Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har i en färsk studie undersökt hur arbetsmarknaden värderar högre utbildning. Hur mycket högre lön ger en högskoleutbildning jämfört med en gymnasieexamen, när hänsyn tagits till bakomliggande faktorer?
Rasmus Sundin, UKÄ
Resultatet är glädjande för alla med civilingenjörsexamen. Generellt sett leder en högskoleutbildning till en lönepremie på 24 procent. För en civilingenjör är lönepremien 40 procent. Det innebär att en person med en civilingenjörsexamen har i snitt 40 procent högre lön än jämförbara individer som börjat jobba direkt efter gymnasiet. Högskoleingenjörer har en lönepremie på 29 procent.
För några inriktningar är lönepremien (se faktaruta intill) något högre än genomsnittet. För en examen inom Samhällsbyggnad och byggnadsteknik är lönepremien, 47 procent. Den är också högre för Industriell ekonomi och organisation och för brandingenjörer.
– Ingenjörer står sig bra i förhållande till andra yrkesgrupper. Det är bara läkare och jurister som har högre lönepremier, berättar Rasmus Sundin, utredare på UKÄ och en av författarna till rapporten.
Kön spelar roll
Rapporten jämför även skillnaderna mellan könen när det gäller löner och lönepremier. Inom de flesta undersökta yrkesgrupperna har kvinnor lägre lön än män, ingenjörer är inget undantag. Tio år efter examen har en manlig civilingenjör en årsinkomst på cirka 600 000 kronor, medan kvinnor har cirka 9 procent lägre lön.
– Könseffekten är tydlig för ingenjörer. Om man jämför individer som är lika på alla andra sätt än kön så har en kvinnlig civilingenjör cirka 10 procent lägre lönepremie än sin manliga kollega.
Mittuniversitetet sticker ut
Spelar det då någon roll vid vilket lärosäte man har tagit sin examen? UKÄ har även studerat skillnaderna i lönenivå för samma typ av examen, men från olika lärosäten. För ingenjörer verkar det inte ha särskilt stor betydelse för lönen var man har studerat, skillnaderna är inte så stora. Bäst tjänar de som har examen från KTH, därefter kommer Linköping, Lund och Chalmers.
När det däremot gäller lönepremien (se faktaruta intill) så sticker Mittuniversitetet ut i positiv bemärkelse. Med en civilingenjörsexamen från Mittuniversitetet har man en lönepremie på hela 17 procent jämfört med samma examen från Uppsala universitet, som används som referens i studien. Den är dessutom betydligt högre än lönepremien för civilingenjörsutbildningar på andra lärosäten. Det innebär att man tjänar mer med en examen från Mittuniversitetet, även när man kontrollerar för bakgrundsvariabler och jämför liknande individer.
Vad är lönepremie?
Rapporten har undersökt om det finns en lönepremie för högre utbildning i Sverige, det vill säga om högre utbildning leder till högre lön än en gymnasieexamen. För att räkna ut lönepremien har man tagit hänsyn till faktorer som kan påverka lönen, bland annat gymnasiebetyg, arbetslivserfarenhet, föräldrars utbildningsnivå, nationell bakgrund, vilken sektor eller var i landet man arbetar. Rapporten tar dock inte hänsyn till kostnaden för utbildning.
Läs rapporten: Hur värderas högre utbildning?
– Det är inga jätteskillnader, men det är intressant att Mittuniversitetet sticker ut på det här sättet när det gäller lönepremien. Vad det beror på kan jag inte svara på utifrån den här studien, säger Rasmus Sundin.
Negativ premie för lantmästare
Totalt sett värderas ingenjörer högt på arbetsmarknaden, men det är stor skillnad mellan olika examina. Högst värderat är en läkarexamen som har en lönepremie på 63 procent. Men det finns även yrken som har en negativ lönepremie. Sämst till bland yrkesexamina ligger Lantmästarexamen med en lönepremie på minus 34 procent. Även examen inom konstnärliga och estetiska yrken har en negativ lönepremie.
– Det jag tycker är mest uppseendeväckande i vår studie är att det finns yrken med negativ lönepremie. En person med lantmästarexamen har alltså en lägre lön jämfört med jämförbara individer som enbart har en gymnasieexamen. Det är anmärkningsvärt, säger Rasmus Sundin.
32 kommentarer
Det finns civilingenjörsutbildningar med en ”inbyggd” lärarutbildning och civilingenjörer som har kompletterat sin civilingenjörsutbildning med en lärarutbildning. Hur ser lönerna och löneutvecklingen ut för den gruppen i jämförelse med civilingenjörer utan den kompetensen och lärare utan civilingenjörsutbildning?
