”Ser man en kollega bli dumförklarad vill jag att man står upp mot det”

Marie Morin
Marie Morin framför Stora Enso i Skoghall, som hon är chef för.

Ingenjören Marie Morin, chef för Stora Ensos anläggning i Skoghall, tycker inte om orättvisor. Därför föll det sig naturligt att starta ett medvetet arbete för mångfald på bruket.

Marie Morin har jobbat på Skoghalls bruk utanför Karlstad i 23 år. Sedan hösten 2018 är hon platschef – det vill säga chef för hela bruket med 700 anställda.

– Jag hade inte varit kvar om det inte varit bra. Jag tycker att det är en jättefantastisk arbetsgivare, säger hon.

Samtidigt vet hon att allt inte är frid och fröjd. I en medarbetarundersökning om hur man ser på mångfalden på arbetsplatsen och i intervjuer med kvinnliga medarbetare märks bland annat att kvinnor inte alltid blir medbjudna på aktiviteter.

– Det kanske inte är med ont uppsåt, men undersökningen visar att det finns friktionsytor. Det finns polariserade åsikter, tuff jargong, maktfaktorer. Man tilltalar varandra på dåliga sätt och är inte så tillåtande mot att tycka annorlunda. Det förekommer de som i sociala medier pratar illa om en kollega. Då är det viktigt att sätta gränser, säger Marie Morin.

Bredare än jämställdhet

Hon pekar på att beteendena inte är unika för Skoghalls bruk. På alla industriarbetsplatser finns de i större eller mindre omfattning.

– Men det gör mig upprörd. Jag vill inte att det ska förekomma. Därför föll det sig naturligt att göra en omstart av vårt arbete kring jämställdhet och mångfald med en mångfaldskommitté, vilket vi gjorde runt 2019-2020.

Skoghalls Bruk

Skoghalls bruk

De valde att inte kalla kommittén för jämställdhetskommitté för att göra den bredare – med mångfald av åsikter, kulturell bakgrund, kön.

– Vi har valt att jobba med en inkluderande kultur, att vara öppna för att lyssna på varandra.

Det handlar både om att alla ska ha samma förutsättningar för karriär och kompetensutveckling och att också motverka tystnadskultur, dåligt språkbruk och jargong.

– Vi vill få inkludering i allt vi gör. Ser man en kollega bli ignorerad eller dumförklarad vill jag att man står upp mot det. Att man kan säga ”Kan vi inte lyssna?” Alla ska få komma till tals.

Nya ska känna sig välkomna

Mångfald och inkludering är viktigt inte minst för rekryteringen. Marie Morin vill att de som söker och får jobb på Skoghalls bruk ska tycka att det är en trevlig arbetsplats där de blir lyssnade på.

– Det är det vi vill gå mot.

Personalomsättningen på bruket är låg, och i grupper som inte förändras så etableras en viss jargong. Då behövs en medvetenhet för att välkomna nya till gruppen.

Platsannonserna är en annan viktig del.

– Skriver vi ”flerårig truckerfarenhet” får vi bara män som söker. Men att bekosta utbildning på plats är inte dyrt. Då får vi fler som känner att ”jag kan söka”. Det här vill jag att mångfaldskommittén har bevakning på.

Lyfter på många olika sätt

Sedan kommittén bildades har alla chefer och skyddsombud fått utbildning om värdegrund och kränkande särbehandling. Workshops kommer att genomföras under året med medarbetarna där man utifrån spelkort pratar om hur man skulle agera i olika påhittade situationer.

3 tips

De bästa tipsen från Skoghalls mångfaldskommitté till andra arbetsplatser:

  • Se till att ha förankring i ledningen. Det är en förutsättning för att saker och ting ska hända.
  • Visa tydligt för alla anställda hur och varför ni bedriver mångfaldsarbetet.
  • Ta bort skygglapparna och öppna ögonen för att se saker från ett annat perspektiv än ditt eget.

Det råder också nolltolerans mot diskriminering. På fikaborden finns vikfoldrar där det står vart man kan vända sig om man själv eller någon annan blir utsatt.

– Vi har en hotline som man kan ringa till som går externt och där man är anonym. Och man kan alltid vända sig till sin chef eller skyddsombud.

På tv-skärmar läggs regelbundet fakta ur medarbetarundersökningen upp tillsammans med en fråga för att skapa dialog. Som ”14 procent upplever diskriminering. Hur kan du bidra till förändring?”.

Fungerar det?

– Under pandemin är det mindre närvaro, men jag upplever att det skapat dialog på flera ställen.

I vår blir det också en temavecka – även om den behöver genomföras digitalt på grund av pandemin.

– Vi behöver lyfta ämnet. Många gånger är vi blinda. Jag också. Om man är på macken och ska byta vindrutetorkare och det står en 18-årig tjej bakom disken, ber jag om hjälp? Vi behöver tänka på hur vi beter oss och ser på andra människor.

Så vad är ingenjörernas roll i mångfaldsarbetet?

– Det finns ingenjörer som är chefer och ingenjörer som är medarbetare. Men generellt är ingenjörer informella ledare, med mycket kunskap och som leder utvecklingen. Och som informell ledare har man ett ansvar.

Många kvinnor som börjar jobba på bruket är ingenjörer.

– Till exempel unga utvecklingsingenjörer kan möta motstånd och får kämpa lite för att bevisa sin förmåga.

Hur ska man som individ tänka då?

– Våga vara en positiv influencer. Ha modet att ifrågasätta arbetssätt och attityder och våga vara dig själv.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

Övertid som göms undan i flextiden och övertidsavlösta som inte har koll på hur mycket de jobbar. Det blir många timmar som arbetsgivaren inte ser. ”Våra medlemmar är ibland för lojala” säger en förtroendevald som Ingenjören pratat med.
Fler artiklar