Läkare Utan Gränser behöver också ingenjörer

"Det är spännande, man vet aldrig vad man kommer att få vara med om" säger ingenjören Kajsa Salomonsson som är på väg ut på ett nytt uppdrag för Läkare utan gränser.

Civilingenjören Kajsa Salomonsson visste redan under utbildningen att hon ville jobba humanitärt. Sedan examen för två år sedan har hon varit ute på tre olika uppdrag för Läkare utan gränser. Nu är hon redo att åka ut igen, den här gången till Guinea.

Kajsa Salomonsson är civilingenjör och arbetar för Läkare utan gränser. När Ingenjören ringer upp henne för en intervju håller hon som bäst på att göra sig redo för att åka ut på ett nytt uppdrag.

– Om en vecka åker jag till Guinea. Där ska jag arbeta som coach för att introducera en medarbetare för en ny position i projektet, berättar hon.

Satsade på logistik

Humanitärt arbete är något som alltid intresserat Kajsa Salomonsson. Under sitt fjärde år på utbildningen i Industriell ekonomi vid Lunds universitet gjorde hon ett utbytesår i Frankrike. Där fick hon upp ögonen för Läkare utan gränser och fick möjlighet att göra sin praktik i Bryssel vid ett organisationens tre logistikcenter i Europa.

– Jobbet är både större och mindre än man kanske föreställer sig, säger Kajsa Salomonsson.

– Jag visste nog inte tidigare hur jag med min profil skulle kunna arbeta humanitärt. En av de saker som väckte mitt intresse för Läkare utan gränser var att de så tydligt tog ställning i flyktingkrisen 2016, förklarar hon.

Sista året, tillbaka i Lund, valde hon därför att inrikta sig på Supply chain management och tog även en kurs inom humanitär logistik, inom vilket hon dessutom gjorde sitt examensarbete. Redan en vecka efter det att hon presenterat sitt exjobb var det dags för det första uppdraget i Kongo-Kinshasa, hösten 2018.

– Jag skickade in en ansökan till Läkare utan gränser under min sista termin och blev antagen till deras pool. Det är dock ingen fast tjänst. Upplägget är att de föreslår uppdrag, och jag får betalt per uppdrag jag åker ut på.

Ingenjörer har en viktig roll

Efter det har Kajsa Salomonsson varit ute på ytterligare två uppdrag, i Kongo och Kamerun. Arbetsuppgifterna har sett lite olika ut på de olika uppdragen, men övergripande har det handlat om arbete inom försörjningskedjan – allt från import, inköp, lager och transport. Under sitt första uppdrag fungerade hon som support för ett nytt IT-system där hon ansvarade för både implementering, utbildning och support.

– Ingenjörer och logistik är kanske inte det första man tänker på när man säger Läkare utan gränser. Men det är ett spännande och viktigt jobb. Läkare skulle inte kunna göra sitt jobb om det inte fanns mediciner och verktyg på plats, konstaterar hon.

Att arbeta i miljöer där vägar och kommunikation inte alltid fungerar, där säkerhetsläget är spänt av krig eller konflikter och där naturkatastrofer försvårar arbetet är enligt Kajsa Salomonsson både komplext, viktigt, spännande och svårt.

Kajsas tips för fältarbete

1. Plugga språk. Det kan vara bra att ha något språk utöver engelska. Personligen har Kajsa haft stor nytta av sin franska.

2. Ha realistiska förväntningar. Det kan vara tufft att åka ut och det går aldrig att förbereda sig på vad som ska hända. Samtidigt är det ett vanligt jobb med en vanlig vardag som här hemma.

3. Sök fakta. Det finns mycket information om vilka personer och kompetenser man söker på Läkare utan gränsers webbsida. De arrangerar även informationsträffar där man får möta andra som varit ute i fält.

4. Är du nyfiken, sök! Det är en erfarenhet för livet och du får även möjlighet att vara med och bidra till något gott.