Det är intressanta frågor du ställer. Jag misstänker dock att underlaget är för litet, det vill säga grupperna för små, för att kunna ta fram tillförlitlig lönestatistik. Om några veckor presenterar Sveriges Ingenjörer som bygger på löneenkäten till medlemmarna 2020. Då kan redaktionen undersöka saken närmare. /Redaktionen
Om KTH skulle följa upp de civilingenjörer som gick ”lärarinriktningen” i sin utbildning och då jämföra de som jobbar som lärare och de som jobbar med ingenjörsjobb. Speciellt om man även skulle jämföra med andra civilingenjörers löneutveckling, så skulle man kunna se om lärares löner ligger på den nivå de borde göra.
Utbildning inom snabbförändliga områden som IT behöver ingen examina. Har kollegor i 30-35 års åldern med erfarenhet och möjligen YH utbildning som gör 70000 i månaden plus bonus/andelar i bolaget.
Det som är viktigare än utbildning är att du kan skriva, lära dig nya saker och driver företaget framåt, utbildningen saknar egentligen betydelse.
Lön är inte allt. Möjligheten att utvecklas och arbeta med stimulerande arbetsuppgifter ökar dramatiskt med ökad utbildning. Valmöjligheterna ökar också. Lägg även till det nätverk som byggs upp under studietiden med kursare som sedan sitter på intressanta positioner ute i näringslivet, möjligheten till utlandsstudier med mera. Att trivas med sina arbetsuppgifter kan inte värderas i pengar. Jag skulle göra om högskole- och forskarstudierna alla dagar i veckan!
Det ena bör inte utesluta det andra. Generellt bör ju kvalificerade arbetsuppgifter leda till en högre lön.
Exempelvis en VD för ett börsbolag har säkerligen också intressanta arbetsuppgifter, men jag tror inte de nöjer sig med 30.000 kr/mån för det. 😉
Var påstår Jörgen att kvalificerade arbetsuppgifter inte ska ha högre lön?
Att lön är allt påstås väl aldrig i artikeln? Här visar man ju endast på lönefakta.
Tillägg –
jämförelser mellan nettolöner
Det vore intressant att se lönejämförelser mellan
– begynnelselön för högskoleingenjör och gymnasieingenjör med tre ars yrkeserfarenhet,
– begynnelselön för civilingenjör och gymnasieingenjör med fem ars yrkeserfarenhet.
Kvinna och har fått vara väldigt tuff vid varje löneförhöjning.. Har arbetat i 12 år som civilingenjör men gick vid min senaste anställning bakåt i lön.. Det lät så bra och hoppfullt så ja sa ja.. Pengar är inte allt men man lär sig stå upp för att den kunskap man har är av värde och man får verkligen passa sig för att inte utnyttjas.
Jag räknade på utbildningspremien för ingenjörer, SSYK 214, med statistik från SCB. Mina uträkningar finns här: https://www.r-bloggers.com/the-significance-of-education-on-the-salary-of-engineers-in-sweden/
Jag hade ett välbetalt ”normalt”, men tråkigt, arbete med ~20% högre lön än mina klasskompisar i gymnasiet när jag var i mitten av 30-års åldern.
När jag kände att jag inte utvecklades mer funderade jag på om det skulle vara lönsamt att läsa vidare. Uträkningen visade att jag skulle gå Break-even efter 22år med hänsyn till skattesystemet i livslön, pension, studielån osv…dvs. pengar i handen.
Blev klar i 45årsåldern, men skulle jag göra om det(?)…alla dagar i veckan!
Bara några positivare saker med min utbildning; roligare dagar, intressanta arbetsuppgifter, man tjänar Ok(~55% mer i en ”lön mot lön”-jämförelse eller ~15% mer i handen), bredare arbetsmarknad, enorma personliga utvecklingsmöjligheter, intellektuellare miljö och positivare kollegor…ovärderligt!
Ps. Uträkningen om Break-even håller fortfarande!
Hej! Jag skulle tycka det vore spännande om ni kunde göra en undersökning på civilingenjörer i IT-branschen specifikt. Har jobbat i 8 år, har examen och ligger långt, långt under genomsnittet för ingenjörer. I förhandlingar har jag ofta fått motargument på temat ”de flesta andra har ju inte tagit ut examen så varför ska vi betala mer för din?” och ”examen var inte ett krav i annonsen, alltså kan vi inte ta det som ett argument för högre lön”. Åtminstone mina fördomar säger mig att IT-branshen har en hög andel avhoppare eller folk med kortare utbildningar.
