Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

Det första steget mot förändringen av Ericsson kontor blir tre pilotprojekt i Kista. Foto: Getty Images

Ericsson planerar att bygga om sina kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Inte bra, tycker facken, som är särskilt kritiska mot att utvecklingsteamen kan få problem att vara på plats tillsammans.

I våras fick alla medarbetare på Ericsson svara på en enkät om hur mycket var och en vill arbeta hemifrån efter pandemin. Utifrån svaren har företaget dragit slutsatsen att kontoren behöver designas om och ge plats för större ytor anpassade för möten och samarbeten. De egna arbetsplatserna försvinner och den som vill arbeta på kontoret bokar en plats via ett bokningssystem.

Det första steget mot förändringen blir tre pilotprojekt i Kista, med en kontorsyta på sammanlagt omkring 3 000 kvadratmeter.

Svårare att samarbeta

Nu ska lokalfrågan MBL-förhandlas med facken, Sveriges Ingenjörer och Unionen, som båda riktar skarp kritik mot förslaget.

Sveriges Ingenjörer är framför allt oroade för ingenjörerna inom forskning och utveckling. Varje affärsområde har hundratals utvecklingsteam och sammanlagt är det tusentals utvecklingsingenjörer i Kista som berörs. I dag har var och en sin egen arbetsplats.

Per Norlander, koncernförhandlare för Sveriges Ingenjörer på Ericsson.

– Företaget vill minska antalet arbetsplatser så radikalt att utvecklingsteamen kommer att behöva gå skiftgång, säger Per Norlander, koncernförhandlare för Sveriges Ingenjörer på Ericsson.

Per Thell, ordförande för Sveriges Ingenjörer på Ericsson i Kista, är oroad för att ingenjörerna i utvecklingsteamen kan behöva lägga mer tid på att koordinera arbetet och hitta kollegorna.

– Med färre arbetsplatser kan det bli hela havet stormar, säger han.

Kontoren får ny roll

Mikkel Lyngbo Nielsen är projektledare för ”Workplace for the future” – det interna projektet för att anpassa kontoren för en hybrid arbetsmodell. Han säger att kontoren kommer fortsätta att vara viktiga för Ericsson.

– Men vi ser att kontoren kommer få en annan roll i framtiden. Vi vet att behoven ser olika ut i olika verksamheter och därför ska pilotprojekten utvärderas noga genom bland annat enkäter och workshops, säger han.

Mikkel Lyngbo Nielsen tillägger att anpassningar ska ske lokalt i företaget. Verksamheterna diskuterar behov och önskemål att arbeta på distans och på kontoret och utformar lösningar som passar dem.

Frivilligt eller inte

Ericsson betonar att möjligheten att arbeta på distans är frivillig men Per Norlander och Per Thell tror att distansarbetet inte blir frivilligt i praktiken.

Om kontoren saknar tillräckligt många enskilda arbetsplatser och inte utformas för att passa alla verksamheter kommer många att tvingas arbeta hemifrån för att få något gjort.

En del medarbetare bor trångt, framför allt unga i Stockholm. I den åldern kan det också finns en föräldraledig partner och småbarn hemma om dagarna. Utan en garanterad arbetsplats på kontoret kan situationen bli besvärlig.

– Ericsson vältrar över arbetsmiljöansvaret på medarbetarna. Om det inte går att ordna en bra arbetsplats hemma, och det inte finns plats på kontoret, kan det leda till stress, säger Per Norlander.

Anna-Karin Samuelson, personaldirektör för Ericsson i Sverige, försäkrar att det ska finnas arbetsplatser på kontoret för alla som behöver och vill vara där.

– Distansarbete blir frivilligt. Alla som vill arbeta på kontoret är välkomna. Under pandemin har företaget också gjort stora satsningar på arbetsmiljön hemma. Både med ergonomisk utrustning som skrivbord, stol och lampa och insatser för välmående, exempelvis bättre psykisk hälsa, säger hon.

Unga kan drabbas

En annan kritik från Sveriges Ingenjörer är att företaget inte har tagit fram de underlag som krävs för att fatta ett så drastiskt beslut som utformningen av kontoren är. Per Thell menar att den riskanalys som har gjorts är för grund och han saknar också en affärsmässig analys.

– Riskanalysen har inte kartlagt behoven av kontorsplatser för olika yrkesroller, säger han.

Sveriges Ingenjörer är också oroad över att kompetensöverföreningen blir sämre när utvecklingsteamen inte är på kontoret tillsammans. Framför allt för unga ingenjörer är det viktigt att kunna ställa frågor till mer erfarna kollegor utan att boka ett möte. De utvecklas genom samarbete och genom att lyssna på kollegornas samtal.

