Civilingenjören bytte yrke tre gånger: “Följde min nyfikenhet”

Hon har sadlat om från civilingenjör till lärare, startat eget företag och sedan bytt karriär en gång till. Marléne Johansson kände att civilingenjörsutbildningen var den trygga bas som hon behövde för att våga byta både yrke och bransch.

– Det var många som undrade hur jag frivilligt kunde söka mig mot en bransch med både lägre löner och som kantas av så mycket problem, säger hon och skrattar.

Marléne Johansson, civilingenjör i väg och vatten från Chalmers, valde att efter 16 år som ingenjör sadla om till högstadielärare i matematik.

– Redan i grundskolan och på gymnasiet tyckte jag att det var roligt att hjälpa kompisar med matten. På Chalmers höll jag i övningslektioner för de yngre årskurserna, berättar hon.

Marléne Johansson och hennes man hade planer på att flytta till Västerbotten medan barnen fortfarande var små.

– Flytten skulle innebära att byta arbete vilket gjorde att jag funderade över olika jobbmöjligheter. Där väcktes tanken på att prova något helt annat, säger hon.

Hon kände sig nyfiken på att utforska kombinationen undervisning och matematik. Flytten till Norrland uteblev men tanken på att byta karriär fortsatte att växa. Till slut tog hon tjänstledigt från sitt arbete för att prova att vikariera som mattelärare. Det var roligare än hon någonsin hade vågat föreställa sig. Kort därefter påbörjade hon ett års studier i pedagogik för att få lärarbehörighet.

Marléne Johansson säger att förändringar ofta är förenade med viss oro men att hon kände en trygghet i att civilingenjörsutbildningen var en stabil bas att falla tillbaka på om hon skulle ångra sig.

– Det gjorde definitivt att beslutet inte kändes lika avgörande. Jag valde att prova men det betydde egentligen inte att jag stängde några dörrar, säger hon.

Den pedagogiska utbildningen var en satsning från arbetsförmedlingen för civilingenjörer som ville skola om sig till mattelärare. I dag finns liknande pedagogiska utbildningar på flera universitet runt om i landet och går under benämningen kompletterande pedagogisk utbildning, KPU. Deltagarna vid arbetsförmedlingens utbildningsprogram fick 10 000 kronor i månaden i bidrag under studietiden. Efter många år som ingenjör med en stabil inkomst fick Marléne Johansson nu noga planera sin ekonomi.

– Jag gillar verkligen att plugga så det kändes roligt. Däremot fick jag leva enklare under studierna och skära ner på alla onödiga kostnader. Att dra ner på resandet var det tuffaste och det som kändes tråkigast, säger hon.

Gick ner 15 000 kronor i lön

Hon följde sin dröm, men smakar det så kostar det som uttrycket lyder. Som nyanställd lärare fick Marléne Johansson 15 000 kronor lägre månadslön än den hon haft som ingenjör. Hon kände sig lite orolig för lönetappet men att undervisning var en passion som hon ville följa. Det var den direkta responsen från eleverna i klassrummet som var mest stimulerande.

– Ska man gå ner så mycket i lön krävs det att man byter till något som man tycker är väldigt roligt. I mitt fall underlättade beslutet eftersom jag hade provat på att vikariera som mattelärare. Att i lärarrollen få vara del av någonting större och se någon annan växa som människa är helt fantastiskt, säger hon.

Marléne Johansson uppmuntrar andra som står inför ett eventuellt karriärbyte att fundera över om de värderar passion eller ekonomisk trygghet högst. Hon slår även ett slag för att undersöka möjligheten till tjänstledighet för att prova det nya yrket. Om tjänstledighet inte är möjligt rekommenderar hon att prata med folk inom den nya branschen för att få en bild av hur det är.

– Att vara ny i en roll är både roligt men tar också mycket energi. Det kan exempelvis underlätta med en stabil livssituationen i övrigt, säger hon.

