Så hög blev antagningspoängen till ingenjörsutbildningarna 2019

Teknisk fysik på KTH blev den civilingenjörsutbildning som man behövde högst betyg för att komma in på i höstens antagning. För högskoleingenjörsutbildningarna toppar Design och produktutveckling på Chalmers. Här är hela listorna.  

(Den här artikeln handlar om antagningspoängen 2019. Letar du efter artiklar om antagningspoängen för andra år hittar du dem här.)

Det är inte oväntat de stora högskolorna och universiteten som det krävts högst betyg eller resultat från högskoleprovet för att komma in på. KTH, Chalmers, Linköping och Lund är mest populära. Men även Uppsala, Umeå och Örebro finns med på listorna över ingenjörsutbildningar som krävt högre betyg än andra att komma in på.

Av programmen återkommer teknisk fysik och industriell ekonomi flera gånger på topplistan för civilingenjörsutbildningarna (på olika av de mest populära lärosätena). Tvåa både i betygsantagningen och högskoleprovsantagningen kommer en nyare och mindre civilingenjörsutbildning: Arkitektur och teknik på Chalmers.

Generellt ser man att det är kombinationen av populär utbildning och högskola/universitet som driver upp antagningspoängen. Det finns nämligen flera lärosäten där det inte krävts något speciellt betyg alls för att komma in på teknisk fysik och industriell ekonomi – utan alla sökande har fått en plats.

För högskoleingenjörsutbildningarna ligger Design och produktutveckling på Chalmers i topp. Chalmers ligger generellt bra till vad gäller högskoleingenjörsutbildningarna.

En annan utbildning som återkommer flera gånger på listorna för högskoleingenjörer är datateknik, som inte finns med i topp på samma sätt för civilingenjörsutbildningarna. Men bredden är stor. Också samhällsbyggnad, maskin, elektronik, kemi och medicin med mera finns med på topplistorna för högskoleingenjörsutbildningarna.

Här är listorna med de 20 utbildningsprogram där det krävts högst poäng för att komma in på högskole- respektive civilingenjörsutbildningarna. Det finns många urvalsgrupper men vi tar med de två största: Betygsgrupp I (med gymnasiebetyg som inte behövt kompletteras) och högskoleprovet. Dessutom görs i år ett försök att vikta de kvantitativa delarna i högskoleprovet tyngre än de verbala för civilingenjörsutbildningarna. Därför finns det med som en egen tabell.

Förklaring HPK75:

Nu genomförs en försöksverksamhet där resultatet på den kvantitativa provdelen ger 75 procent av poängen för Högskoleprovet och den verbala delen 25 procent vid urvalet till civilingenjörsutbildningarna (HP – högskoleprovet, K – kvantitativa delen, 75 – 75 procent).

Sex lärosäten ingår i försöket: Chalmers, Lunds universitet, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Uppsala universitet tillämpar HPK75 på hälften av sina civilingenjörsutbildningar och Chalmers på enstaka utbildningar medan övriga tillämpar den på alla civilingenjörsutbildningar.

Syftet med försöket är bland annat att se om viktningen kan öka högskoleprovets prognosförmåga för hur väl en student kommer att klara utbildningen.

I vanliga fall ger den kvantitativa delen och den verbala delen 50 procent var av poängen på högskoleprovet. En sökande som skrivit 1.2 på den verbala delen och 1.8 på den kvantitativa delen får då en totalpoäng på 0,6 + 0,9 = 1.5.

En utbildning där viktning tillämpas enligt 75 kvantitativ/25 verbal, skulle för samma sökande bli: 0,3 (25% av 1.2) + 1,35 (75% av 1.8) = totalpoäng 1.65. I tabellen för HPK75 är det just det viktade värdet som anges.

Artikeln har uppdaterats efter kommentarer (se nedan). Finns det fler fel i artikeln? Skriv en kommentar nedan eller mejla redaktionen.