Nordiska ingenjörer saknar riktlinjer för tillgänglighet

Gränslöst arbete ger bättre balans i livet. Men förväntningarna på hur tillgänglig man bör vara är otydliga och bristen på sociala kontakter kan i ett längre perspektiv hämma kreativitet och innovation. Det visar en undersökning som 20 000 nordiska ingenjörer svarat på.

Att vi står inför en ny era i arbetslivet har blivit extra tydlig under det senaste årets distansarbete. Digitaliseringen och globaliseringen driver på en utveckling där arbetet blir allt mer flexibelt.

Fasta arbetstider suddas ut, uppgifter kan utföras var och när som helst och kollegor kan arbeta i team över tidsgränser.

Svårt att sätta gränser

I en stor undersökning har den nordiska ingenjörsorganisationen ANE tittat närmare på hur det gränslösa arbetslivet påverkar ingenjörernas arbetsvardag. Resultaten visar att de allra flesta tycker att de är mer effektiva när de arbetar hemma och att det även bidrar till en bättre balans mellan arbete och fritid.

Samtidigt tyder svaren på att det är svårt att sätta gränser och att arbetet riskerar att spilla över på fritiden. Närmare hälften uppger att arbetsgivaren förväntar sig att de ska vara tillgängliga även utanför arbetsdagen. Det kan handla om att hålla koll på mejlen, men det kan även handla om möten med kollegor i andra tidszoner eller behovet av att vara tillgänglig för kunder utanför arbetstiden.

Men ofta handlar det om outtalade förväntningar. Särskilt utmanande är detta för unga och nyanställda som saknar erfarenhet och har svårare att själv dra gränserna.

Saknar riktlinjer för tillgänglighet

Det är dessutom få som har uttalade riktlinjer från arbetsgivaren när det gäller tillgänglighet. Endast 15 procent av ingenjörerna uppger att det finns riktlinjer som talar om hur tillgänglig man förväntas vara.

Resultaten pekar även på ökade risker för dålig arbetsmiljö. Det gäller både den fysiska arbetsmiljön, stödet från chefen och den psykosociala arbetsmiljön. En tydlig majoritet saknar den sociala stimulansen när de arbetar hemifrån.

– Ingenjörsyrket är ett kreativt och problemlösande yrke och i ett längre perspektiv kan detta ha en negativ effekt på arbetet. Det är en utmaning som vi måste hantera, konstaterar Torsten Kjellgren, analytiker på Sveriges Ingenjörer och som sammanställt rapporten på uppdrag av ANE.

Tre möjliga scenarier

Det är tydligt att det gränslösa arbetslivet för med sig både positiva och negativa effekter och rapporten pekar ut tre möjliga scenarier för framtiden:

Den ena vägen är den med tydliga regleringar för det gränslösa arbetslivet på det sätt som nu sker i bland annat Frankrike och Spanien. Den andra vägen är den totalt oreglerade där det gränslösa arbetslivet sker på arbetsgivarens villkor och ett allt större ansvar för arbetet och arbetsmiljön läggs på den enskilde arbetstagaren.

Den tredje, mer hållbara vägen är den där det gränslösa arbetslivet baseras på frivillighet och regleras genom kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackföreningar. Här har arbetsgivaren ett fortsatt tydligt ansvar för arbetsmiljön, både på kontoret och på distans samtidig som man sätter individens behov i centrum.

Måste bygga på frivillighet

Många av riskerna med det gränslösa arbetslivet handlar om att ansvaret förflyttas från arbetsgivaren till den anställde. Utan tydliga regleringar innebär det en risk för de anställdas hälsa, jämställdhet och kreativitet. Rapporten innehåller därför råd till både chefer, arbetsgivare och fackföreningar där man framhåller att det gränslösa arbetet måste bygga på en kombination av frivillighet och tydliga riktlinjer.

I presentationen av rapporten poängterar Torsten Kjellgren vikten av att vara flexibel, att vara uppmärksam på att behoven och fördelarna med ett gränslöst arbetsliv kan variera från person till person, i förhållande till arbetsuppgifter men även i olika faser i livet.

– Det viktiga är att hitta lösningar där vi tar vara på möjligheterna med det gränslösa arbetslivet, samtidigt som vi är medvetna om och ser till att minimera riskerna, säger Torsten Kjellgren.