PowerPoints istället för föreläsningar, inställda praktiska moment och tidsbrist under tentor. Distansundervisningen på ingenjörsutbildningarna fungerar på vissa håll dåligt visar Ingenjörens enkät till studentkårerna vid sex lärosäten.
I mitten av mars tvingade coronapandemin högskolor och universitet att med kort varsel ställa om till distansundervisning. Nu öppnar lärosätena successivt med en del föreläsningar på campus. Men merparten av undervisningen under hösten är dock fortfarande digital.
Ingenjören har gjort en enkätundersökning med studentkårerna på sex lärosäten som utbildar ingenjörer för att ta reda på hur distansundervisningen fungerar. Det är studentkårerna på KTH, Chalmers, Linköpings tekniska högskola, Luleå tekniska universitet, Lunds tekniska högskola, och Mälardalens högskola.
Svaren visar att det finns problem som riskerar att påverka studieresultaten negativt. Problemen varierar mellan kurser och en del lärare har svårare än andra att digitalisera utbildningen. Studenter hanterar dessutom omställningen olika. För vissa fungerar det nästan som vanligt, för andra är det mycket svårare.
Så här beskriver studentkårerna problemen med distansundervisning:
Sämre kvalitet på utbildningen
Flera studentkårer svarar att undervisningen i vissa fall inte hållit lika hög nivå som tidigare. Kvaliteten har varierat beroende på kurs och lärare. I vissa fall har föreläsningar ersatts av PowerPoints med stödord.
Förinspelade föreläsningar hålls ibland på engelska trots att kursen ska vara på svenska. Beskrivningar av uppgifter blir förvirrande när föreläsningarna är på svenska men instruktionerna på engelska. Med förinspelade föreläsningar saknas också möjligheten att ställa frågor.
Seminarier och grupparbeten fungerar ofta dåligt. Under seminarierna känner studenterna att de pratar i mun på varandra och i digitala grupparbeten får några ofta dra ett tyngre lass.
På Lunds tekniska högskola upplever studentkåren att några inriktningar har drabbats särskilt negativt. ”Studenter som i vanliga fall kan jobba med produktutveckling i designverkstad upplever att kursen tappar viktiga delar av det studenterna vill lära sig.”
I Linköping har man samma erfarenhet. ”Speciellt laborationer och praktiska moment har blivit lidande då många behöver mycket specifik utrustning”, skriver studentkåren vid Linköpings tekniska högskola.
Sämre motivation
De flesta studentkårer svarar att de studiesociala problemen har ökat med distansundervisningen. Problemen varierar mellan studenter men de flesta saknar campus, dels sina studiekamrater, dels möjligheten till bra studieplatser som ibland kan vara svåra att ordna hemma. Motivationen hos studenterna har också blivit sämre och det ställs större krav på eget ansvar när många föreläsningar läggs upp som förinspelade filmer.
”Kurserna saknar i vissa fall ett tydligt schema vilket lägger mer ansvar på studenterna att planera sina studier” skriver teknologkåren vid Lunds tekniska högskola.
Mälardalens högskola har gjort en egen studentenkät som kåren hänvisar till och rapporten tar bland annat upp de studiesociala problemen. ”Det är mentalt påfrestande att spendera all tid i samma miljö och hela dagar framför en skärm. Det är svårt att hålla sig motiverad när allt sker på distans, avsaknad av rutiner och interaktion med både klasskamrater och lärare”, har studenterna svarat.
Problem vid tentamen
Tentorna över zoom är en stressfaktor för vissa studenter. De är oroliga för att internetkopplingen ska gå ner och för att bli störda av andra i bostaden. På Chalmers togs beslutet att tentamen skulle ske på distans 48 timmar innan första tentan vilket gjorde det svårt med anpassningar. Under följande tentor har det varit tillåtet med alla hjälpmedel men förbjudet att samarbeta och plagiera. Tentorna på Chalmers och på flera andra högskolor videoövervakas. ”På många tentor har det fungerat väl utan problem men på andra har det varit krångligare, dels med tekniken, dels administrativt”, svarar studentkåren.
På Linköpings tekniska högskola uppger studentkåren att högskolan arbetar för att minska antalet tentor som kräver övervakning. ”Det känns som ett steg i rätt riktning”.
Studentkåren i Linköping påpekar att det har blivit lättare att fuska på tentor som inte videoövervakas genom att använda Google eller sitta tillsammans. Disciplinnämnden på högskolan har också fått en stor ökning av anmälningar.
”Det har också blivit svårare att hitta en rimlig nivå på tentan när den görs på distans” skriver studentkåren i Linköping.
Otydlig information
De flesta studentkårer hör klagomål från studenter om kommunikationsproblem med lärare. Det gäller bland annat hur momenten i kurserna kommer att utföras. Scheman och annan viktig information är dåligt uppdaterad och inte samlad på ett ställe.
Svårare med funktionsnedsättningar
Den studentenkät som Mälardalens högskola har genomfört visar att studenter med funktionsnedsättning upplever högre stress med distansundervisning. De är mer beroende av fysiska föreläsningar och möjligheten att ställa frågor. För en del studenter har tentorna blivit en större utmaning. För dem tar det längre tid att svara via skärm och tangentbord än med papper och penna under en salstenta. De hinner inte prestera lika bra och ibland inte avsluta tentan helt.
Positiva erfarenheter
Studentkårerna påpekar att distansundervisning inte är ett problem för alla studenter. Vissa har klarat omställningen väldigt bra. ”Några mår till och med bättre nu när de har mer tid till sömn, vila och kan lägga upp dagen som de själva önskar” skriver Mälardalens högskola.
De förinspelade föreläsningarna ger också studenterna möjlighet att se dem flera gånger. Det är en stor fördel, inte minst i mattekurserna, då det kan vara svårt att hänga med under uträkningarna och hinna anteckna.
Studenterna stöttar också varandra i egna studiegruppchattar. Där ställer de frågor till varandra, diskuterar problem och påminner varandra om viktiga moment.
