Sett över en livstid, vilken utbildning ger mest pengar i plånboken? Sacos rapport för livslöner pekar på stora skillnader mellan olika yrkesval – men både civilingenjör och högskoleingenjör är bland de säkra korten.
Det framkommer i den nya Saco-rapporten Lönar sig högre utbildning? som presenterades tidigare i höstas.
– Precis som i den studie vi gjorde för fyra år sedan ligger civilingenjör bland topp fyra och är mer lönsam än de flesta andra utbildningar, säger Thomas Ljunglöf, utredare på Saco som tagit fram rapporten tillsammans med Linda Simonsen.
Så har man räknat
I studien har man beräknat livslöner för olika utbildningar med akademisk examen och jämfört med livslönen för de som börjat jobba direkt efter gymnasiet – ingenjörsutbildningar jämförs med naturvetenskapliga gymnasieutbildningar. För att få fram livslönen har man inte bara tagit hänsyn till arbetsinkomst utan också räknat med inkomstbortfall under studietiden, risk för arbetslöshet, a-kassa, pension, skatt och studiemedel.
Beräkningarna baseras på lönestrukturstatistiken som Statistiska centralbyrån, SCB, samlar in för Medlingsinstitutets räkning och som är en del av den officiella lönestatistiken i Sverige. Årets siffor baseras på lönestatistiken för 2018 från varje utbildningsgrupp.
| UTBILDNINGENS VÄRDE | CIVILINGENJÖR | HÖGSKOLEINGENJÖR |
| Genomsnittlig månadslön | 54 800 kr | 43 500 kr |
| Livslön (efter skatt) | 24 782 000 kr | 21 287 000 kr |
| Skillnad mot gymnasieutbildade | 30 procent | 12 procent |
| När lönar sig utbildningen? | 34 år | 32 år |
| Löneutveckling under arbetslivet | Hög | Medel |
Livslönen för en civilingenjör är alltså 30 procent högre än genomsnittet för de som börjat jobba direkt efter gymnasiet. För en högskoleingenjör är motsvarande siffra 12 procent.
Läs mer
Rapporten: Lönar sig högre utbildning?
Jämför själv livslön för olika utbildningar med hjälp av Saco:s beräkningsverktyg.
– I den här studien har högskoleingenjörer närmat sig civilingenjörer något, men skillnaden är liten, så vi får se om den trenden håller i sig till nästa gång.
Investering som betalar sig
Problemet med beräkningen av livslöner är att man utgår från att pengarna värderas lika oavsett när i livet man tar ut dem. Därför har rapporten även gjort beräkningar av utbildningens avkastning, alltså hur mycket investeringen i en utbildning är värd över tid. Utbildningens avkastning beräknas med hjälp av internräntemetoden som
är en av de vanligaste metoderna för investeringsbedömning inom företagsekonomin. Metoden räknar fram den procentuella avkastningen, internräntan, för en investering.
En civilingenjörsutbildning ger enligt den beräkningen en avkastning på 12 procent. Det kan jämföras med läkarutbildningen som med en avkastning på 13 procent är den utbildning som ger högst lönsamhet på investeringen. Högskoleingenjör ger en avkastning på 11 procent, medan snittet för en akademiker är 8 procent.
Beräkningen innebär att civilingenjörer går ”break even” vid 34 år, förutsatt att de började studera direkt efter gymnasiet och började jobba vid 24 års ålder. Då har de hämtat in det som förlorades under studieåren och når punkten där utbildningsinvesteringen går jämnt upp jämfört med gymnasieutbildade. En högskoleingenjör har tjänat in sin investering i en högre utbildning redan vid 32 års ålder.
– Civilingenjören ligger lite efter i början, men det beror på att utbildningen är längre, man tappar några år innan man börjar tjäna pengar och har också högre studieskulder. Men detta tar man igen i längden med en bättre löneutveckling, konstaterar Thomas Ljunglöf.
Undvik en obehaglig överraskning
Men det är långt ifrån alla akademiska utbildningar som lönar sig. 11 av de 35 högskoleutbildningar som ingår i studien innebär en ekonomisk förlust jämfört med en gymnasieutbildning. Lika många går på ett ut eller ger en relativt låg lönsamhet. Det handlar bland annat om biomedicinska analytiker och fysioterapeuter samt olika kategorier av lärare.
Thomas Ljunglöf poängterar att rapporten är viktig för att synliggöra skillnader för att kunna utöva påtryckningar på arbetsgivare och beslutsfattare. Men rapporten ger även värdefull information till den som går gymnasiet och funderar på att läsa vidare.
– Visst ska man välja utbildning efter intresse, men vi tycker att det är viktigt att göra valet med öppna ögon. Ditt utbildningsval påverkar privatekonomin för resten av livet och skillnaderna är stora. Detta bör man vara medveten om så att det inte kommer som en obehaglig överraskning senare i livet, poängterar Thomas Ljunglöf.
