Är det brist på ingenjörer eller inte? Meningarna går isär. Vi hittade tre företag som upplever ingenjörsbrist: HiQ, Volvo Cars och Sigma IT. Men alla tre säger att lön inte är det primära de lockar ingenjörerna med.
Jerker Lindsten
Jerker Lindsten, vd, HiQ:s Göteborgskontor
Upplever du att det är ingenjörsbrist?
– Ja, det är en stor brist inom många IT-områden och inte bara i Sverige utan även i Norge och Danmark där vi också har kunder.
Vilken kompetens är det mest brist på?
– Det är svårast är att hitta personer som kombinerar kompetens inom mjukvara med domänkunskap inom automotive som är ett stort område i Västsverige när bilindustrin har blivit en mjukvaruindustri. Juniora ingenjörer är lite lättare att hitta, men inte alls lätt.
Hur mycket rekryterar ni från andra länder?
– Mycket, nu har vi över 30 nationaliteter bland medarbetarna. Vi har också två kontor med mjukvaruutvecklare utomlands, ett i Moskva och ett i Gdansk i Polen med sammanlagt 100 medarbetare. De är utbildade på bra universitet, är väldigt duktiga och våra kunder är nöjda med resultaten.
Handlar utlokaliseringen utomlands bara om kompetensbrist?
– Lönerna är lägre i Ryssland och Polen men det är inte huvuddrivkraften. Det handlar främst om att hitta rätt personer.
Använder ni lön som ett konkurrensmedel för att locka till er ingenjörer från andra arbetsgivare?
– Nej, det gör vi inte. Att erbjuda en marknadsmässig lön är viktigt men att köpa över folk är inte smart. Det blir en hysterisk marknad och ger ingen långsiktig hållbar lösning. Undersökningar visar att lönen bara är ett av många kriterier som är viktiga för ingenjörer. Man måste också att kunna erbjuda intressanta arbetsuppgifter och möjlighet till utveckling.
Har du förslag på lösningar på ingenjörsbristen?
– Öka antalet utbildningsplatser på högskolan för ingenjörer inom mjukvaruutveckling med 20-30 procent.
Beatrice Silow
Beatrice Silow, kommunikations- och kulturchef, Sigma IT
Upplever du att det är ingenjörsbrist?
– Ja, definitivt. Sigma IT har över 1200 anställda på 22 kontor och vi växer med 15–20 procent per år men skulle kunna växa mer. I dag tvingas vi att avstå från uppdrag därför att vi inte hittar inte rätt kompetens.
Vilken kompetens är det mest brist på?
– Främst systemutvecklare inom olika språk men även kompetens inom andra områden, exempelvis affärssystem, AI och business analyst.
Rekryterar ni bara ingenjörer eller även andra med kortare utbildningar?
– Den stora volymen är ingenjörer och systemvetare men de räcker inte till. Vi söker både erfarna och de som är i början av sin karriär. I första hand rekryterar vi från högskolor men även från YH-utbildningar. Där ser vi dock ofta att vi behöver komplettera med vidareutbildning.
Hur mycket rekryterar ni från andra länder?
– En hel del, både nyexaminerade och seniora experter. Som komplement till egen rekrytering har vi också öppnat kontor utomlands. I dag har vi 50 personer anställda i Polen och 50 i Indien som stöttar projekten i Sverige, främst med systemutveckling och programmering, ofta expertkompetenser som vi har svårt att hitta i Sverige.
Handlar utlokaliseringen utomlands bara om kompetensbrist?
– Det främsta skälet är att få tag i personer med rätt kompetens som kan utföra uppdragen men möjligheten att sänka kostnaden är också en faktor, dock inte så avgörande som man kan tro. Många experter kostar en hel del oavsett var de finns i världen.
Använder ni lön som ett konkurrensmedel för att locka till er ingenjörer från andra arbetsgivare?
– Självklart har vi alltid en lönediskussion vid rekrytering men IT-konsultbranschen är en mogen och prispressad bransch så utrymmet för stora lönerace är ganska begränsat. Det ser vi bland annat stora offentliga upphandlingar där man nästan alltid väljer den med lägst kostnad.
Har du förslag på lösningar på ingenjörsbristen?
– Det behövs definitivt fler utbildningsplatser för dataingenjörer men vi måste också erbjuda bättre möjligheter till omskolning. Det behöver inte nödvändigtvis vara utbildningar på fem år inom högskola eller universitet.