Intressant upplevelse, den kontrasterar rätt hårt mot min erfarenhet när jag sökte ett jobb för att finansiera att avsluta mina studier. Då gick företagen inte ens med på timanställning utan civilingenjörsexamen.
Kanske har något med konjunkturen att göra. När jag pluggade i slutet på 80-talet så var det många som hoppade av efter 2-3 år värvade av företag för att jobba. Skolan propagerade för att slutföra studier och ta examen för att ha bättre förhandlingsläge vid sämre tider. När jag hade tagit examen hade konjunkturen dalat ordentligt så inte ens med den gick det att vaska fram jobb lättvindigt.
KarlMan – Jag kan bekräfta din upplevelse. Jag började studera på teknisk högskola i slutet av 80-talet. Vi fick höra att många fick jobb innan de var klara med examen. Skolan upmanade oss att slutföra. Minns särskilt att vi uppmanades läsa de tunga ämnesspecifika kurserna och inte tänka på vad arbetsgivarna för närvarande efterfrågade. När jag väl blev klar med examen var konjunkturen i botten. Det fanns knappt några jobb att söka.
Jag instämmer i din önskan om en undersökning om civilingenjörer i IT-branschen. Det kom nån rapport från Arbetsförmedlingen i förra månaden om arbetslösheten bland ingenjörer och där hade man inte tittat på IT-branschen heller. IT-branschens företrädare stod i slutet av förra året och basunerade ut att det skulle fattas 70000 människor för IT-jobb till 2022 om jag inte minns fel. Ett av förslagen var att staten skulle införa nån form av tech-check så folk skulle kunna utbilda sig inom IT och man inser ju då att det inte är civilingenjörer man vill ha – korta utbildningar för snabb anställning till lägre lön verkar receptet vara. Det skulle tydligen finnas ca en miljon svenskar som var intresserade att utbilda sig enligt deras undersökning. Ännu ett sätt att pressa lönerna genom att öka utbudet av IT-folk månne?
Ja, det är ju helt klart värt att börja ifrågasätta varför IT-branschen inte kan hantera sin kompetensförsörjning själv, när den säger sig vara i så desperat behov.
”Tio år efter examen har en manlig civilingenjör en årsinkomst på cirka 600 000 kronor” – jag skulle vara otrooooligt glad om jag hade DEN årsinkomsten efter drygt 20 år som civ.ing inom databranschen. Signaturen joakim skriver: ”…men när man sedan når en månadslön på 50 000+ kr/mån…” – jag och de allra flesta av mina civ. ing kollegor/vänner kommer knappast att nå 50000 kr/mån innan pensionen. Har den här rapporten bara tittat i storstadsområden när man sett till lönenivåerna? En annan fråga är ju om man vägt in vad för roller man har haft? Är man chef så drar ju lönenivåerna iväg ansenligt men för att vara chef behöver man ju inte vara civ. ing. Jag vet om MÅNGA som har betydligt kortare/mindre utbildning som är chefer(och inte då toppchefer) men har löner på 6-700000 kr/år men civ. ingar bara ligger på 4-500000 kr/år och är i samma ålderskategori och område.
Har man gjort sin läxa och studerat Sacos lönestatistik vid en anställningsintervju och utgår från medel/medianlön vid löneanspråk hör man hur de drar efter andan och så kan det komma att ”…såååå mycket betalar vi inte på det här företaget…”. Istället kommer det lönebud som ligger t.o.m UNDER den rekommenderade ingångslönen för nyexade civ. ing.
”Resultatet är glädjande för alla med civilingenjörsexamen.” säger artikeln men det kan jag tyvärr INTE instämma i. Om nån frågade mig skulle jag inte idag råda den att plugga till civ. ing, särskilt inte inom databranschen. Förhållandet ”Civilingenjör = hög lön ” är dessvärre inte sant som man kan få intrycket av här. Kanske i vissa branscher och vissa regionala områden men inte generellt. Det finns andra utbildningar(kortare) som ger betydligt bättre klirr i kassan.
Lönen för ingenjörer varierar, precis som du själv skriver, beroende på utbildning, inriktning, erfarenhet och var man arbetar. Chefer tjänar förstås mer. Enligt Sveriges Ingenjörers lönestatistik var medellönen 2018 för privatanställda civilingenjörer 55 000 kronor i månaden. Lönestatistiken för 2019 uppdaterades i Saco lönesök i går. Är du medlem kan du söka här (inlogg krävs). https://lsok2.saco.se/SASStoredProcess/guest /Redaktionen
Hej Karl. Jag jobbar inte i storstad, jag jobbar inom IT-branschen, och jag tjänar en bit över 50 000/månad. Jag brukar följa lönestatistiken, ligger en bit över median för min åldersgrupp, men inte överdrivet mycket. Inte heller på min arbetsplats ligger jag ovanligt högt, och via facket har jag insyn vad övriga på jobbet tjänar. Det varierar kan man säga mellan 30 000 till 90 000/månad beroende på ålder, erfarenhet och roll. 50 000 är inte ovanligt, och som sagt, medel för alla privatanställda är högre.