Ekonomiska risker

Sveriges Ingenjörer på Ericsson är inte bara orolig för medarbetarna utan också för företagets konkurrenskraft. Utvecklingsteamen är Ericssons kärnverksamhet eftersom de tar fram de produkter som företaget tjänar pengar på.

Per Norlander ser stora affärsmässiga risker med de förändringar som företaget vill genomföra.

– Konsekvenserna av experimenten vi gör nu kommer vi se först om några år. Då kan Ericsson ha tappat sin konkurrenskraft.

Ericsson kommer öppna kontoren successivt under hösten. I dag får max 25 procent av medarbetarna vara på plats. Senare i höst planeras ett tak på 50 procent för att under nästa år (ej bestämt när) helt avskaffa begränsningen för hur många som kan vara på kontoren samtidigt.

21 kommentarer

  • Amanda

    Vattenfall har också infört flexplatser, dvs man måste leta reda på en ny plats varje morgon. När jag tidigare jobbade som konsult tyckte jag det funkade bra med flexplatser, men då hade man inte sin ordinarie arbetsplats på kontoret utan ute hos kunden man jobbade åt. Nu tvingas man faktiskt jobba hemma om man behöver sitta och koncentrera sig på t ex beräkningar. Arbetsgivaren verkar inte ha förstått viken typ av arbete en stor del av oss medarbetare har. Kontoret verkar vara designat för en reklambyrå eller möjligen ett arkitektkontor, inte en ingenjörsverksamhet där många behöver lugn och ro för att jobba. anställda

    24 oktober 2021
  • Per Norlander

    Jag tror det är viktigt att skilja på vad detta skulle kunna vara och vad det sannolikt kan leda till.
    Det finns en önskan från många ingenjörer att kunna sitta hemma delar av sin arbetstid för att lösa sådana uppgifter som av någon anledning inte passar lika att göra i arbetsgivarens lokaler. Det håller nog alla med om samtidigt om behoven ser väldigt annorlunda beroende på uppgifter, erfarenhet och vilka nätverk man byggt upp.

    MEN

    Vi behöver klarhet i vad det kommer att innebära. Många relaterar till pandemi-tiden då man har överflöd av tid hemma, det är en nödvändighet att anpassa sig och där eventuella besök på kontoret innebär ett undantag vid en tidpunkt man själv valt. Vanligen i nästan tomma lokaler.

    Om våra arbetsgivare tar tillfället i akt och minskar antalet funktionella arbetsplatser så kommer det att leda till att vi blir begränsade i möjligheten att faktiskt komma till jobbet och kanske blir tiden där inte så effektiv, produktiv eller innovativ som vi föreställer oss?

    Bokningssystem via appar liknande tvättstugetider parat med risker för ytterligare minskade kontorslokaler kommer steg för steg gör det krångligare att vara på jobbet.
    Finns det lediga platser den dag jag själv och min chef anser mest lämplig?
    Har de kollegor jag vill samverka med också kunnat boka plats i närheten av mig?
    Blir det fullt på onsdagar och ledigt på fredagar?
    Kommer det att behövas skiftgång, time-sharing, schema för närvaro och frånvaro?

    Företag som gamblar på de anställdas vilja att gratis tillhandahålla arbetsplats i hemmet, kommer de att fortsätta minska antalet platser på kontoret enligt något beläggningsmål?
    Om 30% av arbetsstyrkan förväntas arbeta i sin bostad, är det verkligen frivilligt sett ut ett kollektivt perspektiv? Vad gör vi när det blir 40%? 50% 80%?

    Om dessa frågor saknar svar (eller åtminstone en idé om hur det skulle kunna fungera) känns det vårdslöst att braka in med totalt förändrade förutsättningar utan att ens ha provat de i begränsad skala.
    Brukar inte vi ingenjörer börja med förstudier, verifiering i mindre skala och utvärdering innan vi går all in på nya lösningar, tekniker och arbetssätt?

    Jag tror att ingen vill beröva de anställda att kunna jobba hemma delar av sin tid men vi får inte tappa bort den tiden vi faktiskt är på kontoret. Då måste vi kunna skapa värde tillsammans och helst utan onödiga begränsningar, krångel eller stress.

    Det finns en uppenbar risk att företag som bygger hela sin verksamhet på att stora delar av personalstyrkan själva ordnar kontorslokal i egen regi sakta svänger mot att det blir ett krav.
    Först outtalat men över tid mer och mer en del av ”företagskultur” driven av grupptryck.