Jonn Lantz
Jonn Lantz, technical leader inom agil mjukvaruutveckling, Volvo Cars
Upplever ni att det är ingenjörsbrist?
– Ja, utan tvekan. Det är bristen på kompetens som är anledningen till att vi tar in så många konsulter men konsultföretagen har svårt att hitta tillräckligt många svenska ingenjörer.
Vilken kompetens är det mest brist på?
– Mjukvaruutvecklare, främst Linux-seniorer från modern mjukvaruutveckling. Ingenjörer från state-of-the-art-bolag som Spotify, Ericsson, Tesla och andra bolag i Silicon Valley är drömrekryteringar. Deras kompetens är hett eftertraktad men extremt svår att få tag i.
Rekryterar ni bara ingenjörer eller även andra med kortare utbildningar?
– Vi rekryterar främst ingenjörer och doktorer.
Hur mycket rekryterar ni från andra länder?
– Vi engagerade omkring 1000 personer förra året (anställda och konsulter) och hundratals av dem kommer från andra länder. Vi anlitar både svenska och utländska konsultföretag som rekryterar konsulter från hela Europa, Kina, Indien, Pakistan, Ryssland och Ukraina.
Handlar utlokaliseringen utomlands bara om kompetensbrist?
– Ja, utan tvekan.
I vilken mån kan man kompetensutveckla de ingenjörer som redan är anställda?
– Vi försöker men det är svårt. Främst saknar vi seniorer inom mjukvaruutveckling och det tar tid att bli senior.
Använder ni lön som ett konkurrensmedel för att locka ingenjörer från andra arbetsgivare?
– Lön är ganska viktigt men delaktighet är viktigare. Många vill få chansen att utveckla en superprodukt som slår över hela världen. Det handlar om känslan att man som individ kan göra stor skillnad.
Har du förslag på lösningar på ingenjörsbristen?
– Fler kvinnor behöver bli ingenjörer. Industrin är till för stor del ett gubbträsk som missar 50 procent av kompetensen. Vi är på väg åt rätt håll men det går långsamt. Få kvinnor vill också doktorera, förmodligen därför att så många professorer är äldre män. Det här är ett problem för industrin. Utan kvinnor riskerar vi att få produkter som inte matchar kunderna.
53 kommentarer
Nu har jag inte läst allt ovanstående, men det vore intressant att se en sammanställning av hur konsultarvodena ändrats genom åren. Jag har inte så bra koll själv, men min känsla är att arvodena mer eller mindre stått stilla i 20 års tid,iaf inom mekanik/maskinkonstruktion. Vad kostade en konsult med 10 års erfarehnet år 2000 och vad kostar motsvarande konsult idag?
Hej Mats,
Vi har fått detta önskemål från fler läsare. Att ta fram uppgifter om hur konsultarvodena har förändrats har dock visat sig vara ganska svåra men det vore verkligen intressant. Kanske ska vi göra ett nytt försök efter sommaren. /Redaktionen
Uppenbart att företagen använder någon form av härskarteknik i rekryteringarna för att få ner de sökandes förväntan på lönesättning. Att lön inte är viktigt är det löjligaste jag hört.
Har sedan examen för 8 år sedan arbetat inom den offentliga sektorn (samhällsbyggnad) och fått upp lönen från 28 000 till 52 000 på 8 år. (+85%)
Projektledaruppdrag utan personalansvar och är strax över 30 år gammal. Är nöjd med kommunen som arbetsgivare. De gör allt för att behålla oss och visar stor uppskattning.
Bra artikel och att ni ”ligger på”. Tack! (Även om man kan konfrontera ännu mer.)
Intressanta kommentarer. Det verkar som att det finns en tro att vi på industrisidan har en ”master plan” för att utnyttja arbetskraften maximant till minimal kostnad. Well, naturligtvis kommer ingen representant för industrin skriva ”!välkommen till oss, vi betalar genast mycket mer än alla andra!” – eftersom detta faktiskt inte hade lockat de vi vill ha! Snarare är det så att de (ganska få) som verkligen kan och kan leda det vi försöker göra sällan går att köpa. Juniorer går eventuellt att köpa. Karriärister går definitivt att köpa… Men, vill jag ha verklig kompetens så måste det finnas en progressiv, lyhörd, jämlik(!) organisation som gör något riktigt spännande (och kanske nyttigt, gärna rädda världen etc). Sen går det nog att få ihop en rätt vettig lön för den som är beredd att satsa lite… 🙂
Snarare är det så att vi som samhälle inte riktigt har hajat den fundamentala omvandling av industrin som pågår, från atomer till bitar.
