Rädslan för att förlora jobbet kan vara värre än beskedet att man är uppsagd. Och rädslan kan påverka hela arbetsplatsen, även de som sitter säkert. Både chefer och medarbetare behöver veta vad man kan göra för att lindra oron.
Under våren och sommaren har många ingenjörer kastats in i en osäker tillvaro. Coronapandemin har bromsat tillväxten och företag har tvingats varsla anställda om uppsägning.
Lena Låstad, doktor i psykologi, har forskat om hur rädslan för att förlora jobbet påverkar individer men också hela arbetsplatsen. På individnivå handlar oron inte bara om att förlora sin anställning.
Lena Låstad, doktor i psykologi vid Stockholms universitet
– Ofta finns det också en rädsla för att förlora en del av sin identitet, ett steg i sin karriär och om sorgen att kanske förlora sina kollegor och på så vis stötas bort från ett socialt sammanhang.
Oron kan leda till ohälsa
Under den period som pågår mellan varsel och besked om vilka som blir uppsagda kan hela arbetsplatsen drabbas av en kollektiv oro. Och även de som inte behöver oroa sig för att bli uppsagda påverkas av andra.
– Det uppstår ofta en massa rykten och stämningen blir orolig, säger Lena Låstad.
De som är rädda att förlora arbetet kan drabbas av humörsvängningar, lägre engagemang och svagare känsla av tillhörighet och tillit. På längre sikt finns det ett negativt samband med psykisk och fysisk ohälsa. Det kan också leda till mobbning.
– Ofta pendlar man mellan hopp och förtvivlan och att befinna sig i en limbo kan vara påfrestande. I ena stunden ser man positiva signaler som kan betyda att man får stanna, i andra stunden ser det mörkt ut. Det här är en situation där man saknar kontroll och det är inte konstigt att hela arbetsplatsen påverkas negativt, säger Lena Låstad.
Hon menar därför att det är viktigt att både chefer och enskilda medarbetare försöker lindra oron för att få arbetet att fungera och medarbetarna att må så bra som möjligt.
Det här kan du själv göra
- Försök återta kontrollen genom att ta reda på dina rättigheter, vilka regler som gäller och vilket stöd du kan få.
- Förbättra din anställningsbarhet genom kompetensutveckling på jobbet eller hitta andra vägar.
- Utveckla ditt professionella nätverk. Fundera över vilka kontakter du har och behöver. Odla nya kontakter.
- Uppdatera ditt cv så att du är redo att söka jobb.
- Fastna inte i rykten och grubbla inte över worst case scenarios.
Det här kan du som är chef göra
- Kommunikation och delaktighet är nyckelfaktorer.
- Information måste vara tydlig och komma i rätt tid innan rykten sätter fart. I tomrum växer ofta rykten.
- Ge anställda möjlighet till delaktighet och inflytande.
- Involvera medarbetarna i beslutsprocesserna.
Det här kan facket göra
- Sprid information till medlemmarna om hur processen kring uppsägningar går till, vilka rättigheter de anställda har och vilket stöd de kan få. Det som ger en känsla av kontroll kan lindra oro.
Risk att känna överlevnadsskuld
När arbetsgivaren meddelar vilka som blir uppsagda går processen in i en ny fas. Det är inte ovanligt att de som blir uppsagda känner att oron minskar eftersom ovissheten kan vara jobbigast. För de som blir uppsagda är det dags att söka jobb och ofta finns det stöd att få.
För de medarbetare som får behålla sina jobb kan den första tiden också vara kämpig. I forskningen kallas de ”organization survivors” och studier visar att det inte är ovanligt att känna en ”överlevnadsskuld” för att man har fått stanna kvar.
– Forskare har kunnat se att gruppen ofta brottas med skuldkänslor. Om uppsägningarna inte känns rättvisa kan en del blir cyniska och då riskerar tillit och lojalitet med arbetsgivaren att minska.
Lena Låstad menar att chefer och ledning behöver förstå de här reaktionerna.
– Ofta pratar man inte om det som hänt utan bara om vägen framåt. Ledning och chefer behöver bli mer lyhörda och beredda att ge det stöd som behövs.