    Frivilligheten kan finnas på individnivå men för kollektivet blir det snart en skyldighet.
    Är vi verkligen OK med det?

    22 oktober 2021
  • Marita

    Älskar att jobba hemifrån, effektivt, slipper stress och resor, hinner massor.

    15 oktober 2021
  • Tom

    Bra, då kan man köra flera jobb samtidigt.

    14 oktober 2021
    • Torbjörn

      Klockrent. Eller gå ner i arbetstid några timmar, det är ändå ingen som märker något.

      Risken är att andra kommer jobba 60 timmar i veckan för att hinna med mer, sätta en orimlig standard och förstöra för alla innan de själv bränner ut sig.

      15 oktober 2021
  • Halvpensionär

    Verkar ganska rationellt. När halva arbetsstyrkan sitter hemma så finns det ju inget skäl att betala för 100% extra kontorsyta. Verkar lite tokigt att jag ska ha en egen plats om jag kommer in en dag i veckan.
    Fixar man dessutom lite fler smårum där man kan mötas och ta teams-möten blir det där bra.

    Det som inte blir bra är att rookies inte får något vettigt sätt att lära upp sig. Tidigare har det fungerat så att man lär upp dom över en kopp kaffe. Och efter många koppar under 10-20 år så börjar dom bli upplärda.

    Men vem skall lära dom när vi som lär ut sitter hemma?
    Det här kommer knäcka konkurrenskraften på sikt.

    Så jag tror ju att jag blir intvingad till kontoret 2 dar i veckan just pga detta. Men vi får se. Än är juryn ute.

    14 oktober 2021
    • Torbjörn

      Jag tror du avsiktligt missbrukar ordet ”rationellt” där.

      Framför allt som du talar om _varför_ det inte kommer fungera.

      15 oktober 2021
  • Också Ericssonanställd

    Jag är totalt beroende av att vara på kontoret, det är där jag har en chans att fånga upp vad som händer som jag behöver veta, det sker inte hemifrån. Det är genom att äta lunch med folk som jobbar med andra sker som jag kan identifiera överlapp och potentiella samarbeten. Det är på det sättet jag kan höra hur andra delar av företaget resonerar om liknande frågor.

    Detta fungerar inte om inte andra människor är på plats på kontoret.

    Å andra sidan så sker huvuddelen av arbetskontakterna via Teams numera, vilket gör att man behöver små rum åt en stor del av de anställda, om de nu är på kontoret. Både jag och många av mina närmaste kollegor spenderar mer än 3/4 av dagen i Teams-möten (och med en del kollegor arbetande från hemmet så blir det ännu fler), vilket inte fungerar särskilt väl i kontorslandskap. Särskilt inte om man är aktiv i mötena. Det beror helt på vilka arbetsuppgifter man har vilka behov man har. Tyvärr verkar det som att man inte alls anpassar arbetsmiljöerna efter vilka arbetsuppgifter folk i olika delar av organisationen har. One size fits all! Not so much…

    Jag tycker mest synd om de nyanställda, med en stor del distansarbete så kommer de inte att kunna bygga upp det kontaktnät som de behöver för att göra ett bra arbete. Då spelar det ingen roll om de så är på kontoret varje dag…

    14 oktober 2021
  • Henrik

    Det är som att folk tror att det är en ny idé med flexibla arbetsplatser. Dvs att man packar ner alla sina saker och när man kommer för att jobba så packar man upp sina saker på ett ledigt skrivbord. Denna ”nyskapande” idé dyker upp med jämna mellanrum. Det är som folk försöker uppfinna hjulet igen och igen.
    Kan vara bra att lägga lite tid att söka efter om något gjort det innan och vad resultatet blev.

    Alla riktiga undersökningar som gjorts på detta har visat att det är en riktigt dålig idé för de som jobbar relativt frekvent på kontoret. Effektiviteten sänks mycket mer än de kvadratmeter hyra som man sparar in.
    För de som nästan alltid jobbar hemmifrån eller de som tex kommer från ett annat kontor så är det brukligt att man har några ”låneplatser”, och den delen har visat sig fungera rätt bra förutsatt att man har ganska standardiserad IT-utrustning, så att man tex kan koppla in extern skärm etc utan krångel.

    ”Lösningen” brukar vara att de som jobbar ofta på kontoret helt enkelt struntar i regeln om flexibel arbetsplats och tar ett skrivbord som sitt precis som de brukade. När detta händer så brukar man inse att det är ett misslyckat projekt. Det brukar dock tystas ned, för det blir inga fina rubriker i tidningarna när man lägger ner misslyckade projekt.

