Så hög blev antagningspoängen till ingenjörsutbildningarna 2019

Föreläsning på KTH
Foto: Jann Lipka, KTH

Teknisk fysik på KTH blev den civilingenjörsutbildning som man behövde högst betyg för att komma in på i höstens antagning. För högskoleingenjörsutbildningarna toppar Design och produktutveckling på Chalmers. Här är hela listorna.  

(Den här artikeln handlar om antagningspoängen 2019. Letar du efter artiklar om antagningspoängen för andra år hittar du dem här.)

Det är inte oväntat de stora högskolorna och universiteten som det krävts högst betyg eller resultat från högskoleprovet för att komma in på. KTH, Chalmers, Linköping och Lund är mest populära. Men även Uppsala, Umeå och Örebro finns med på listorna över ingenjörsutbildningar som krävt högre betyg än andra att komma in på.

Sök och se all statistik

Här kan du se all statistik. Skriv civilingenjör, högskoleingenjör eller den utbildning du vill se i fältet Fritext och/eller välj Universitet/högskola. Klick Sök och klicka sedan på fliken Urval 2 som visar antagningen för den andra och sista antagningsomgången.

Av programmen återkommer teknisk fysik och industriell ekonomi flera gånger på topplistan för civilingenjörsutbildningarna (på olika av de mest populära lärosätena). Tvåa både i betygsantagningen och högskoleprovsantagningen kommer en nyare och mindre civilingenjörsutbildning: Arkitektur och teknik på Chalmers.

Generellt ser man att det är kombinationen av populär utbildning och högskola/universitet som driver upp antagningspoängen. Det finns nämligen flera lärosäten där det inte krävts något speciellt betyg alls för att komma in på teknisk fysik och industriell ekonomi – utan alla sökande har fått en plats.

För högskoleingenjörsutbildningarna ligger Design och produktutveckling på Chalmers i topp. Chalmers ligger generellt bra till vad gäller högskoleingenjörsutbildningarna.

En annan utbildning som återkommer flera gånger på listorna för högskoleingenjörer är datateknik, som inte finns med i topp på samma sätt för civilingenjörsutbildningarna. Men bredden är stor. Också samhällsbyggnad, maskin, elektronik, kemi och medicin med mera finns med på topplistorna för högskoleingenjörsutbildningarna.

Här är listorna med de 20 utbildningsprogram där det krävts högst poäng för att komma in på högskole- respektive civilingenjörsutbildningarna. Det finns många urvalsgrupper men vi tar med de två största: Betygsgrupp I (med gymnasiebetyg som inte behövt kompletteras) och högskoleprovet. Dessutom görs i år ett försök att vikta de kvantitativa delarna i högskoleprovet tyngre än de verbala för civilingenjörsutbildningarna. Därför finns det med som en egen tabell.

Förklaring HPK75:

Nu genomförs en försöksverksamhet där resultatet på den kvantitativa provdelen ger 75 procent av poängen för Högskoleprovet och den verbala delen 25 procent vid urvalet till civilingenjörsutbildningarna (HP – högskoleprovet, K – kvantitativa delen, 75 – 75 procent).

Sex lärosäten ingår i försöket: Chalmers, Lunds universitet, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Uppsala universitet tillämpar HPK75 på hälften av sina civilingenjörsutbildningar och Chalmers på enstaka utbildningar medan övriga tillämpar den på alla civilingenjörsutbildningar.

Syftet med försöket är bland annat att se om viktningen kan öka högskoleprovets prognosförmåga för hur väl en student kommer att klara utbildningen.

I vanliga fall ger den kvantitativa delen och den verbala delen 50 procent var av poängen på högskoleprovet. En sökande som skrivit 1.2 på den verbala delen och 1.8 på den kvantitativa delen får då en totalpoäng på 0,6 + 0,9 = 1.5.

En utbildning där viktning tillämpas enligt 75 kvantitativ/25 verbal, skulle för samma sökande bli: 0,3 (25% av 1.2) + 1,35 (75% av 1.8) = totalpoäng 1.65. I tabellen för HPK75 är det just det viktade värdet som anges.

Artikeln har uppdaterats efter kommentarer (se nedan). Finns det fler fel i artikeln? Skriv en kommentar nedan eller mejla redaktionen.

4 kommentarer

  • Kiki Henrysdotter

    Ni har missat att ta med Chalmers civilingenjörsutbildning Arkitektur och teknik. Där krävdes 21,93 i urvalsgrupp BI och 1,8 i Högskoleprovsgruppen (ej viktat).

    29 augusti 2019
    • Karin Thorsell

      Tack för att du hörde av dig. Artikeln är nu uppdaterad.

      30 augusti 2019
  • Anton

    Rättelse: Teknisk Design på Chalmers är en Civilingenjörersutbildning! Design och produktutveckling är namnet på högskoleingenjörsutbildningen.

    29 augusti 2019
    • Karin Thorsell

      Tack för att du påpekade. Det stämmer. Det är står rätt i tabellen men har omvandlats till Teknisk design i den löpande texten. Jag uppdaterar det nu.

      29 augusti 2019

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så mycket tjänar myndighetscheferna

    Så mycket tjänar myndighetscheferna

    Bland de tio generaldirektörerna med högst lön finns inte längre Försvarets materielverks GD med – trots historiskt stora investeringar i försvaret. I år liksom tidigare år är det Polismyndighetens GD Petra Lundh som tjänar mest.
  • Saco på Stockholm Pride 2025

    Sveriges Ingenjörer i Stockholm Pride: ”Kan vara första gången de berättar”

    Saco och Sveriges Ingenjörer är med på Stockholm Pride. Vad händer där? Vad pratar besökarna om med facket? Och hur går man med Saco i paraden?
  • Man som klättrar uppför ett berg

    Kräv detta om chefen ringer på semestern

    Äntligen semester. Men vad gör man om chefen ringer? Vad har man rätt att säga nej till och vad måste man göra? Helene Sjöman, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, svarar.
  • June: News from Ingenjören in English

    June: News from Ingenjören in English

    If your boss calls during your vacation • Engineers of Sweden at Stockholm Pride • Don’t let work hijack your vacation • How to respond when your boss rejects your salary demand • Two engineering roles exempted from government’s new salary rules • Scania orders full office return despite union concerns • Volvo faces criticism in the US – Union: “Risk of misinterpretation”
  • En timme per arbetsdag gör vi annat än jobb

    En timme per arbetsdag gör vi annat än jobb

    En timme per arbetsdag. Så mycket tid ägnar vi åt annat än arbete när vi är på jobbet. Men att kolla mobilen, ringa ett privat samtal eller göra ett kort ärende på arbetstid behöver inte vara fel – det kan tvärtom göra oss mer effektiva.