Tipset är att helt enkelt byta jobb om du är underbetald enligt lönestatistiken.
Hej joakim, Bara att gratulera:-). Jag antar att alla inte kan vara chefer, projektledare eller konsulter så vilka roller är det som finns inom 50000 och uppåt då?
Även om det inte är en storstad kan det ju vara bra löner där. I norra delen av landet(kan finnas undantag förståss) så känner jag inte igen de siffrorna men jag vet ju som sagt inte vilka roller det rör sig om.
Jo, att byta jobb ska ju vara det bästa sättet men verkar inte fungera så bra här i trakterna – inte bara jag som haft den erfarenheten. Som jag nämnde så har jag fått kommentaren i mitt grundinlägg vid anställningsintervju. En annan gång vid en telefonintervju så kunde jag nästan HÖRA hur de på andra sidan satt med uppspärrade ögon och tittade på varandra då det blev tyst i luren och jaa jag hade gjort min lönestatistikläxa så det var ingen fantasisumma och jag visste vad folk på statligt hade i lön i området och det här var privat.
Vid sista anställningsintervjun där jag jobbade så fick jag ett lönebud som skickade mig ca 10 år tillbaka i tiden lönemässigt. Jag sa att då letar jag vidare men då skulle de konferera och återkom senare med ytterligare ca 6000 kr/mån och det var ändå i lägsta laget jmf med statistik för ålder/utbildning/erfarenhet/roll men ville ju ändå ha jobbet då jag hade en plan så jag hoppade på tåget iaf.
Som senior med säg 15+ års erfarenhet kan man ha en lön i den storleksordningen idag. Det räcker att se till förbundets egen statistik. Är inte chef men har och har haft varierande roller.
Jag tror också det är en hel del confirmation bias vad gäller sånt här. Den som är underbetald eller känner sig underbetald kan förmodligen ha en större benägnhet att yttra sitt missnöje här eller för den delen på forum och bloggar runt om på nätet, medan den som är nöjd med sin situation oftare inte säger något.
@Joakim:
Statistiken talar trots allt sitt tydliga språk. Se grafen längst ned här:
https://ingenjoren.se/2017/05/05/ny-strategi-ska-ge-ingenjorer-lonelyft/
Som framgår där har civilingenjörer haft ca 30% sämre löneutveckling än övriga tjänstemän inom industrin mellan 2000 till 2015.
Vad det gäller IT-ingenjörer så är situationen än värre (vilket många här vittnar om):
https://computersweden.idg.se/2.2683/1.525101/it-konsultens-timpris-ar-samma-som-flyttgubbens
https://computersweden.idg.se/2.2683/1.650338/it-konsulter-priser
Den sista länken visar tex att IT-konsulternas timpris gått *ner* mellan 2005 till 2015 (!). Samtidigt har timpriserna för övriga konsulter ökat ca 15-30% under samma period. Vad tror du det får för effekt på IT-ingenjörernas löner?
Jag har arbetat en del med rekrytering inom it-branchen i Stockholm och jag skulle gissa på att snittlönen för personer med 10 års erfarenhet ligger nånstans runt 45-50k/mån. När det gäller personer med spetskompetens inom efterfrågade områden så anställer vi nog ingen under 50k/mån. Nu jobbar jag inom konsultbranchen så det kan vara så att löneläget ligger lite högre där är i andra sektorer, men jag har svårt att tro att det diffar enormt mycket (det är ändå samma marknad). Det är också väldigt vanligt med rörlig lön i konsultbranchen vilket ju ger mer pengar till de som har efterfrågad kompetens.
Det som framför allt avgör lönen för en it-konsult är inte vilken utbildning man har på pappret utan hur stor efterfrågan det är på just den kompetens man sitter på, att man har bra referenser (och nej, vi ringer oftast inte de referenser du angett utan försöker hitta gemensamma bekanta som vi litar på), samt vilken ekonomisk risk man är villig att ta som anställd (större andel rörlig lön –> högre risk och högre lön). Sedan brukar det vara så att civilingenjörer checkar de boxarna lika bra eller bättre än många andra så de landar högre, men jag tror inte att själva utbildningen i sig bidrar jättemycket till den högre lönen.
