Alla kan agera mot sexuella trakasserier – inte minst som kollega. Här berättar Sveriges Ingenjörers förbundsjurist Karin Lundin vad som gäller juridiskt och hur fler, inte minst män, kan hindra trakasserier och stötta om någon blir utsatt.
Vad är sexuella trakasserier juridiskt?
– Sexuella trakasserier definieras i lagen som ”ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet”. Det kan vara att någon till exempel tafsar eller ger närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar på sex.
Karin Lundin, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer. Foto: Sveriges Ingenjörer
– Det är den som utsätts för uppträdandet som avgör om det är kränkande eller inte. Men för att det ska anses som sexuella trakasserier enligt lagen krävs att den som utsätter någon har förstått, eller i alla fall borde ha förstått, att beteendet är oönskat. Det är därför bra att säga ifrån om något inte känns ok. I vissa situationer kan kränkningen vara så tydlig att inget påpekande krävs från den som känner sig utsatt.
Hur kan man som kollega göra för att hindra trakasserier eller stötta om någon blir utsatt?
– Det behövs fler personer, inte minst män, som säger ifrån mot sexistiska skämt och kommentarer på arbetsplatsen. Om det känns svårt att ta upp händelsen inför andra personer, ta upp det med personen senare. Saco har en massa bra tips på sin hemsida om hur du kan visa civilkurage på jobbet.
– Prata även med den som blivit utsatt och erbjud ditt stöd. Det är inte bara den som har utsatts som kan anmäla. Läs på i arbetsgivarens handlingsplan hur rutinerna ser ut för att anmäla sexuella trakasserier.
Hur vet man om något man själv gör är sexuella trakasserier?
– Det enkla svaret är att använda sunt förnuft och att vara lyhörd. Var medveten om ditt beteende och hur det påverkar andra omkring dig. Respektera dina kollegors kroppsliga integritet och se över ditt språkbruk. Delta inte i en sexistisk jargong.
– Tänk också på att fysiska närmanden och kommentarer om utseende inte hör hemma på en arbetsplats. Där möts man som kollegor, med respekt.
En klapp på rumpan är ju uppenbart över gränsen, men hur ska man tänka om man till exempel klappar någon på axeln – kan det vara fel?
– Jag tycker nog att man generellt bör undvika att klappa sina medarbetare eller kollegor på axeln. Det går att ge beröm på annat sätt som är mer respektfullt. Ha respekt för att en del människor inte vill bli klappade av sin kollega eller sin chef. Människor är olika.
Och hur ska man tänka om kommentarer om utseende eller sex?
– En jargong som hela tiden anspelar på sex hör inte hemma på en arbetsplats eftersom det finns en uppenbar risk för att kollegor kan känna sig kränkta. Ha civilkurage och våga säga ifrån. Stötta också andra som säger ifrån.
– Komplimanger kan vara trevligt att få ibland men kan också kännas obekväma i vissa sammanhang. Var lyhörd. De flesta arbetstagare vill nog hellre få uppskattning för sitt arbete än för sitt utseende. Ovälkomna komplimanger kan betraktas som sexuella trakasserier om de upprepas trots att arbetstagaren har sagt ifrån.
Finns det andra beteenden som kan vara sexuella trakasserier?
– Utstuderat stirrande till exempel på en kvinnas bröst kan vara sexuella trakasserier. Ofta sker det på ett sätt så att bara den utsatta upplever det vilket gör det svårt att bevisa.
Så hur ska man bevisa att man blivit utsatt?
– Du behöver inte bevisa för arbetsgivaren att du har blivit utsatt för sexuella trakasserier. Det är tillräckligt att du berättar att du känner dig trakasserad för att arbetsgivaren ska ha en skyldighet att ta tag i situationen. Om du tycker att arbetsgivaren har brutit mot diskrimineringslagen kan du med hjälp av facket eller DO gå till domstol och kräva diskrimineringsersättning. Först i den situationen behöver du kunna bevisa vad du har blivit utsatt för.
– Arbetsgivaren kan bryta mot lagen på två olika sätt: För det första genom att arbetsgivaren själv eller en chef utsätter någon på arbetsplatsen för sexuella trakasserier. För det andra genom att arbetsgivaren bryter mot sin skyldighet att utreda och stoppa anmälda trakasserier. Utredningen bör starta inom en vecka och genomföras skyndsamt. Visar utredningen att trakasserier har förekommit ska åtgärder vidtas omedelbart. De inbladade personerna ska inte behöva vänta.
– Om du blir utsatt är det bra att i ett tidigt skede dokumentera allt som händer, gör en kort notering för dig själv av varje händelse och spara mejl, etc. Det är också tillåtet att spela in dina egna samtal. Berätta också om händelserna för någon du känner förtroende för. Den personen kan senare vittna om vad du berättat och på så sätt stärka din berättelse. Även läkarintyg kan användas som bevis.
Sedan bör du också ta kontakt med din lokala akademikerförening eller med skyddsombudet för att få hjälp med att ta frågan vidare internt. Du kan också vända dig till facket centralt.
Vad har du mer för råd till den som blir utsatt för trakasserier?
– Om händelsen känns obekväm och integritetskränkande så är det trakasserier. Markera att du inte vill bli behandlad så här så att den andra personen förstår det. För alla trakasserier krävs att den som utsätter måste förstå att den kränker. Och kan eller orkar du inte säga ifrån, så prata med någon annan som kan säga ifrån åt dig – skyddsombud, kollega, facklig företrädare eller en chef.
När du anmäler trakasserierna till arbetsgivaren så ha gärna med dig en kollega du litar på eller en facklig representant. Det är alltid bra att vara två personer i mötet med arbetsgivaren för att säkerställa att man inte blir ifrågasätt eller behandlad på ett oschysst sätt.
– Det är också bra att veta att den som anmäler är skyddad mot repressalier. Arbetsgivaren eller chefen får inte hämnas vad gäller lön eller annat. Det gäller även om man kommer fram till att det inte var trakasserier och skyddet gäller även dem som vittnar.
Så vad händer om någon anmäler en kollega för sexuella trakasserier?
– Det är som sagt arbetsgivarens skyldighet att se till att kollegor inte trakasserar varandra. Om det ändå sker är arbetsgivaren skyldig att omedelbart utreda och att vidta åtgärder så att trakasserierna slutar. Om arbetsgivaren inte vidtar tillräckliga åtgärder kan den som har utsatts alltså få diskrimineringsersättning.
– Få fall går till domstol. Oftast löser man situationen på arbetsplatsen – med omplacering eller genom samtal. I allvarliga fall kan man vidta arbetsrättsliga åtgärder. Är trakasserierna grova kan det bli fråga om avsked.
Är det skillnad på sexuella trakasserier och könsdiskriminering?
– Ja, men det finns ingen tydlig gräns. Kommentarer om en kvinnas bröst kan t.ex. på samma gång vara sexuella trakasserier och könstrakasserier. Könstrakasserier kan också handla om nedsättande uttalanden om kvinnor eller förminskande kommentarer som ”lilla gumman”.
– Det finns ett lagligt skydd också mot könstrakasserier, så gränsdragningen är inte så viktig. Samma krav gäller på arbetsgivaren att utreda och se till att trakasserierna upphör.
Så ska man vara orolig för att utsätta någon för sexuella trakasserier utan att förstå det?
– Om du behandlar dina kollegor på ett respektfullt sätt behöver du inte vara orolig.
Har du några sista råd?
– Reflektera över det egna beteendet och vad det står för och var lyhörd för signaler från omgivningen om vad som är ok och inte – och respektera det.
