När industrin permitterar och skär i verksamheten drabbas den långsiktiga forskningen. På forskningsinstitutet RISE har man tvingats bromsa pågående projekt och att söka nya anslag för forskning stöter på problem.
När Sveriges Ingenjörer i april genomförde en enkätundersökning med fackligt förtroendevalda på privata företag svarade fyra av tio att viktiga projekt har stannat av eller att tempot i projekten är lägre. Ekonomiska problem och permitteringar påverkar bland annat satsningar på innovation och forskning.
Lazaros Tsantaridis
– Vi märker tydligt ett minskat intresse från många företag att satsa på forskning och utveckling, säger Lazaros Tsantaridis, ordförande för Akademikerföreningen på forskningsinstitutet RISE.
Omkring hälften av RISE omsättning på drygt 3,5 miljarder kronor kommer från näringsliv och offentlig sektor genom uppdrag och forskningssamarbeten. Möjligheterna att fortsätta pågående projekt varierar mellan olika branscher. Inom fordonsindustrin har flera projekt bromsat in.
Den 6 april tog RISE beslutet att korttidspermittera 325 av omkring 2800 anställda. Övriga forskare fortsätter arbetet men har tvingats hitta nya samarbetsformer.
Företag kan inte medverka
Lazaros Tsantaridis får signaler från sina kollegor att det finns problem både med att bedriva pågående projekt och att söka nya anslag.
– Vi kan inte driva forskningssamarbeten när industriföretagens kontaktpersoner är permitterade, säger Lazaros Tsantaridis.
Han arbetar själv med forskning inom träbyggnader och även där börjar företag få svårigheter att delta i de gemensamma projekten.
För att inte hamna i ett tomrum behöver RISE också fortsätta att söka pengar och planera nya projekt men det arbetet går trögt.
– När företag inte kan garantera sin medverkan kan vi inte uppfylla de krav på forskningssamarbete som finansiärerna ställer, säger Lazaros Tsantaridis.
Vinnova försöker vara flexibla
En stor andel av RISE forskningsmedel kommer från Vinnova som just nu finansierar omkring 400 av RISE pågående forskningssamarbeten.
Peter Eriksson, Vinnova
– Vi försöker vara generösa och flexibla för de svårigheter som uppstår när industriföretagen tvingas bromsa in sin forskning, säger Peter Eriksson, enhetschef för verksamhetsutveckling och stöd på Vinnova.
Han säger att Vinnova får en hel del frågor om problem kopplade till coronapandemin. Bland annat på grund av permitteringar kan forskare inte rapportera, projekt pausas eller förlängas och ibland krävs det mer pengar för att kunna genomföra projektet.
– Vi gör vad vi kan för att stötta den forskning som pågår, säger Peter Eriksson och tipsar om Vinnovas hemsida där det finns svar på många av de frågor som kommer nu.
När det gäller nya ansökningar om forskningsfinansiering tror han inte att Vinnovas krav på forskningssamarbete är det huvudsakliga problemet.
– Det är inte villkoren som är ett hinder utan snarare de praktiska möjligheterna till forskningssamarbete. I de internationella projekten ser vi att det är mycket svårt att få till ett fungerande samarbete men i Sverige är det lite för tidigt för att se effekterna.
Vinnova ser hittills inte att intresset för att söka forskningsanslag har minskat. Ett normalt år får myndigheten in 4 000-5 000 ansökningar och hittills i år har omkring 2 000 ansökningar kommit in.
Coronapandemin gör också att många företag ställs inför nya utmaningar. Därför har Vinnova öppnat utlysningen till ett helt nytt forskningsprogram – Innovationer i krisens spår: Omställning av samhälle, verksamheter och produktion i spåren av coronapandemin.
Sista dag för ansökan till programmet är den 10 juni.
