarförbund och på lokal nivå där vi förhandlar vi direkt motparten.

Har du någon gång fått motta kritik från medlemmar som är missnöjda med avtalet?

– Ja, det händer. De senaste två avtalen har gjort många besvikna. Att 80 procent av medlemmarna här på ABB Corporate Research inte får en reallöneökning i år känns inte heller kul för mig.

Vad tror du blir de stora tvistefrågorna i kommande avtalsrörelse?

– Utan tvekan främst frågan om vi kan fortsätta med ett processavtal som innebär att lönen ska sättas efter hur bra det går i företaget. Facit visar att de flesta arbetsgivare lägger sig på stupstocken. Teknikarbetsgivarna var väldigt angelägna om det här avtalet men vi kan konstatera att det inte har fungerat.

Ann Öhlin

Ann Öhlin, Södra skogsägarna. Förhandlingsdelegationen för Sveriges Skogsindustrier

Hur många avtalsrörelser har du varit med i tidigare?

– Det är många men jag minns inte exakt. Jag har nog varit med i förhandlingsdelegationen i tio år.

Hur får du reda på vilka krav som medlemmarna på din arbetsplats tycker att förbundet ska driva i avtalsrörelsen?

– Först och främst direkt från medlemmarna på min lokalavdelning här på bruket i Mörrum. Vi har också en PTK-grupp med förtroendevalda från de tre bruken, Mörrum, Mönsterås, Värö och huvudkontoret som träffas regelbundet. På hela Södra skogsägarna har vi 140–150 medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

Vad är din känsla inför uppdraget?

– Det är ett stort ansvar men också spännande och känns viktigt att kunna var med och påverka avtalet.

Vad har du lärt dig?

– Massor, inte minst hur man ska läsa avtalen, vad som är andemeningen i avtalstexterna.

Har du någon gång fått motta kritik från medlemmar som är missnöjda med avtalet?

– Nej, inte direkt. Avtalen är ju öppna uppåt och hindrar inte på något vis arbetsgivarna att betala mer. Därför känner jag att kritiken istället riktas mot arbetsgivaren.

Vad tror du blir de stora tvistefrågorna i kommande avtalsrörelse?

– Det är lite svårt att säga. De senaste åren har vi till exempel fått igenom ytterligare en månad med föräldralön och ingen begränsning av restidsersättning per dag. Den här gången känns det som om lönen blir en fråga som inte längre kan kompenseras av andra villkor. Södra gör sitt bästa år någonsin och nu vill medlemmarna ha del av vinsterna.

Karin Virgin