Det enda vi begär är att ni slutar skrika om er ”ingenjörsbrist” samtidigt som du är värre än riskavfall om du inte har precis rätt inriktning på precis rätt sorts civilingenjörsprogram med 2-5 års tidigare arbetslivserfarenhet som du skaffat annorstädes.
Hur vet du att personen som är enormt duktig på område X inte vill ha pengar? Är det en principsak att inte vilja ha ”karriärist”? Kanske denne person vet om sin kunskap och vill ha betalt därefter. Precis som en atlet på hög nivå inte fortsätter spela i lägre liga för knappt någon slant enbart för ”att det är kul”.
Logiken haltar även på flera sätt. Du säger att dom duktiga och drivna inte går in för lön så det är inte så man lockar dom. Samtidigt är er argumentation att ”öka antal platser på utbildningarna”. Det kommer ju inte heller att locka till sig dessa människor av samma anledning: om dom är intresserade av det så har dom redan sökt utbildningen. Att ha fler platser gör att fler kommer in som inte skulle ha kommit in till att börja med.
Varför tar inte NI på er ansvaret att utveckla dessa personer som brinner för området som du säger? Om ni kan identifiera dom och utveckla dom, vilket borde vara tämligen enkelt då dom ska vara så drivna att göra roliga saker, så borde ni kunna tälja guld.
En annan aspekt av att inte höja lönerna är att majoriteten vill ha hög lön. Dessa få du pratar om: drivna + extremt duktiga + drivs ej av lön är få. Vad gör dom som är missnöjda? Höjer rösten. Klagar till facken. Säger att det inte är brist (det är väldigt specifik ”brist” ni talar om..). Rekommenderar andra att INTE studera till ingenjör. Ni måste ju förstå att det blir effekt av att föra ert synsätt om 10-20 år.
Du har säkert rätt i hur du tänker kring rekrytering Jonn. Men faktum är ju att industrisidan har just en ”master plan” för att hålla nere lönerna vilket visar sig varje gång industrins organiserade representanter förhandlar nya kollektivavtal.
Alla tre företagen i denna artikel har det gemensamma att de upplever brist på ingenjörer ínom IT och mjukvaru utveckling.
Men hur ser det ut inom andra områden? Är det brist där också, eller är det överskott på arbetskraft?
Det är ett utmärkt uppslag för en uppföljande artikel. Den tar vi med oss. Tack!/Karin Virgin, chefredaktör
Jag roade mig förövrigt med att söka jobb på HiQ, ett av de företag som säger att de har sådan brist. Svarsmailet jag fick var ungefär ”vi har jättemånga kvalificerade sökande och ett svar kommer därför att dröja”. Jag återupprepar min fråga, varför ska det vara så otroligt svårt för företagen att tala sanning om sin ”brist”?
Därför att bristen består av utbildade erfarna ingenjörer som kan tänka sig at jobba för minsta möjliga lön. Det är sådana kandidater företagen vill ha och när det inte söker några sådana då heter det att det är brist på ingenjörer.
Hej Maskiningenjören! Vi på HiQ har ett kontinuerligt behov av att anställa båda erfarna och mindre erfarna ingenjörer, främst inom mjukvara. Vi betalar marknadsmässig lön och har ett stort antal mycket spännande kunder och uppdrag som vi kan erbjuda.
Så varför har HiQ då bara sökesannonser för seniorer, eller är det så att en junior anses börja på två års erfarenhet?
Provocerande att läsa att Volvo Cars hävdar att det är ingejörsbrist, samtidigt som man skickar ut hundratals konsulter.
True
I detta nu pratade jag med rekryterare som hade hand om rekrytering på ett av de tre företag som nämns i artikeln. Rekryteraren gjorde klart att företaget troligen kommer att ställa in sina rekryteringar eftersom de inte vet vad som kommer att hände i framtiden. Så mycket för den ”ingenjörsbristen”. Varför ska det vara så otroligt svårt för företagen att tala sanning?
Som jag förstod de så släpptes de en rapport av SI hur SI plan för att få upp ingenjörers löner ska gå till. Denna presenterades tydligen på någon årsstämma för de förtroendevalda. Jag skulle väldigt gärna vilja läsa denna rapport men har inte lyckats få tag i den. Har bett om denna rapport både i kommentarer på ingenjören.se samt i mail till redaktionen men inte fått något svar på frågan.