    14 oktober 2021
  • Ericssonadministratör

    Vill bara understryka vad Ericssonutvecklare skriver ovan.
    Var inne på jobbet för första gången sedan mars 2020 för möte i förra veckan och ser inga behov av att vara där, förutom för för att träffa lite folk / rita lite på whiteboards
    Vad jag kan dela värderingen med Sveriges Ingenjörer är hur man säkerställer kompetensöverföreningen bibehåller vår konkurrenskraft.

    Överlag är jag positiv till vad företaget föreslår, det öppnar också upp för möjligheter till en annat sätt att rekrytera ny personal.

    14 oktober 2021
  • Jonas

    Ericsson är inte ensamma om att försöka rida på vågen av hemmakontor. På mitt företag har de också tagit bort massor av personliga kontorsplatser. De som drabbats har fått ett litet skåp, typ som man hade på högstadiet och gymnasiet, där de ska förvara sina saker. Sedan får de gå in på en webbplats och boka en arbetsplats om man vill ”jobba på jobbet” så att säga, annars är det hemmakontor som gäller. Att det för många är direkt olämpligt med hemmakontor, att det har varit ett nödvändigt ont under pandemin, det är det ingen på HR eller företagets ledning som vill ta till sig. Att det också är otroligt ineffektivt att behöva packa upp och packa ner sin arbetsplats varje dag, eller transportera den mellan hem och arbetsplats, är också en icke-fråga. Det är effektivare så här, har vi fått veta. Och den examensarbetare som gjort webbplatsen där man bokar arbetsplatsen har höjts till skyarna för sin insats. Det är så Kafka-artat att man måste nypa sig i armen för att se om man verkligen är vaken.

    Samtidigt så är vi många som ser hemmakontorens och webbmötenas baksida. Istället för att ringa så bokar folk möten, ibland med 15 minuters framförhållning. Inte för att det behövs ett möte, utan för att man kan och det är enkelt. Är det fler än fyra personer på mötet är det garanterat minst en som inte säger något på hela tiden, antagligen för att personen på slentrian blivit inkastad som ”optional”. Chefer som inte är involverade i den operativa delen av verksamheten utan mer eller mindre bara sitter med personalansvar, de har inget att göra när de har hemmakontor. Så under pandemin har det utvecklats ett system där det bokas in månadsmöten, veckomöten, bi-weekly catch-up-möten, morgonmöten, veckosummeringsmöten på fredag efter lunch. Det är inget skämt. Sedan tillkommer även diverse ”bara ett snabbt möte för att diskutera en sak”. Och gemensamt för alla sorters möten är att de aldrig avslutas innan den bokade mötestiden har gått ut. Om man har avhandlat det som ska avhandlas så ska man fylla resten av tiden med att alla berättar vad de gjorde i helgen, eller på minisemestern, eller vad som helst. Denna diskussion får dock gärna dra över mötestiden men en 10-15 min. Chefen har ju inget att göra i alla fall.

    Det här blev långt, men det jag vill få fram är att hemmakontor, webbmöten och att folk har förlorat rätten till en egen arbetsplats, vara sig det är eget kontor eller i landskap, är förödande för effektiviteten och det har bara börjat. Jag ser inte att det kommer att bli bättre.

    14 oktober 2021
    • Lars Mårtensson

      Jonas – en intressant kommentar. Men när du skriver ”rida på vågen av hemmakontor” så ler jag lite. För ganska exakt 30 år sedan arbetade jag på DEC (för den som inte kan sin teknikhistoria: ett känt amerikanskt minidator företag) i Sundbyberg. Där hade man då bl a just invigt ”framtidens kontor” i vissa delar av företaget – vilket betydde just ingen egen arbetsplats, bara en liten rullhurts för var och en samt smårum för telefonsamtal och spontana möten. Som jag minns det fungerade det ganska bra. (Jag har också arbetat i dubbelrum, enskilt rum och kontorslandskap – allt har fungerat bra för mig så jag kanske bara är allt för positiv när det gäller den fysiska arbetsmiljön).
      När det gäller ”meningslösa möten – tyrannin” så känner jag, tyvärr, mycket väl igen mig i din beskrivning efter alla mina år i industrin. Men denna ”tyranni” har jag stött på oavsett hur den fysiska arbetsmiljön varit utformad. Min enkla uppfattning är att alla dessa, mer eller mindre, meningslösa möten beror på för många mellanchefer som med många möten försöker motivera sin existens. Nu är jag pensionär sen flera år men jag har ett litet tips (om du vågar göra dig lite obekväm) – när möte börjar så fråga mötets sammankallande: ”vad är målet med detta möte” och vid mötets slut ställ frågan: ”nådde vi målet med mötet”. Lycka till.