17 kommentarer
Kommentar från Redaktionen på Ingenjören:
”Utredaren på Saco svarar att de inte ser några förändringar i ett historiskt perspektiv. De är samma yrken som lönar sig mest och ”glappet” till dem med enbart gymnasieutbildning är varken större eller mindre.”
Men är även den inbördes rangordningen densamma? Tittar man på SACOs hemsida (se [1] nedan) som även artikeln länkade till får man fram följande om man väljer olika utbildningar:
Skillnad i livslön efter skatt jämfört med gymnasieutbildade:
1. Läkarutbildning: 48%
2. Juristutbildning: 42%
3. Ekonomutbildning: 39%
4. Civilingenjörsutbildning: 30%
Om jag minns rätt så låg civilingenjörsutbildning högre upp för ett antal år sedan i SACOs undersökning som gjordes då. Om det är en trend att civilingenjörsutbildningen halkar ner över tid är det oroväckande. Vem vet hur det ser ut om ytterligare 20 år? Det är ju något de som väljer utbildning idag måste ta ställning till, eftersom de ska tjäna in lön under ett helt arbetsliv på 40 år eller mer efter examen.
[1] https://www.saco.se/opinion/utbildning-ska-lona-sig/utbildning-lonar-sig-inte-for-alla/
Vi har inte tillgång till Sacos tidigare undersökningar. Är du intresserad och vill veta mer, kontakta Saco direkt på 08-613 48 00. /Redaktionen
Räkne-exempel : 24784 kSEK / 41 år = 604 kSEK efter skatt per år. Vad är det för fantasilöner man räknat med?
Lönerna som studien bygger på kommer från Statistiska centralbyrån. De samlas in för Medlingsinstitutets räkning och är en del av den officiella lönestatistiken i Sverige. /Redaktionen
Hej Alf! Livslönen visar den samlade inkomsten mellan 19 och 85 års ålder, alltså inte bara inkomsten under yrkesverksam tid. Studiebidrag och studielån räknas som inkomst under studietiden och återbetalningen av lånet har dragits av från nettolönen under amorteringstiden. I pensionen ingår både den allmänna pensionen från staten samt den kollektivavtalade tjänstepensionen./Redaktionen
Hur har man tagit hänsyn till pengars värde i förhållande till stadie i livet?
Känns som att pengar när man är 75år gammal inte är lika viktigt som pengar i 19 års ålder eller för den delen 25-30 år när man har småbarn och husköp kan vara på tapeten.
För mig personligen som ingenjör inom byggbranchen är jag inte ens i närheten att vara ikapp mina kollegor som börjat jobba direkt efter gymnasiet.
Tar man mitt eget gymnasie så är medianlönen för arbetare 38 500 efter 5 år i yrket. Tar jag på min egen arbetsplats så vet jag av de som jobbat 2år i yrket och redan är över 40 000 i lön. Varav de duktiga som regel har en timlön på +300kr/tim (ca 48 000 kr/mån).
Själv sitter jag efter 6 år i yrket och 3 år på högskola på 40500 kr/månaden och gick in på 25 000 kr/månaden vilket anses vara väldigt normalt inom min bransch (värt att nämna är att jag har bra lön jämfört med andra ingenjörs kollegor i området).
Kan alltså börja hoppas om att gå om i inkomst de närmsta 3-5 åren och med skatteeffekter framåt så ser jag inte att jag någonsin kommer komma ikapp.
Som 30 åring som gärna vill köpa ett hus så är man ju i en ganska dålig sits mot sina kollegor som valde att inte plugga..
Hur har studien tagit hänsyn till att man förmodligen kommer jobba inom samma bransch oavsett om man pluggar vidare? Om jag inte hade blivit ingenjör hade jag ju ändå varit inom byggindustrin. Samma gäller väl någon som jobbar inom tillverkningsindustrin osv.?
Hej Jimmy! I rapporten har man jämfört en person som har gått en ingenjörsutbildning med en som gått en naturvetenskaplig utbildning på gymnasiet. Som du skriver så tar inte livslönen hänsyn till pengarnas värde i olika faser i livet – för den som är 30 år har 24 miljoner kronor inte samma värde som för en 80-åring. Därför har rapporten även gjort beräkningar av utbildningens avkastning, alltså hur mycket investeringen i en utbildning är värd över tid som du också kan läsa om i artikeln. Enligt det sättet att räkna ger investeringen i en civilingenjörsexamen en avkastning på 12 procent. Beräkningarna utgår från statistik för medellöner, aktuella regelverk för skatter och pensioner, risk för arbetslöshet med mera, så hur det blir i ett enskilt fall går tyvärr inte att svara på.
Ska man tjäna pengar som ingeniör så ska man generellt hålla sig borta från byggbranshen och de flesta traditionella ingenjörsarbeten.