Som de är nu har jag ett väldigt litet förtroende för att SI har någon plan eller möjlighet att förändra löneutvecklingen för deras medlemmar då de har misslyckats i över 20år. Tillslut hamnar man ju i ett läge då man måste fundera vad medlemsskap i SI egentligen ger oss?
Det stämmer att Sveriges Ingenjörer har utarbetat en lönestrategi för att få en bättre löneutveckling för medlemmarna. Redaktionen för Ingenjören.se har inte läst den och har tryckt på för att kunna skriva om den. Vi vet att intresset bland medlemmarna är stort.
Är en av de 600-700 hittills sparkade konsulter från Volvo Cars. Det Jonn Lantz på Volvo Cars säger är ren lögn.
”Upplever ni att det är ingenjörsbrist?
– Ja, utan tvekan. Det är bristen på kompetens som är anledningen till att vi tar in så många konsulter men konsultföretagen har svårt att hitta tillräckligt många SVENSKA ingenjörer.”
1. Frågar ni er inte varför kompetensen uppenbarligen finns hos konsulterna eftersom ni ”måste” ta in dessa för att fylla behoven och varför de inte som söker sig direkt till Volvo Cars?
2. Är inte konsulterna människor? Uppenbarligen inte då ni väljer att kicka de som om de var den största fienden mot ökade kostnader.
3. Varför betonar Jonn SVENSKA ingenjörer? Ligger det nåt rasistiskt här?
4. Har ni erbjudit konsulterna anställning? NEJ utan ni ska ”spara” genom att kicka konsulter och skjuta upp projekt. Marginalen har gått ner pga ökade material- och handelskostnader och prispress, inte pga arbetskraften. Något som skapade ramaskri då de fastanställda inte fick bonus, men löneförhöjning fick de. Konsulterna fick först sänkt arvode och 2v senare kicken. Tack för det.
SO TRUE
Jag kommer ihåg Sveriges Ingenjörers motto för ett antal år sedan (då problemet med dåliga lönepåslag var högaktuellt): ”Tysklandslöner senast 2015!!!”. Ja, hur gick det sedan? Utför….
För iallafall två av företagen som nämns vid namn kan jag upplysa om att deras prat om ingenjörsbrist inte märks vid jobbsökande/intervjuer. De söker inte juniorer och skulle du som junior råka ta dig till anställningsintervju så blir du behandlad som att de helst vill att du ska försvinna.
Det intressant är att SI inte gör ett endaste dugg för att se till att ingenjörer tjänar bättre. Som exempel så försöker man inte pressa företag att betala ut högre löner eller att man nästan totalt undviker frågan om övertidsavlösning. I dagsläget så är det ju nästan fler ingenjörer som är övertidsavlösta än de som inte är. Företagen gav en viss löneökning när denna form blev introducerat för en större skala förutom chefer. Nu har dock företagen mer fått in denna löneökningen i vanliga grundlöner och på så vis sänkt många ingenjörers löner ännu mer. Så det är ju väldigt intressant att Ingenjören gör en artikel där sammanfattningen är att vi ska
1) Ha mindre betalt
2) Jobba mer
3) Att utmanande och roliga arbetsuppgifter ska kompenser en låg lön
Flera jämför ingenjörer med sjuksköterskor och lärare. Jämförelsen haltar dock av flera skäl.
1) Både lärare och sjuksköterskor är legitimerade yrken vilket inte ingenjörer är. Arbetsgivaren måste anställa personer med svensk legtimation vilket gör att man inte kan ta in utländsk kompetens i särskilt stor utsträckning. Goda kunskaper i svenska (läs flytande svenska) krävs också för legtimation för vårdpersonal vilket gör att mängden personer som kan anställas från utlandet är mycket begränsad.
2) Ingenjörer jobbar på en internationellt konurrenutsatt marknad (till skillnad från lärare och sjuksköterskor som arbetar i skattefinanserad verksamhet). Även om det rent juridiskt gick att få legitimering av ingenjörer skulle en sådan begränsning främst leda till att jobb flyttade ännu mer utomlands.
Punkt 1: är samma sak som många säger, även med den jämförelsen: Med licens smalnar utbudet av rejält och tillgång & efterfrågan påvisas i lönerna då.
Punkt 2: Människan är likadan oavsett var du står på denna planet. Varför inte ta in sjuksköterskor och utbilda dom lite extra för att ge dom licens? Visst jag håller med dig att teknikyrken är lättare att flytta på. Men vad är då alternativet om vi inte har en ingenjörslicens eller sänker antal platser på utbildningarna? Det är att fortsätta pumpa in folk på platserna där en mindre andel tar examen. Kommer ut på en arbetsmarknad där man säger att det är brist men anställer inte. Kostar landet pengar att bara öka platserna SAMT att ha folk i yrkesroller som dom inte ens har studerat till (ingenjörer tar olika typer av jobb för att man måste sprida sin ansökan och inte enbart söka A).
