Fler har fått besvär av arbetet under pandemin

Antalet personer som upplever arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemiåret. Trötthet är det vanligaste problemet. Foto: Getty Images

En av tre upplevde hälsoproblem kopplade till arbetet under 2020. För hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande är de vanligaste orsakerna.

Var tredje sysselsatt i Sverige, 32 procent, har någon form av besvär till följd av arbetet. Det visar en rapport från Arbetsmiljöverket. Detta är en tydlig ökning jämfört med den förra undersökningen från 2018. Då angav 28 procent att de hade arbetsrelaterade besvär.

Pandemin, hemarbete med dåliga sittställningar, bristen på sociala kontakter och oro för jobbet kan ha påverkat resultaten.

Speglar effekterna av pandemin

– Det är troligt att svaren på många sätt speglar effekterna av pandemin. Det har varit en extrem situation och för många har det varit svårt att få den återhämtning och vila man behöver, säger Erna Zelmin-Ekenhem, Arbetsmiljöverkets generaldirektör.

Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör, Arbetsmiljöverket. Foto: Hans Alm

Av fem miljoner sysselsatta har alltså 1,6 miljoner personer upplevt arbetsrelaterade besvär under 2020. Särskilt utsatta är sysselsatta inom vård, omsorg och utbildning.

Civilingenjörsyrken hör till de grupper som har en låg andel besvär. Bland civilingenjörsyrken är det 23 procent av kvinnorna och 18 procent av männen som upplever besvär till följd av arbetet.

Många är trötta

De vanligaste besvären, som nästan tre av fyra anger, är trötthet. Därefter kommer smärta och värk samt problem med nacke, axel och arm. Andra vanliga problem är sömnsvårigheter, oro eller ångest och huvudvärk.

För hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställning eller långvarigt stillasittande är de vanligaste orsakerna till besvären. Men även otydliga eller motstridiga krav från arbetsgivaren samt bristande stöd eller uppskattning från chefen är vanliga problem.

En grupp som sticker ut är de yngre på arbetsmarknaden. Nästan varannan sysselsatt i åldrarna 16-29 och 30-49 år som har besvär av jobbet, upplever oro och ångest.

– Upplevelser av arbetsrelaterade besvär ska ses som en varningsklocka om att det finns saker i arbetslivet som arbetsgivare faktiskt måste arbeta ännu mer aktivt med, poängterar Erna Zelmin-Ekenhem.

Arbetsmiljöarbetet måste förbättras

Erna Zelmin-Ekenhem tror att ett gott lokalt arbetsmiljöarbete, där man uppmärksammar sina egna risker och jobbar förebyggande, är en viktig nyckel för att vända den negativa trenden.

– Våra inspektioner visar att ungefär hälften av alla arbetsgivare behöver förbättra sitt förebyggande arbetsmiljöarbete. Det är ytterst viktigt att ta med arbetstagare och skyddsombud i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Några resultat från undersökningen:

  • 32 procent, eller 1,6 miljoner, av Sveriges fem miljoner sysselsatta har haft besvär till följd av arbetet under det senaste året.
  • Fler kvinnor än män upplever hälsobesvär på grund av arbetet. Nära 37 procent sysselsatta kvinnor hade arbetsrelaterade besvär, medan 27 procent av männen upplevde besvär.
  • För hög arbetsbelastning var den vanligaste orsaken till arbetsrelaterade besvär bland dem som fått besvär till följd av andra förhållanden än olycka.
  • Andelen som upplever problem kopplade till smittämnen har ökat från 5 till 11 procent.
  • 74 procent med arbetsorsakade besvär kände trötthet på grund av arbetet.
  • 64 procent av de med besvär led av fysisk smärta eller värk.
  • Var tredje sysselsatt med besvär hade varit frånvarande från arbetet på grund av besvären minst någon gång under det senaste året.
  • Nära fyra av tio av de med besvär uppger att de fått personlig stöttning på grund av besvären av chefen eller någon annan som arbetsgivare utsett.

Arbetsmiljöverkets undersökning Arbetsorsakade besvär bygger på 11 500 intervjuer med sysselsatta i åldern 16 till 74 år.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så förbereder du dig för en case-intervju

    Så förbereder du dig för en case-intervju

    Ska du på anställningsintervju och får veta att du ska göra en case-intervju? Här är rekryterarnas tips på hur du kan förbereda dig – och vad du själv kan få ut av en sådan intervju.
  • Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

    Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

    Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.
Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
Fler artiklar