Åtta råd som doktorander bör ha koll på

Foto: Getty Images

Vad gör jag om jag vill byta handledare? Vad händer om jag blir sjuk? Och vart kan jag vända mig för att få stöd och hjälp i praktiska frågor kring min tjänst? Caroline Hövik, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, berättar om några av de viktigaste sakerna du bör ha koll på som doktorand.

Som doktorand står du mitt emellan studier och arbete. Du är fortfarande student och deltar i kurser som ingår i doktorandutbildningen, men har samtidigt påbörjat en anställning.

I ditt arbete omfattas du därför både av högskoleförordningen och arbetsrättsliga regler. Och det är en hel del att hålla reda på. 

– Vi har märkt att det finns ett behov av att få reda på mer om vilka rättigheter och skyldigheter man har som doktorand och vart man kan vända sig i olika frågor, berättar Caroline Hövik, ombudsman på Sveriges Ingenjörer. 

Uppskattar att få koll på reglerna

Tillsammans med lokala Saco-S och doktorandombudsmannen har hon under våren varit ute på högskolorna för att ge råd och stöd till doktorander. Många kommer från andra länder och har ett behov av att få information om hur det fungerar i Sverige, men även svenska doktorander uppskattar att få bättre koll på vilka regler som gäller och vad som kan vara viktigt att tänka på.

– Studentorganisationen och fackförbundet har lite olika roller och kan hjälpa doktorander på olika sätt. Generellt kan man säga att facket ger råd och stöd kring arbetsrättsliga frågor, medan studentorganisationen hanterar det som gäller studierna, säger Caroline Hövik.

Åtta viktiga råd för doktorander

1. Ta reda på hur din anställning fungerar

Som doktorand har man årsarbetstid som varierar något beroende på ålder. Vanligtvis blir man anställd ett år i taget och det finns en maxgräns som innebär att man inte kan vara anställd längre än motsvarande fyra års heltidsstudier. I arbetet ingår även tjänstgöring på institutionen, vilket exempelvis kan innebära att man undervisar. Den delen av tjänsten får inte vara mer än 20 procent. 

– Men du har rätt att förlänga anställningen om du exempelvis är föräldraledig, sjukskriven, tjänstgör inom försvaret eller går in som förtroendevald i det lokala facket, berättar Caroline Hövik. 

2. Se till att du har en uppdaterad Individuell studieplan, ISP

Detta är ett viktigt dokument som innehåller en plan för hur du ska nå fram till din disputation. Här beskriver man vilka kurser du gör som student, vad du gör i din institutionstjänst och vilka milstolparna är för att du ska hålla tidsplanen för din avhandling. 

– Se till att hålla detta dokument uppdaterat om det blir ändringar. Om du exempelvis får nya arbetsuppgifter eller om din undervisningstid förändras så ska det också framgå i din ISP, förklarar Caroline Hövik.

3. Slarva inte med din egen återhämtning

Som doktorand omfattas du av arbetstidsreglerna som rör både organisatorisk och social arbetsmiljö. Det innebär exempelvis att du har rätt till återhämtning, att du ska ha tydligt utformade arbetsuppgifter och att din handledare eller chef ska hjälpa dig med prioritering och planering för att du ska ha en rimlig arbetsbörda.

– Det är vanligt att doktorander har årsarbetstid och många upplever att det är stressigt och svårt att själv dra gränsen för hur mycket man jobbar. Tänk på att hitta balansen mellan arbete och annat och se till att ta dig tid till återhämtning, påminner Caroline Hövik.

4. Planera din semester

Även en doktorand har rätt till semester. Enligt kollektivavtalet har du rätt till 28 dagar semester till och med det år du fyller 29, därefter har du 31 dagars semester. Från det att du fyller 40 har du 35 dagars semester. Det kan dessutom finnas lokala avtal kring semestern. 

Du har rätt att ta ut fyra veckors sammanhängande semester under juli och augusti månad och måste ta ut minst 20 dagar under året. Du kan därmed spara resterande dagar till resten av året.

– Det är vanligt att lärosäten lägger ut schablonsemester fem veckor efter midsommar. Tänk därför på att aktivt säga till i god tid innan om du vill spara semesterdagar.