Så antingen kvalitetssäkrar vi utbildningen och yrket redan nu innan vi gör som Sverige brukar, då det är för sent. Eller så pumpar vi in massor av folk som inte kommer göra klart utbildningen eller får inget jobb.
Jag håller med dig i stort på punkt 2. Men det orsakar även problem. I Östeuropa och Indien tjänar dom bråkdel av vad vi gör här. Så om vi ska konkurrera med dom och inte höja våra löner så borde väl lönen helt stanna upp eller rentav sänkas
De flesta jobb som kräver hög utbildning och kompetens är intressanta. Så att säga ”Du får en låg lön, men det blir roligt för dig.” är ganska naivt. Jag har ett roligt jobb, har en extrem specialistkompetens och gör ett bra jobb som ofta erkänns av cheferna. Jag fick 1,5 % i löneförhöjning senast, att jämföra med inflationen som var 2 %. Hur vill företaget att jag ska tolka det? Det känns inte som positiv feedback i alla fall.
Håller med flera av kommentarerna men tyvärr är det inte konsultföretagen som håller tillbaka lönerna. Det är kunderna som inte har arvoden som korrelerar till kompetensnivå eller efterfrågan.
Priserna på ingenjörer mot kund inom elektronikutveckling ligger ju på i princip samma eller lägre nivåer som för 10 år sedan medan lönerna ökat med 30-40%. Hur kan man då öka lönerna öka ytterligare?
Det är bara ytterligare ett symptom på rotorsaken som är att det är för stort utbud av ingenjörer. Hade det varit brist på ingenjörer, så hade det även varit brist på ingenjörskonsulter, och konsultköparna hade då inte kunnat pressa ner arvodena till konsultbolagen som de nu gör. Om det hade varit verklig brist på ingenjörer så hade istället konsultarvodena ökat, och konsultbolagen hade i sin tur kunnat öka lönerna till sina anställda ingenjörer.
Så rotorsaken bör fixas genom att minska utbudet på ingenjörer. Då kommer konsultarvodena och ingenjörskonsulternas löner att öka.
Tydliga exempel på att marknadskrafterna inte kommer driva upp ingenjörslönerna märkbart. Inte ens i bristbrancher i högkonjunktur. Sveriges Ingenjörer måste byta strategi. Lönerna måste förhandlas upp ordentligt för hela ingenjörskollektivet. Nivåer som tidigare avtal, med 6,5% på tre år i högkonjunktur, är fullständigt oacceptabelt.
En märklig sak är att Ingenjören lägger upp artikel efter artikel där man återger arbetsgivarnas syn på saken (att det råder ingenjörsbrist), trots att detta motsagts dussintals gånger av ingenjörer, arbetsmarknaden, verkligheten… Däremot ser man i princip aldrig i Ingenjören en artikel ur ingenjörernas perspektiv.
Hej,
Ingenjörsbrist är ett ämne som vi har skrivit en hel del om tidigare. Nyligen publicerade vi intervju med företaget Zenuity som inte upplever ingenjörsbrist trots att de rekryterat hundratals ingenjörer på kort tid. https://ingenjoren.se/2019/05/15/zenuity-har-rekryterat-hundratals-ingenjorer-vet-vad-som-lockar/
Tidigare i våras kom en artikel med intervjuer med Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand och utredaren Olle Dahlberg som inte heller ser någon ingenjörsbrist.
https://ingenjoren.se/2019/02/28/att-arbetsgivarna-upplever-brist-pa-ingenjorer-betyder-inte-att-det-ar-brist/
Vi tycker att det är viktigt att belysa frågor från olika vinklar och hitta motpoler. Därför intervjuade vi den här gången tre arbetsgivare som hävdar att det är brist på ingenjörer. En intressant slutsats är att ingen av dem väljer att höja lönerna för att kunna locka till sig ingenjörer. Det tror vi är ett intressant perspektiv för våra läsare./Karin Virgin, chefredaktör
Ok, så Sveriges Ingenjörer anser att det inte råder någon brist på ingenjörer. Men innebär det att de anser att det råder balans mellan och tillgång och efterfrågan, eller att det är ett överskott på ingenjörer? Det är en väsentlig skillnad på de två alternativen.
