Paradox tecknar kollektivavtal

Efter tre års hårt arbete har de anställda på Paradox Interactive nu ett kollektivavtal - något som ger både ökad trygghet och en stärkt maktbalans.

Som en av de första i branschen har spelföretaget Paradox tecknat kollektivavtal. För medlemmarna innebär avtalet ökad trygghet, stärkt maktbalans och större möjligheter att påverka kommande förändringar.

I juni stod det klart att spelutvecklaren Paradox, med huvudkontor i Stockholm, tecknar kollektivavtal med Sveriges Ingenjörer och Unionen för sina anställda i Sverige. Avtalet gäller både Paradox Interactive och Paradox Development. Därmed blir Paradox en av de första större arbetsgivarna med kollektivavtal i den svenska spelutvecklingsbranschen. Frågan har under lång tid drivits gemensamt av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer och Unionen.

– Kollektivavtalet ger oss ökat inflytande och koll på vad som händer på vår arbetsplats, konstaterar Alexander Altanis, ordförande i Akademikerföreningen på Paradox.

Tre år sedan frågan lyftes

Arbetet med att få till ett kollektivavtal har varit lång. Första gången frågan kom upp var i samband med en kvartalsrapport för tre år sedan där företaget hänvisade till en undersökning där medarbetarna sagt att de inte ville ha ett kollektivavtal.

Om Paradox Interactive

Är en publisher och spelutvecklare med över 500 anställda över hela världen. I Sverige arbetar 350 personer på Stockholmskontoret, 50 i Umeå och 30 i Lund. Företaget är känt för spel som Cities Skylines, Europa Universalis och Crusader Kings.

– Den undersökningen var flera år gammal, då var det få anställda i företaget. Därför ville vi lyfta frågan igen, stämmer det verkligen fortfarande, nu när vi passerat 200 anställda? berättar Alexander Altanis.

Detta ledde till att några medarbetare tillsammans med HR bildade en fokusgrupp med uppdraget att utforska vad ett kollektivavtal skulle innebära för företaget och de anställda.

I samma veva valde medlemmar i både Sveriges Ingenjörer och Unionen att bilda lokala klubbar där en av huvudfrågorna har varit att få till ett kollektivavtal.

– Efter det har intresset för de fackliga frågorna vuxit. Flera frågor har dykt upp där medarbetarna känner att det finns problem, allt från att de inte hänger med i löneutvecklingen till frågor kring arbetstidsregler och övertid, säger Alexander Altanis.

Kollektivavtal viktig morot

Att ett spelföretag tecknar kollektivavtal hör inte till vanligheterna och Paradox är ett av få spelutvecklingsföretag i Sverige som tagit det steget.

Jörgen Björklund har arbetat på Paradox i drygt 10 år och varit med på hela resan från ett litet företag med ett 30-tal anställda till det stora internationella företag de är idag. Han förklarar att det finns en självbild inom spelindustrin av att vara en ny, snabbrörlig bransch med unga, hungriga medarbetare. Men verkligheten idag är en annan.

– Idag är det en väletablerad och tung aktör i underhållningsbranschen. Om man vill behålla en åldrande personalstyrka så tror jag att kollektivavtal är en viktig morot. När man blir äldre inser man fördelarna med trygga villkor kring allt som rör föräldraförsäkring, sjuklön, pension och övertid, säger Jörgen Björklund.

Stort arbete bakom

En av de svåra frågorna i arbetet med att få till ett kollektivavtal har varit harmoniseringsarbetet – att gå igenom de avtal som finns och harmonisera dem med kollektivavtalet. Hur ser villkoren ut och hur kan kollektivavtalet tolkas? Vilka områden överlappar och vad kan uppnås lokalt? Men även att känna av vilka frågor som är värda att strida för och att förstå vilka rättigheter de har som företaget inte kan förhandla bort.

Andra frågor som tagit tid är vilket kollektivavtal de bör ansluta sig till. Problemet är att det inte finns något avtal som är perfekt anpassat till vare sig spelutgivar- eller spelutvecklarföretag.

– Eftersom vi både är en publisher och ett spelutvecklingsföretag så fanns det en diskussion om vi skulle räknas som ett it- eller mediaföretag. Vi valde till slut det avtal som kändes närmast oss och som inkluderar både Unionen och Sveriges Ingenjörer, som är SACO-förbundet med flest medlemmar i företaget.

Kunde ha varit tuffare

Alexander Altanis konstaterar att arbetet tagit lång tid, bland annat på grund av att de varit tvungna att arbeta med frågan på sin fritid. Dessutom var de helt nya i det fackliga arbetet och det har varit mycket att sätta sig in i.

Nu i efterhand tycker både Jörgen Björklund och Alexander Altanis att de kunde ha varit lite tuffare och pushat frågan hårdare. Ett bra råd till andra som står inför samma resa är vara noggrann med att ta anteckningar på varje möte, att hitta sätt att reda ut vad medlemmarna vill via enkäter eller möten, men även att se till att det finns en neutral plattform där de kan prata fritt utanför företaget. Och att våga stå på sig.

– Var inte för snäll, kollektivavtal är en fullt rimlig fråga att driva, konstaterar Jörgen Björklund.

Hoppas på ökat engagemang

Både Jörgen Björklund och Alexander Altanis konstaterar att styrkan i ett kollektivavtal är att grundläggande villkor och förmåner är formaliserade och förhandlade, men det viktigaste är att arbetsgivaren inte längre är i maktposition. Villkor och förmåner kan inte sägas upp ensidigt av arbetsgivaren – arbetstagarparten blir en jämbördig motpart i förhandlingar och får dessutom insyn i företaget och möjlighet att påverka.

Idag är omkring hälften av medarbetarna på Stockholmskontoret anslutna till Sveriges Ingenjörer eller Unionen. Alexander Altanis önskar att det fanns ett större engagemang och hans förhoppning är att kollektivavtalet gör det mer intressant att engagera sig framöver.

Nu när avtalet är igång ser Alexander Altanis fram emot att komma igång med praktiska arbetet runt avtalet och få till bra rutiner kring det fackliga arbetet.

– Det känns bra att nu vara iland med det vi påbörjade för tre år sedan. Det fackliga arbetet är viktigt och intressant och det är absolut något jag kommer att fortsätta med hela livet, säger han.

2 kommentarer

  • Erik

    Värt att nämna kanske att Electronic Arts redan haft kollektivavtal i Sverige i flera år.

    28 augusti 2020
  • Kim Samuelsson

    Bra. Spel- och IT-branschen borde växa upp och teckna kollektivavtal i större utsträckning generellt. Det går inte längre att rekrytera 20-åringar som är nöjda med att få gratis pizza och Jolt-cola men ingen övertidsersättning om det jobbar över under helgen. Ingenjörerna i datorbranschen har vuxit upp har numera familj, villa, bil, och utgifter som faktiskt kräver en hög lön som motsvarar deras utbildning, kompetens och bidrag till företagets framgång.

    Jag skulle aldrig ta en anställning på ett företag utan kollektivavtal, såvida inte lön, förmåner och pensionsavsättningar vida översteg reglerna i kollektivavtalet och på arbetsmarknaden generellt.

    17 augusti 2020

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.