Att starta eget var den svåraste prövningen

Under tiden som lärare gick Marléne Johansson fortbildning i laborativ matematik, en pedagogisk metod som främst används i låg- och mellanstadiet. Marléne Johansson såg ett behov att även använda den här pedagogiken för högstadieelever och startade matteverkstad under sina lektioner. Nyheten spred sig inom lärarvärlden och hon fick många förfrågningar från lärare på andra skolor som ville komma på studiebesök och se hur matteverkstaden gick till. En affärsidé hade börjat gro.

Lärorikt att starta eget

Efter sex år med undervisning startade hon tillsammans med en kollega ett företag som erbjöd fortbildning inom laborativ matematik för mattelärare. De var medvetna om att det är svårt att driva fortbildning i privat regi inom skolans värld men båda var beredda att testa. Drivkraften var passionen att kombinera pedagogik och matematik. Marléne Johansson var nu egen företagare.

– Att starta eget kändes mer osäkert och läskigare än att sadla om till lärare. Som egen företagare vet man inte vad man har att röra sig med ekonomiskt och det tar tid att bygga upp ett varumärke och stabila intäkter.

Lärarduon åkte runt och höll kurser för mattelärare runt om i landet men lönsamheten uteblev.

– Det var en satsning med mitt personliga kapital men det var svårt att få det att gå runt. Jag är glad att jag testade, det var otroligt lärorikt och spännande. Vi höll på i tre år.

Tryggare med anställning

Sedan 2012 arbetar Marléne Johansson på ett statligt forskningsinstitut för innovationsprocesser. I arbetet håller hon fortbildningar inom betongbyggnad och får kombinera sina kunskaper från civilingenjörsutbildningen tillsammans med pedagogiken. Många som går kurserna är blivande arbetsledare som ska få behörighet att ansvara för byggarbetsplatser.

– Inför det här bytet kände jag ingen oro alls. Ekonomiskt kändes det tryggare med en anställning och det var kul att dyka in i något nytt.

När Marléne Johansson ser tillbaka på sin karriär känner hon sig nöjd och tycker inte att hon kunde ha gjort något annorlunda. Hon är glad att hon har provat olika saker och vågat fatta passionsdrivna beslut. Någon oro för att ett spretigt CV skulle förstöra framtida karriärmöjligheter har hon aldrig känt.

– Det är inte 25 år och guldklocka på ett och samma företag som gäller längre. Tvärtom upplever jag att de flesta arbetsgivare är positiva till att deras anställda har provat olika saker och testat olika branscher, säger hon.

Vad blir nästa karriärbyte?

– Tiden får utvisa, säger hon och skrattar.

Caroline Le Ridou

Tips från coachen

Charlotte Hågård. Foto: Anna-Lena Ahlström

Charlotte Hågård är karriärcoach, föreläsare och författare av nio karriärböcker menar att den främsta orsaken till utebliven förändring är att många ofta inte vet vad de vill. Hon rekommenderar att göra en grundläggande kartläggning av sig själv genom följande trestegsmodell.

•    Steg 1 – inåt: Gör en självinventering och titta inåt – vem är jag och vad kan jag? Vad har jag för värderingar och intressen? Vem är jag som yrkesmänniska i dag jämfört med för tio år sedan när jag sökte mitt nuvarande jobb? Man kanske inte kommer på vilket jobb man vill ha men åtminstone vilken inriktning man vill söka sig mot.

•    Steg 2 – utåt: Börja kartlägga arbetsmarknaden – var hör jag hemma i min framtid? Var finns det plats för en sådan som mig? Nyttja ditt befintliga nätverk. Den som vill byta bransch helt måste jobba på att bygga upp ett nätverk i den nya branschen.

•    Steg 3 – framåt: Börja sätta mål och gör en jobbsökarplan. Jobba med din personliga marknadsföring och uppdatera din linkedinprofil.

Hon berättar att många börjar på det sista steget direkt men att det blir tokigt att börja leta jobb om man inte vet vad man vill. Scenariot blir ofta att man söker tjänster som man egentligen inte passar för.

– Risken är då att man inte ens blir kallad till intervju och börjar tvivla på sig själv. Om man hade börjat i rätt ände hade man kanske inte ens sökt de jobben från första början, säger Charlotte Hågård.