5. Kom ihåg att du har rätt till både föräldraledighet och sjukersättning

Ta reda på hur du gör när du blir sjuk och sjukanmäl dig alltid till arbetsgivaren första dagen du är sjuk. Från och med andra dagen får du 80 procent av din lön i sjuklön. Efter dag åtta behöver du ett läkarintyg för att få sjuklön från din arbetsgivare. Efter 14 dagar betalar Försäkringskassan ut din sjukersättning. 

Kollektivavtalet ger dessutom ett extra tillägg som kompenserar för inkomstbortfallet om du blir långvarigt sjuk. Tänk också på att du kan förlänga doktorandtjänsten när du är sjuk under en längre tid eller om du är föräldraledig.  

6. Se till att du är med i både a-kassan och Sveriges Ingenjörer

Ett vanligt missförstånd är att man automatiskt är med i a-kassan när man går med i facket. Så är det inte. För att få rätt till arbetslöshetsersättning måste du aktivt även gå med i en a-kassa, exempelvis Akademikernas a-kassa. 

Som medlem i Sveriges Ingenjörer har doktorander dessutom en inkomstförsäkring som ger en extra ersättning när man blir arbetslös. Den gäller för medlemmar som är med i Akademikernas a-kassa. Du kan också få stöd av Trygghetsstiftelsen.

Caroline Hövik påminner om att det är viktigt att anmäla sig till Arbetsförmedlingen samma dag som anställningen tar slut och därefter ansöka om a-kassa. 

– Det är inte ovanligt att det går en tid mellan det att man skickat in sin avhandling på tryck fram till disputationen. Om du är arbetslös under denna period kan du söka a-kassa, men det bästa tipset är att höra av sig till sin a-kassa och ta reda på vad som gäller.

Vad reglerar din anställning som doktorand?

  • Anställningskontraktet
  • Lokala avtal
  • Centrala kollektivavtal
  • Lagar och regler, exempelvis semesterlagen och socialförsäkringslagen. 
  • Högskolelagen och högskoleförordningen. Här regleras doktoranders arbetsuppgifter och anställningsform för högskolorna. För doktorander på Chalmers, som är en stiftelse, har man lokala avtal som reglerar anställningen.

7. Lönen förhandlas lokalt

Doktorander får lön enligt så kallade ”doktorandstegar”. Det innebär att du börjar på en viss lön och sedan klättrar uppåt i lön när du når vissa förutbestämda mål. Hur stor lönen och de olika påslagen är förhandlas fram av de lokala förtroendevalda i samband med lönerevisionen.

8. Be om hjälp om du har problem med din handledare.

Enligt högskoleförordningen har man rätt att byta handledare, däremot har man inte rätt att själv välja handledare. 

– En av de vanligaste frågorna vi får handlar om att man vill byta handledare. Det kan ibland vara svårt att veta hur man ska gå till väga, men det bästa är att kontakta studentorganisationen eller lokala Saco-S om råd. Man kan självklart även kontakta oss på Sveriges Ingenjörers rådgivning så hjälper vi dig vidare.

Vilket är ditt bästa råd till doktorander som har funderingar kring sin arbetssituation?

– Ställ många frågor, det finns inga dumma frågor. Och se till att sätta dig in i de regler som gäller när du är doktorand. Vad händer om du blir sjuk? Vilka är dina rättigheter och skyldigheter? Prata med de fackligt förtroendevalda och studieorganisationen om du undrar något specifikt så lotsar vi dig vidare till rätt instans. 

– Och kom ihåg att gå med i både ett fackförbund som kan ge dig råd och stöd i din anställning och en a-kassa som tryggar din inkomst efter disputation, säger Caroline Hövik.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Student håller mobil under bordet och läser på den

83 Chalmers- och KTH-studenter stängdes av för fusk

Hur många ingenjörsstudenter som blev avstängda för fusk finns det inte samlad statistik för. Men på KTH blev 66 studenter avstängda och på Chalmers 17, varav en för att ha fuskat med hjälp av AI.
Fler artiklar