Besviken minister vill se nya mål för kvinnliga professorer

Rekryteringen av kvinnliga professorer går för långsamt. ”Regeringens mål är att vi ska ha den allra bästa kvaliteten på utbildning i Sverige och då måste vi ha jämställda karriärvägar” säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Inom tio år ska hälften av de nyrekryterade professorerna på våra lärosäten vara kvinnor. Men enligt en rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, som presenterades i juni är det hittills få lärosäten som nått sina delmål. På vissa håll har andelen nyrekryterade kvinnliga professorer till och med minskat under perioden 2017-2019.

– Det är klart att jag är besviken att det går så långsamt. Andelen kvinnor som blir professorer ökar alldeles för långsamt och det trots att hälften av alla lektorer är kvinnor, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Kön ska inte vara ett hinder i karriären

Tidigare i höst kallade hon ett antal rektorer vid universitet och högskolor till ett möte där frågan diskuterades. Matilda Ernkrans intryck från mötet är att det finns ett starkt engagemang för frågan, både bland de som kommit långt och bland de som ännu inte nått sina mål. Och att rekryteringsmål är ett viktigt verktyg i det fortsatta arbetet med jämställdhet på lärosätena.

– Det var ett bra och konstruktivt möte, men förutsättningarna för att nå målen är olika. Jag är övertygad om att vi behöver rekryteringsmål, men det jag får fundera på är om de kan utformas annorlunda och vara mer lärosätesspecifika, säger hon.

För Matilda Ernkrans och regeringen är jämställdhetsarbetet inom akademin en viktig och prioriterad fråga. Universitet och högskolor är den största offentliga arbetsplatsen med cirka 78 000 anställda och 400 000 studenter. Jämställdhetsarbetet är centralt, inte bara för att vara en bra förebild, utan även för att säkerställa att svensk utbildning håller en hög kvalitet där man tillvaratar den kompetens som finns.

– Regeringens mål är att vi ska ha den allra bästa kvaliteten på utbildning i Sverige och då måste vi ha jämställda karriärvägar. Man ska kunna göra karriär utan att bli utsorterad på vägen på grund av kön, poängterar Matilda Ernkrans.

Få har nått målen

Enligt siffrorna från UKÄ har lärosätena på en övergripande nivå misslyckats med att nå delmålen för 2017-2019. De flesta lärosäten hamnade inom ett spann på 10 procentenheter från sina respektive mål, där majoriteten rekryterade en lägre andel jämfört med målet. Exempelvis skulle 48 procent av de nyrekryterade professorerna på Uppsala universitet vara kvinnor. Men av de 157 professorer som rekryterades under perioden var bara 36 procent kvinnor.

Även inom enskilda forskningsområden har utvecklingen varit trög. Det är endast inom medicin och hälsovetenskap som andelen kvinnor ökar. Inom ämnesområdet teknik har andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer minskat under perioden, från 33 procent till 25 procent.

Matilda Ernkrans tror att en förklaring kan vara att tidsspannet är väldigt kort och därför kan slå hårt för vissa lärosäten och ämnesområden, men konstaterar samtidigt att akademin har ett ansvar att göra mer. Otrygga anställningar, sexuella trakasserier och tendensen att rekrytera de som liknar en själv är faktorer som gör det svårare för kvinnor att ta sig fram, även inom akademin.

– En framgångsfaktor för att lyckas i jämställdhetsarbetet är att man jobbar systematiskt med frågan och har bra arbetssätt för att utveckla karriärvägar som är öppna för både män och kvinnor. Dessutom är ledarnas engagemang helt avgörande, frågan måste drivas med övertygelse från högsta ledningen, säger hon.

Större hänsyn till olikheter

En slutsats från mötet med rektorerna är att många har tagit steg framåt, men att det finns mycket kvar att göra. Rekryteringsmål är en åtgärd bland flera som kan bidra till förändring. För att komma vidare från diskussionen om att lärosätenas olikheter gör det svårare för exempelvis tekniska lärosäten att nå målen, tror hon att man behöver ta större hänsyn till olikheterna när nya mål ska sättas.

– Rekryteringsmål är en viktig styråra, de påverkar hur man tar sig an jämställdhetsarbetet. Att det behövs mål är jag övertygad om, men hur de kommer att utformas får jag återkomma till när den nya forskningspropositionen ska presenteras i slutet av året, säger Matilda Ernkrans.