För forskargruppen i Lund som studerar luftburen smitta har coronaåret bjudit på både utmaningar, internationell uppmärksamhet och nya forskningsmöjligheter. Nu kan de presentera de första resultaten som svarar på frågan om coronaviruset finns i luften.
Forskare vid Aerosollaboratoriet i Lund forskar kring luftburen smitta och har tidigare arbetat med att studera hur bland annat vinterkräksjukevirus sprids i luften. Under året har de använt sina mätinstrument för att studera coronaviruset, något som Ingenjören.se berättat om tidigare.
I höstas hamnade forskningsgruppen i centrum för uppmärksamheten då deras studie om körsång fick stor medial uppmärksamhet. Det var den första större studien av smitta vid körsång där de genom att mäta operasångares utandningsluft kunde visa hur partiklar sprider sig mer under sång än vid vanlig utandning.
Stort sug på kunskap
– Uppmärksamheten var enorm, vi blev omskrivna överallt. Den studien blev även underlag för rekommendationerna från amerikanska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten, CDC, berättar Jakob Löndahl, föreståndare för Aerosollaboratoriet och universitetslektor i aerosolteknologi vid Lunds universitet.
Tillsammans med en forskargrupp i Jordanien har han även tagit fram en exponeringsmodell för covidvirus i inomhusmiljöer. Modellen bygger vidare på tidigare studier kring luftföroreningar och kan användas för att göra beräkningar i smittsamma miljöer utifrån lokalens storlek, ventilation, fysisk aktivitet, vistelsetid i rummet med mera.
Jakob Löndahl konstaterar att det varit ett intensivt år. Diskussionerna kring virusets förmåga att sprida sig i olika miljöer, munskyddsdebatten och den intensiva forskningen runt om i världen har satt fokus på luftburen smitta på ett helt annat sätt än tidigare. Men det har även ökat förståelsen för smittvägar, inte minst insikten om att inandning är en viktig smittväg.
Hitta de som smittar mest
Kunskapen om coronaviruset har dessutom utmanat gamla föreställningar om smitta.
– I våra första studier utgick vi från att de som är sjukast är de som smittar mest. Men nu har vi lärt oss att personer helt utan symptom kan ha väldigt höga virusnivåer, vilket gjort att vi fått tänka om när det gäller våra metoder.
Istället för att huvudsakligen studera de som ligger i intensivvård följer de numera även upp personer som testats med höga virusnivåer utan att vara särskilt sjuka. Att hitta dessa personer är förstås en utmaning.
Jakob Löndahl
– Vi tittar på testresultaten och söker upp de som har testats positiv med höga virushalter. Dessutom följer vi smittspårningskedjorna, berättar han.
Egen utrustning på plats
Jakob Löndahl tycker att det är roligt att ett forskningsområde som tidigare inte väckt så stort intresse nu fått sådant fokus. Det öppnar för fler möjligheter att göra studier och förstå saker på djupet.
Men mycket har också varit svårt. Universitetet har till stora delar varit nedstängt, det har varit leveransstopp på laboratoriematerial och i början av pandemin hade de dessutom svårigheter att göra sina analyser eftersom de behövde laboratorieutrustning med högre känslighet än de som fanns att tillgå på sjukhusen. I samarbete med forskare vid Klinisk virologi i Lund har de dock en egen analysutrustning på plats nu.
Hur har det då gått med studien kring coronavirusets spridning i luften?
Efter många svårigheter kring provtagning och analys har forskargruppen nu under våren kommit igång med analyserna. När hälften av de cirka 300 proverna nu är analyserade har de ett preliminärt resultat.
– I cirka 10 procent av de prover som analyserats finns det små mängder av virus i luften. Så vi kan bekräfta att coronaviruset finns i luften nära patienterna. Resultaten följer den forskning som finns idag, men för ett år sedan hade det nog varit mer kontroversiellt, berättar Sara Thuresson, doktorand i aerosolteknologi och en av forskarna i projektet.
Under våren fortsätter provtagning och analys och de kommer även att titta närmare på vilka situationer och vårdmoment som är mest utsatta.