Uppenbart är det ett så stort utbud av ingenjörer att deras löner har kunnat pressas ner av företagen så ingenjörerna fått bland den sämsta löneutvecklingen av alla på hela arbetsmarknaden de senaste 10-20 åren. Det borde ju tyda på ett överskott på ingenjörer. Håller Sveriges Ingenjörer med, och i så fall vad avser de försöka göra åt saken?
Frågan om det det råder balans eller om det är ett överskott på ingenjörer har inget entydigt svar. Tillgång och efterfrågan varierar mellan olika branscher och ingenjörernas specialkompetens och erfarenhet. Både Ulrika Lindstrand och Olle Dahlberg pekar på de olika faktorer som påverkar men deras övergripande uppfattning är att det inte är brist på ingenjörer.
Visst, det är väl rimligt att det råder skillnad mellan olika branscher osv. Men vad anser Sveriges Ingenjörer gäller i *genomsnitt*? Är det tex överskott på ingenjörer inom 80% av områdena/kategorierna, och brist eller balans inom 20%? Det borde man åtminstone kunna svara på och inte försöka glida undan frågan. Att bara konstatera att det är brist inom något viss specialområde och sedan därför ignorera att det överlag är ett överskott och inte försöka göra något åt saken känns inte ok.
Uppenbart har ju ingenjörerna i genomsnitt fått väldigt dålig löneutveckling under 10-20 år. Så då borde man väl åtminstone kunna konstatera att det i genomsnitt är för stort utbud av ingenjörer. Och inom de områden där det då är överskott, vad avser Sveriges Ingenjörer göra åt det?
Jag har försökt få kontakt med dig. Om du skickar din riktiga mejladress till ingenjoren@sverigesingenjorer.se så kan vi besvara dina frågor./Karin Virgin, chefredaktör.
Instämmer med Jimmy. Jämför med läkare som hela tiden ser till att det inte utbildas tillräckligt med läkare så att de kan hålla uppe sina löner och anställningsvillkor.
@Lasse det trodde jag också tills jag fick reda på att flaskhalsen i ligger i läkarutbildningarnas at-tjänster, man kan inte utbilda fler i dagsläget.
Problemet är att det inte är ingengörsbrist, det är bara brist på ingenjörer som vill jobba för minimilöner. Vi har ändå marknadsekonomi, utbud och efterfrågan borde styra. Om det verkligen vore ingenjörsbrist så skulle lönerna öka, men som det är nu så har de stått tillbaka sedan 70/80-talet.
Det finns ingen motpol. I detta fallet har SI inte gjort något för att öka folks löner. Istället har man låtit arbetsgivare övertidsavlösa folk och på så sätt sänkt arbetstagarnas löner. Genom denna övertidsavlösningsåtgärd har man låtit arbetsgivarna ge sken av att ge ”höga löner” medan detta i det egentliga fallet blivit kraftiga lönesänkningar.
Frågan om övertidsavlösning är en fråga mellan ingenjören och dennes arbetsgivare. Normalt sett kommer man överens om det då man anställs. Sveriges Ingenjörers rekommendation är att vara försiktig med att förhandla bort rätten till övertidsersättning – särskilt viktigt är det om man är nyexaminerad. Om ingenjören förhandlat bort sin övertid så ska också personen ha möjlighet att styra sin arbetstid och det ska finnas en flexibilitet gällande arbetstiden. Det är något som arbetsgivaren lätt glömmer bort. Alldeles för många arbetsgivare ”förhandlar bort övertiden” i ren slentrian – det är fel att göra så. Det ska kunna motiveras med att arbetstiden behöver vara flexibel. Min rekommendation är att ta kontakt med din lokalfackliga representant för dialog och hur det ser ut på arbetsplatsen kring detta. Det finns även möjlighet att höra av dig till vår medlemsrådgivning om du skulle vilja ha information eller vägledning från förbundet centralt.
Camilla Frankelius, förhandlingschef, Sveriges Ingenjörer
Jag har ständigt nekat att förhandla bort övertiden. Problemet är att detta är nu mer regel än undantag. Jag vet vad min kompetens och år är värd och när jag föreslagit denna siffra under rekryteringsprocesser så har jag endast hamnat på ”de höga nivåerna” som arbetsgivaren säger om jag får med på att förhandla bort övertiden. I början när folk som redan var anställda fick nya avtal med rätten till övertiden bortförhandlad och en lön på ca 10% högre så ”funkade” det. Men ska du in på merparten av företagen nu så räknas det kallt med från företagens sida att du ska räkna med ingen övertid och inte få nån ersättning som högre lön. Det förstör för samtliga att rätten till övertid försvinner och inte kompenseras! Ni på SI tar för lättvindigt på detta och skyller enbart på oss arbetstagare!