Vi har en skevning i samhället där ekonomers inflytande är tungt. Det gäller på både företag och myndigheter.
Det har gjort att många beställare såsom kommuner och myndigheter eller företag i allmännyttan är benägna att betala högt timarvode för ett dåligt PM på 20 sidor som tydligen tagit 3 hela veckor att skriva gällande varför man ska byta logga. Givetvis skriven av en 27 årig ”senior” konsult från en av de stora konsultföretagenföretagen.
Samtidigt vill de få ingenjörer att projektera infrastruktur för 1/2 -1/3 av timarvodet som de ger ekonomen men kan tänka sig att dubbla tiden. Givetivs ska man då leverera ritningar, PM, tekniska beskrivningar och lösningar som förhoppningsvis håller tillräcklig kvalitet för att Entreprenörens arbete inte innebär stora mängder ÄTA.
Mina kursare som valde managment konsult som inriktning vid valet av arbetsmarknad har sedan start tjänat minst 10 000 mer än mig. Vissa tjänar upp till 20 000 mer.
De har inte mer teknisk kompetens efter 5-7 år på arbetsmarknaden än mig.
Deras arbetsuppgifter kräver mindre teknisk kompetens än mina.
Deras ansvar att prestera och få allt rätt är inte högre än mitt.
Deras arbetstider är inte sämre än mina.
Resultatet av ett väl utfört arbete är inte mer värt än mitt, i många fall är det till och med mindre värt.
Men alla är beredda att betala mer för dem.
Upplever att denna tidning riktar sig mot de som är yrkesverksamma inom de traditionella civ. ingenjörs yrkena. Då uppfattas det så klart som orealistiskt när de använder statistik som omfattar managmentkonsulter, chefer och en och annan miljonär. De drar såklart upp statistiken. Vill man ha deras löner får man söka deras jobb. Och de behövs också.
Men för resten av oss så är det här falsk marknadsföring av ingenjörsyrkets ekonomiska värde.
Tack för en bra artikel. En annan intressant vinkel är huruvida det är dåligt för Livslönen att jobba i ”övriga Sverige” till skillnad från ”storstadsregionerna”? Antar att dessa höga löner grundar sig på ett genomsnitt som inte är aktuellt i ”övriga Sverige”?
Lönerna som studien bygger på kommer från Statistiska centralbyrån. De samlas in för Medlingsinstitutets räkning och är en del av den officiella lönestatistiken i Sverige. /Redaktionen
Har man i jämförelsen tagit hänsyn till skatte-effekter? Dvs att en högre lön under en kortare tid medför högre total skatt än en lägre lön under längre tid? Det är ju detta som är intressant! Hur mycket av livslönen får man behålla?
Hänsyn har tagits till de skatteeffekter som uppstår. /Redaktionen
Hur ser det ut ur ett historiskt perspektiv de senaste decennierna?
Min gissning är att det går åt andra hållet, dvs att det lönar sig mindre och mindre för varje år sedan 70-talet att utbilda sig till ingenjör.
Utredaren på Saco svarar att de inte ser några förändringar i ett historiskt perspektiv. De är samma yrken som lönar sig mest och ”glappet” till dem med enbart gymnasieutbildning är varken större eller mindre. /Redaktionen
Jobbar i GGVV-regionen. Skulle säga att åldern inte är ett problem om man har rätt arbetslivserfarenhet för det jobb man söker. Äldsta ingenjören vi anställt var 64år! Han hade mycket att tillföra de två år har hade kvar innan han tog pension. Nyexade ingenjörer eller under 30 går få tag på, men vi saknar fler seniora ingenjörer med erfarenhet som kan hjälpa våra yngre igång!
Och tror ni att bristen på seniora ingenjörer kan ha någon koppling till vägran att anställa juniorer?
Och för den som är 50+ (som jag själv) verkar det som att lockropen från Högskolan i Skövde enbart var försäljningsargument. Jag kan ha fel, men av närmare 30 personer som nyligen avslutade sina utbildningar är det endast 1 person som blivit erbjuden arbete i Skaraborg. Samtidigt lobbar Näringslivsforum för att f.d. Skaraborgare ska flytta tillbaka. Till vad, kan man fråga sig. Söker själv utanför Skaraborg, intressant i mina ögon är att mindre regioner som GGVV-regionen har fler lediga tjänster än hela Skaraborg. Och så är det det där med ålder. Upp till ca 30 år är man intressant. Vid 40 och uppåt verkar det som att man får en peststämpel. Inte ens intresseanmälningar bemöts i flera fall. Ja, jag är besviken. Vet att vi har corona och många företag kämpar verkligen. Men att inte ens bemöta en intresseanmälan? SKÄMS! Samtidigt vill jag tacka de företag som bemöter och jag haft konstruktiva samtal med, tummen upp!