– Det är både utmanande och kul, man lär sig att vara väldigt flexibel. Det är också det svåraste med arbetet, att man hamnar i situationer som man aldrig varit i förut och att det händer saker som gör att man måste omvärdera sina planer, säger hon.

Småtråkig vardag

Samtidigt konstaterar hon att arbetet ger otroligt mycket tillbaka, både genom möjlighet att få arbeta för något värdefullt men även erfarenheten av att arbeta med kollegor från många olika länder och kulturer.

Vardagen som fältarbetare för Läkare utan gränser är dock för det mesta likt ett vanligt kontorsjobb. Kajsa Salomonsson berättar att arbetsdagen vanligtvis är åtta till fem och mycket av tiden spenderar hon framför en dator eller i möten.

– Jobbet är både större och mindre än man kanske föreställer sig, säger hon. Större för att det aldrig går att förbereda sig för de utmaningar man kommer att möta och hur tufft det kan vara att lämna familj och vänner. Men också mindre, man känner sig inte som en hjälte varje dag. På många sätt är det ett vanligt jobb, med en ibland småtråkig vardag.

Spännande och utvecklande

Uppdragen för Läkare utan gränser är det enda jobb som Kajsa Salomonsson har och hon tror att det skulle vara svårt att kombinera med ett vanligt arbete hemma i Sverige. Lön får hon när hon är ute på uppdrag, vilket kan variera mellan tre till sex månader. Men eftersom hon även får en dagpenning när hon är på plats, samt resa och boende betalt, kan hon spara för att ha ekonomi för de perioder då hon är hemma mellan uppdragen.

Att jobba på det här sättet är något hon trivs väldigt bra med.

– Jag kan verkligen rekommendera andra att åka ut på uppdrag med Läkare utan gränser, det är jätteroligt. Jag upplever att jag lär mig otroligt mycket hela tiden och det är både utvecklande och bygger erfarenhet. Men framför allt är det spännande, man vet aldrig vad man kommer att få vara med om, betonar Kajsa Salomonsson.

Stort behov av ingenjörer

Ingrid Wikehult, Läkare utan gränser

Ingrid Wikehult, som  jobbar med HR Branding på Läkare utan gränser, berättar att de har ett stort behov av ingenjörer ute i fält. I nuläget är över hälften av fältarbetarna inom Läkare Utan Gränser icke-medicinska.

– För att få maskineriet att fungera är det avgörande att vi även rekryterar ingenjörer. Vi har otroligt många olika typer av ingenjörer och roller i fält, bland annat olika inriktningar inom bygg, energi, bioteknik, logistik, miljö och vatten.

Vad krävs för att åka ut?

– För att få åka ut på humanitärt fältarbete krävs minst två års erfarenhet inom sitt område. Man behöver även kunna arbeta flexibelt, vara nyfiken på nya utmaningar och ha ett moraliskt engagemang och en vilja för att jobba humanitärt. Goda kunskaper i engelska är ett krav, och det är meriterande om man talar fler språk.

Kan man göra det vid sidan av ett ”vanligt” jobb?

– Det är många som arbetar hemma och tar tjänstledigt för att kunna åka iväg för Läkare utan Gränser och vi uppskattar verkligen dessa flexibla arbetsgivare som släpper iväg sina anställda! På många vis bör det anses som en karriärmöjlighet att arbetat humanitärt utomlands eftersom man kommer hem med en mängd ny kunskap och nya erfarenheter.

Hur gör man om man är ingenjör och nu blir intresserad av att veta mer?

– Man kan läsa mer på Läkare Utan Gränsers hemsida, där finns rikt med information om de olika roller som finns och rekryteringskraven. Eller så är man hjärtligt välkommen på en av våra infokvällar för att få höra mer om ansökningsprocessen och möta fältarbetare som berättar om sina erfarenheter av att arbeta i fält. Kan man inte komma går det även att kolla på dem online via vår Facebook-sida. Man kan även följa oss på Linkedin där vi bland annat annonserar ut tjänster och sprider information om organisationen, säger Ingrid Wikehult.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.