Låt er inte luras, detta är ren propaganda för att fler ska utbilda sig och nöja sig med mindre lön.
Samma sak har hänt byggbranschen och här är lön viktigt samtidigt som det sägs att det är brist på ingenjörer när det i själva verket är brist på rätt kompetens då företag vägrar utbilda eller satsa på personal.
Självklart vill vi ha högre lön, det är bland de topp 2 viktigaste sakerna. Vi är inte dumma nog att tack nej till pengar.
Om ett företag ligger i framkant, har bra kultur, intressanta arbetsuppgifter och visar sig ha bra chef och kollegor så kan de komma undan med lägre lön. Det är få företag som klarar det.
Sigma, HiQ – de skulle behöva betala mycket mer än snittet för att locka mig.
Ingenjörsbristen är påhittad, hade den varit verklig hade snittlönerna gått upp mer i Sverige.
Jag roade mig med att kolla på lediga jobb hos HiQ. Det fanns inte ett enda som inte krävde minst 2 års erfarenhet. Så mycket för den bristen.
Exakt. Få företag har allt det där. Men många verkar tro att dom ligger i teknikens absoluta framkant eller att deras produkt är banbrytande. Det är den inte. Det är dags för företagen att inse att det är andra tider. Folk efterfrågar lön mer och mer. Men dom står kvar och letar efter människor som är naturtalanger inom något och ska tycka det är superkul samtidigt som dom ska tycka lönen inte är särskilt viktigt. Ganska smal profil man letar efter om du frågar mig.
Samtidigt är dörren hårt stängd för självlärda. Du ska ha precis rätt civilingenjörsutbildning, med precis rätt profil och dessutom ha flera års relevant arbetslivserfarenhet.
Välbalanserad och intressant artikel. Även följdfrågorna förtjänar beröm. De är viktiga och det hör till ovanligheten att de ställs.
Låt mig skjuta ner några av de ihåliga standardsvaren från företagarsidan:
1. ”IT-konsultbranschen är en mogen och prispressad bransch så utrymmet för stora lönerace är ganska begränsat”
Svar: Sjuksköterska är en annan en annan mogen ”bransch”. Ändå har deras löner höjts med 17% på tre år jämfört med ca 6% för ingenjörer, se [1]. Förklaringen? Inom sjukvården är det en verklig brist på arbetskraft, och inte en påhittad som för ingenjörer. Principen om tillgång och efterfrågan visar sig i skillnaden i löneökning.
2. ”Undersökningar visar att lönen bara är ett av många kriterier som är viktiga för ingenjörer. Man måste också att kunna erbjuda intressanta arbetsuppgifter och möjlighet till utveckling.”
Svar: Intressanta och avancerade arbetsuppgifter är inget som utesluter en hög lön. Snarare motsatsen, de bör normalt korrelera positivt. Om inte, låt oss ta VD och personer i ledningsgrupper som motexempel. De om några har verkligen intressanta och avancerade arbetsuppgifter. Så då borde det väl räcka med 20 kkr/mån i lön för en VD istället för 20 MSEK/år? Eller är det endast ingenjörer som bara antas motiveras av intressanta arbetsuppgifter och inte av hög lön?
3. ”I dag tvingas vi att avstå från uppdrag därför att vi inte hittar inte rätt kompetens.”
Svar: Har ni provat att höja lönen med 20-30% i anställningserbjudandena för att ”hitta rätt kompetens”? Nej, trodde inte det. Så det handlar bara om företagen vill öka volymen / omsättningen. Och om lönen för ingenjörer är låg så kan man få fler uppdrag och sälja mer / öka volymen, så företaget tjänar mer pengar. Med motsvarande argumentation är det brist på bensin på 1 kr/litern. Om ett företag kunde hitta bensin att köpa för det priset skulle de kunna sälja mycket större volym till kunderna. Men nu tvingas de tacka nej till uppdrag / försäljning pga brist för bensin till inköpspriset 1 kr/litern. Seriös argumentation?
Jag kunde ganska enkelt fortsätta och skjuta ner resterande argument från företagarsidan också då de är pinsamt genomskinliga, men får försöka hålla kommentarens längd nere.