      14 oktober 2021
  • Ericssonutvecklare

    Har jobbat hemma senaste 19 mån på Ericsson, ser inget behov av att åka in till kontoret mer än kanske nån gång per vecka för att träffa lite folk / rita lite på whiteboards.

    Det blir säkert helt OK med flexibla platser, i praktiken kommer de som är inne lite oftare att ha permanenta platser och så kan vi som helst jobbar hemifrån fortsätta med det. Det ordnar sig nog.

    Mycket bra att Ericsson öppnar upp ordentligt för distansarbete framöver.

    14 oktober 2021
  • C Simonsson

    Men kan inte båda parter föra en vuxen dialog? Självklart finns olika behov av utformning av lokaler för olika grupper på alla arbetsplatser men det är väl bara att systematiskt undersöka behov, utforma efter det och sen ha en bra utvärdering av resultat samt beredskap för att omedelbart fixa feltänk. Arbetsmiljölagen gäller och är arbetsgivaren dum nog att ge dåliga förutsättningar på jobbet så klart det drabbar produktiviteten. Tips till alla partet – var lösningsorienterade och öppna för nya arbetssätt där det är visat att det kan flrbättra effektiviteten.

    14 oktober 2021
  • Peter

    Här det med försäkringarna? Gäller olycksfall etc. när man sitter hemma?

    14 oktober 2021
  • Robin Nilsson

    Apropå öppna landskap som skulle vara så revolutionerande för att höja effektiviteten:
    https://ingenjoren.se/2021/10/05/ny-studie-tar-sig-an-storande-ljud-pa-kontoret/?utm_campaign=utskick&utm_medium=email&utm_source=apsis

    Att få folk att jobba hemifrån kanske är lösningen. Sen kanske man kan minska antalet chefer. Tumregeln ’en hövding, sju krigare’ kanske kan ändras till 14 krigare. Tänk så mycket chefslöner man skulle kunna spara in …..

    14 oktober 2021
    • Torbjörn

      Där borde vi kunna få en rejäl besparing.

      15 oktober 2021
  • Robin Nilsson

    Jag är så fantastiskt glad att Ercisson gav mig impulsen att prova något nytt när jag sades upp strax före midsommar 2015. Då slapp jag ifrån det öppna landskapet som var såpass litet att man kunde urskilja, och tvingades försöka filtrera bort, andras samtal för att kunna koncentrera mig. Agila team, 4-6 personer, som jobbar tillsammans på samma lilla delprojekt skulle sitta tillsammans för att minska fördröjningar i samarbetet och bli effektiva. Spontana möten genomfördes genom att vända på stolen, i princip satt varje team i sitt eget dedicerade mötesrum. Det skulle tydligen vara fantastiskt effektivt.
    Öppna landskap skulle tydligen också öka effektiviteten genom att alla kunde vara med på ”medhörning” på alla samtal och diskussioner (omedelbar informationsspridning). Det skulle tydligen vara SÅÅÅ bra för effektiviteten. Sen kom det ut instruktioner om ’Vett och Etikett i öppna landskap’ och vi ombads att tala med låg röst, ta tfn-samtal i små tfn-hytter, ta längre samtal i små mötesrum, göra så lite ljud som möjligt helt enkelt. Tjugo knattrande tangentbord kan bli som ett bakgrundsbrus som man kan filtrera bort men två kollegor som pratar golf är störande. Hela den stora ”vinsten” med öppna landskap skulle alltså elimineras med riktlinjerna för Vett och Etikett. Vi undrade ju förstås om det hela enbart handlade om att minska antalet kvadratmeter som upptogs av varje medarbetare. Kvadratmeterhyra går ju enkelt att räkna på men förluster i effektivitet och koncentration är det MYCKET svårare att sätta pengar på i förväg och efteråt är det försent för då är lokalerna redan borta.

    14 oktober 2021
  • Sara

    Så modernt, fantastiskt initiativ! Många uppskattar att jobba hemifrån och flexibiliteten det ger.

    13 oktober 2021
  • M Johansson

    Bra att facken säger ifrån och att de står eniga i frågan när företaget vill införa modeller som inte är prövade.

    13 oktober 2021

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
Fler artiklar