Du kan ju fundera själv på en situation där du sitter som konsultköpare och får in kanske 10 kvalificerade kandidater på ett avrop. I det läget har man ganska bra förhandlingsläge som köpare. Jämför det med en situation där du kanske får in en eller två kandidater som sitter på rätt (spets)kompetens, då kommer det troligtvis kosta 1100-1200/h och då kan ju konsultbolaget betala 75k/mån i lön utan större problem.
Statistiken talar emot ditt påstående. IT-konsult-priserna har t.o.m. sjunkit mellan år 2005 till 2015, medan de har ökat 15-28% för övriga jämförda kategorier under samma tidsperiod, se denna artikel:
https://computersweden.idg.se/2.2683/1.650338/it-konsulter-priser
(Grafen i länken ovan visas dessvärre inte korrekt i Firefox, men ok i tex Internet Explorer.)
Som framgår av artikeln har IT-konsulterna den sämsta timprisutvecklingen av alla jämförda kategorier (vilket direkt smittar av sig på lönen).
Att betala 75 kkr/mån i grundlön för IT-konsulter finns inte på kartan utom i exceptionella fall (och då i Stockholm). Du kan ta in en indisk IT-konsult eller en svensk YH-utbildad med 10+ års erfarenhet för 25-35 kkr/mån.
Vill du ha hög lön ska du bli exempelvis jurist eller läkare. Då kan du få en lön på 80-150 kkr/mån som konsult/stafettläkare. Dessutom betydligt bättre förmåner och anställningsvillkor.
I rapporten ”Hur värderas högre utbildning” så refererar man på sid 11 till ett SCB diagram som visar att forskarutbildade har betydligt högre lön än andra med universitetsexamen. Jag undrar dock hur det skulle se ut om man tog bort läkare från statistiken? Har ställt samma fråga till SCB men inte fått något vettigt svar,
Att jämföra lönen rakt upp och ner ger en skev bild av verkligheten. En stor del av den extra lönen en civilingenjör får försvinner direkt till återbetalning av studielånet. I jämförelsen ska man även räkna alla de år en civilingenjör inte fått lön, inte fått någon pensionsavsättning (vilket betyder mycket för pensionen då det är de år som kommer av avränta sig längst) till slut ska man inte glömma alla de sena kvällar och helg pluggande som avräknat som övertid skulle lätt väga upp mot flera tio procent av lönen.
För att jämförelsen ska bli rättvis måste man räkna livslönen.
En inte så rik civilingenjör och defenitivt en kommande fattig pensionär
För all del, men när man sedan når en månadslön på 50 000+ kr/mån, med tillhörande pensionsavsättningar på 6 000+ kr/mån, så har man i den stunden ett oerhört bättre läge än den som har en svensk medianlön på 31 000 kr/mån och pensionsavsättningar på 1 500 kr/mån ungefär. Dessutom är CSN-lånet enormt förmånligt nu för tiden, med en ränta på 0,16%, och lätt att betala av i förtid med den högre lön man får redan från början när man jobbar.
Det kunde såklart vara mycket bättre. Det är jobbigt nu att en inkomstökning kostar massor för arbetsgivaren, samtidigt som du skattar cirka 56% på din bruttolön. Fortfarande går man rejält plus, men skillnaden är inte jättestor. Du har dock enormt mycket större utrymme för att låna till bostad eller spara privat till pensionen, bättre semestrar, med mera med mera.
SACOs livslöneanalys visar att man har en rätt mycket bättre livslön som läkare, jurist, ekonom eller civilingenjör. Inte tillräckligt mycket bättre tycker jag själv i förhållande till det arbete man utför, men det är inte direkt synd om någon av dessa yrkesgrupper.
Hej
Tack för en intressant artikel!
Det hade varit intressant om ni kunde komplettera artikeln med lönepremie där hänsyn har tagits till lönebortfallet under studietiden, faktisk studietid (tex skrevs det när jag tog examen att den 5 åriga utbildningen i genomsnitt tog 6 år) samt de extra skattenivåerna pga hög bruttoinkomst efter examen. Hur blir lönepremien då under ett arbetsliv eller 10 år efter examen i förhållande till vad man faktiskt får ut netto, jämfört med vad någon utan utbildning som började arbeta efter gymnasiet får ut netto?
Du har helt rätt att kostnaden för flera års studier på högskola också påverkar livslönen. I den här studien från UKÄ tog man inte hänsyn till den aspekten men Saco har gjort beräkningar av livslönen för olika akademikergrupper. Den senaste gjordes 2017. Läs den här. https://www.saco.se/opinion/utbildning-ska-lona-sig/livslon-och-lonespridning—sa-hanger-det-ihop/ /Redaktionen