Kortfattad slutsats: Ingen ingenjörsbrist. Företagen vill bara öka utbudet av ingenjörer för att pressa ner lönerna och öka företagens vinst.
[1] https://www.sydsvenskan.se/2019-05-19/lonerebellerna-med-marknadskrafter-i-ryggen
Ett annat alternativ som verkar vara helt otänkbart för Sigma och Hiq är annars att anställa juniorer som kanske inte kan just det språket som de kräver och låta dessa lära sig på plats. Hade de gjort detta hade det varit betydligt lättare att tro på att det faktiskt råder brist.
Precis. Det är mycket prat om ”utöka stolarna på utbildningarna!” från samtliga tre intervjuobjekt. Men var är tanken ”vad kan VI göra?”. Ge dom en mentor, ge dom traineeprogram specifikt för området mm. Finns massor av lösningar! Eller vill ni inte investera i det (notera att jag skrev investera)?
Denna eviga bortförklaringen att folk söker spännande arbetsuppgifter. Har de senior kompetens inom något så har de förmodligen även ett intresse för just de arbetsuppgifterna.
De finns ingen ingenjörsbrist, de är väl självklart att arbetsgivarna vill ha ett överskott av arbetskraft så att de kan pressa lönerna (vilket de nu gjort i flera decennier). Vart är motpolen till arbetsgivaren som ska stå på arbetstagarnas sida?
Motpolen? Tja, det borde ju vara fackförbunden kan man tycka, då bl.a. Sveriges Ingenjörer. Dessvärre har ju SI i många år ständigt propagerat för ett utökat utflöde av ingenjörer, både på högskole- och civilingenjörsnivå.
Av någon, mycket okänd och mystisk anledning, ska tydligen inte lagen om utbud och efterfrågan gälla just för oss ingenjörer. Varför agerar då SI på detta viset kan man fråga sig? Obegripligt om du frågar mig och jag valde själv att gå ur SI av just den anledningen för ett antal år sedan efter att ha varit medlem i många år.
Någon respresentant från SI är mycket välkommen att svara på frågan om hur ett ständigt ökat utflöde av ingenjörer är tänkt att gynna befintliga medlemmars löneutveckling.
Hej och tack för din kommentar. Uppskattar ditt engagemang i frågan.
Att Sveriges Ingenjörer skulle ha propagerat för att ständigt öka antalet ingenjörer kan vi inte hålla med om.
Förbundet har tvärtom arbetat hårt med att problematisera arbetsgivarnas rop efter fler ingenjörer och kritiserat politikernas beslut om utökade platser på landets ingenjörsutbildningar, särskilt som bara hälften av nybörjarna tar examen på programmen. Vi har betonat att utbildningens kvalitet alltid går först, och att den i sin tur är beroende av motiverade studenter med goda förkunskaper och hög kapacitet.
Vi anser att det viktigaste nu är att rikta fokus mot lärandet i grund- och gymnasieskola. Till det hör därför också vår strävan efter att intressera ungdomar som har riktigt goda förutsättningar för högskolans utbildningar i teknik och data. Vi var verkligen bekymrade över antalet sökande för lite drygt tio år sedan. I det sammanhanget hoppas jag att vi syntes, men det ska alltså inte förväxlas med inställningen att civil- och högskoleingenjörerna hela tiden ska bli fler. Redan några år senare hade antalet sökande ökat med mer än 50 procent, men vi ser inte det som skäl i sig att öka antagningen. Behoven av teknisk kompetens både bör och måste tillgodoses delvis av andra personer med annan teknisk utbildning. Viktigast är att de som antas till civil- och högskoleingenjörsprogram har rätt förutsättningar att bli bra ingenjörer och goda möjligheter att bygga en karriär som svarar mot rimliga förväntningar– för näringslivets, lärosätenas men framför allt för sin egen skull. Det är något vi för fram möten med arbetsgivarrepresentanter, politiker, lärosäten och i samhällsdebatten. Vi är inte på något sätt nöjda och klara med frågan. Den är högt prioriterad och vi strävar alltid efter att på sakliga grunder bli än mer offensiva och tydliga i våra externa kontakter och kommunikation.
Mvh Ellinor Bjennbacke, chef Politikutveckling & opinion, Sveriges Ingenjörer
Tack för svaret Ellinor! Det låter bra att man på SI förstår att urholka utbildningen genom ständigt ökade antal stolar inte är den smarta vägen att ta. Det är en simpel lösning på mer komplicerat problem (korvstoppning) och är inte en bra lösning på ett problem. Är det samma röster från andra fackförbund, tex Unionen?