Robotarnas intåg på arbetsmarknaden kommer troligen inte att leda till högre arbetslöshet. Däremot kan löneskillnaderna mellan olika yrken och sektorer bli större.
Den slutsatsen drar nationalekonomen Georg Graetz i en litteraturöversikt från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, som presenterades i mitten av november.
Georg Graetz har i sin studie undersökt på vilket sätt den tekniska utvecklingen under de tre senaste decennierna påverkat arbetsmarknaden och vad det kan lära oss om framtiden. Att robotar, artificiell intelligens och en ökad automatisering påverkar vårt arbetsliv framöver är tydligt, men vad innebär det för jobben och lönerna?
Rutinbetonade jobb försvinner
Georg Graetz konstaterar att den svenska arbetsmarknaden hittills har anpassat sig väl till den tekniska utvecklingen. Anställningsgraden ligger på en hög nivå och vi har haft en stabil löneutveckling. Det finns heller inga tecken på att detta skulle förändras framöver.
Slutsatsen som Georg Graetz drar är att automatiseringen och användandet av artificiell intelligens troligen inte kommer att leda till färre jobb.
Däremot ser han tendenser till en ökad polarisering – de lågavlönade jobben inom servicesektorn blir fler liksom de mest kvalificerade och högavlönade jobben. Jobben däremellan, framför allt de mer rutinbetonade jobben, riskerar däremot att försvinna i takt med automatiseringen.
Dessutom är det troligt att analytisk, social och kommunikativ förmåga blir allt viktigare på arbetsmarknaden.
Större skillnader i lön
– Exakt vad den tekniska utvecklingen kommer leda till vet vi inte. Men mycket forskning pågår och en rimlig slutsats är att efterfrågan på arbetskraft med goda kognitiva och sociala förmågor i alla fall kommer att fortsätta, säger Georg Graetz.
Läs rapporten
Georg Graetz tror inte att utvecklingen kommer att leda till att lönerna minskar generellt sett. Däremot kan det bli större skillnader mellan olika yrkesgrupper, sektorer och regioner. I vissa länder kan man redan idag se att efterfrågan på högutbildad arbetskraft lett till ett ökat löneglapp mellan låg- och högutbildade.
Detta är dock inte lika tydligt i Sverige, enligt Georg Graetz.
– Inkomstskillnaderna i Sverige är fortfarande små, vilket troligen beror på den svenska lönebildningen och på kollektivavtalen, säger Georg Graetz.
Anna Nyström
” Inkomstskillnaderna i Sverige är fortfarande små, vilket troligen beror på den svenska lönebildningen och på kollektivavtalen”. Så den svenska lönebildningen är dålig för ingenjörer?
Det är den slutsats som nationalekonomen Georg Graetz drar i sin studie men andra nationalekonomer drar förmodligen andra slutsatser. I Sverige är inkomstklyftorna mindre än i många andra länder men Sverige det är OECD-land där inkomstklyftorna har ökat mest sedan 1990-talet (från jämförelsevis låga nivåer). Att inkomstklyftorna ökar betyder att höginkomsttagare tjänar allt mer och låginkomsttagare allt mindre (eller snarare att låginkomsttagarnas löner inte ökar i samma takt). Jag skulle inte säga att den svenska lönebildningen är dålig för ingenjörer. /Redaktionen
Jag hör samma hoppfulla prognos från en del andra håll och har svårt å se rimligheten. AI kommer ge oss självkörande bilar och eliminera behovet å äga en själv. Hur många anställda jobbar inom bilvård, taxi, transport, service, biltvätt etc. och vad skall dom göra i stället? Hur många controllers finns i Svenska företag, som i princip analyseras finansflöden, något som AI gör bättre, billigare och snabbare? Vad skall dom göra efteråt? AI konkurrerar redan med Max Martin om nästa mega-hit och kan skriva tidningsartiklar, böcker och film-manus. Vad skall landets kultur-elit ta sig till? De som sysslar med AI på riktigt är bekymrade och försöker engagera världens ledare i å ta fram ekonomiska modeller som skall säkra inkomst till en majoritet som inte längre har jobb. Det gick bra när man lämnade sitt jordbruk och började montera bilar i stället. Det blir betydligt tuffare å lämna svetsapparaten och börja skapa och kommunicera abstrakta visioner.
Jag läste likadana prognoser att AI utveckling kommer att leda till att det kommer att finnas mindre arbetsplatser än människor, att vi är på väg mot postindustrialiseringssamhälle och att det kommer att behövas nya ekonomiska modeller. Utvecklingen går fort.