Bara hälften av dem som börjar plugga till ingenjör tar examen. Trots det tog rekordmånga en civilingenjörsexamen förra året, och även högskoleingenjörerna ökade. I slutet av 1970-talet tog 1 500 ingenjörer examen per år. Nu är det 7 300.
Läsåret 2020/2021 togs 4 760 civilingenjörsexamina och 2 579 högskoleingenjörsexamina ut. För civilingenjörerna är det 389 fler än 2019/2020 och för högskoleingenjörerna 116 fler. Sammanlagt en ökning med 7,4 procent.
Tittar man historiskt är det här flest civilingenjörsexamina som tagits ut under ett läsår någonsin – även om det bara är 81 fler än den förra toppnoteringen från 2005/2006. För högskoleingenjörer är det i stället ganska långt under det tidigare rekordåret 2003/2004 när antalet examina var 585 fler (se alla siffror i tabellen längst ner).
Det är Statistiska Centralbyrån som tar fram statistiken över antalet examina, på uppdrag av Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Statistiken gäller antal examina, inte antal personer som tar ut en examen. Men eftersom det är få som tar ut mer än en ingenjörsexamen så är skillnaden försumbar.
Antal uttagna examina per läsår:
Källa: SCB
Antalet ingenjörsexamina som tas ut har varierat. Fram till början av 2000-talet ökade de stadigt. Sedan har det går upp och ner – framför allt som följd av konjunkturer, kriser och regeländringar (se utförligare förklaringar i en tidigare artikel).
Civilingenjörerna är nu tillbaka på den nivå de hade i början av 2000-talet, medan det är färre i dag som börjar plugga till högskoleingenjörer, vilket märks i antal examina.
Om man slår ihop högskole- och civilingenjörer var antalet examina 7 339 stycken 2020/2021 – väldigt nära toppåret 2003/2004 när 7 376 examina togs ut.
Corona, fler antagna och krav från arbetsgivare?
Antalet examinerade har ökat generellt de senaste två åren, inte bara för ingenjörer. Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har tittat på vad det beror på, men inte hittat en tydlig förklaring. Till våren planerar de att undersöka det närmare, men om det handlar om en coronaeffekt eller inte kommer att vara svårt att se innan pandemin är över, säger Filippa Annersten, utredare på UKÄ.
Liknande svar ger Lotta Rydberg, enhetschef för Antagning och examen på Chalmers. Där har det varit fler som tagit examen, trots att man tar in ungefär lika många studenter varje år.
Lotta Rydberg berättar att Chalmers jobbar både individuellt och med hela program för att komma åt eventuella problem att klara studierna.
– För ett antal år sedan gjordes ett fokusskifte vilket kan bidra till att fler tar ut examen. Genom att arbeta mer förebyggande och mer med grupper minskar man arbetet med att ta hand om enskilda individer i efterhand. Men vi fångar också upp studenter som inte ligger i fas med studierna och sätter in stöd.
Hon pekar också på att fler arbetsgivare verkar ställa krav på examen.
– På examensenheten och arkivet ser vi en stor ökning av frågor från arbetsgivare, avseende om personer som sökt ett arbete har tagit ut sin examen.
Olle Dahlberg, utredare inom utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Ingenjörer, tror att det är en uppgång i antal ingenjörsstudenter under de aktuella åren – även om det bara ökade några hundra – i kombination med pandemin, som är förklaringen till att fler tar ut examen.
– Det skulle förvåna mig om det inte var fler som stannade och pluggade klart under pandemin, dels i det osäkra läget när möjligheten att hitta jobb bleknade, dels att man var mer angelägen om att ha ett examensbevis.
Ungefär hälften tar examen
Av dem som börjar plugga till ingenjör är det nu 44 procent av högskoleingenjörerna och 53 procent av civilingenjörerna som tar examen. (mätt åtta år efter utbildningsstart för civilingenjörer och sex år efter start för högskoleingenjörer, det vill säga utbildningstiden plus tre år)
För civilingenjörer var andelen högre tidigare. Av dem som började plugga 1998/1999 tog 62 procent examen. Sedan sjönk andelen till runt 50 procent men har nu gått upp till 53.
För högskoleingenjörer ökade andelen i stället från 34 procent till 46 procent och även om det minskat lite så ligger nivån ungefär där.
Andel som tar examen av de som började studera ett visst år:
Källa: SCB
En förklaring till att det inte är en större andel som tar examen tror Olle Dahlberg på Sveriges Ingenjörer är att många har otillräckliga matematik- och fysikkunskaper med sig från grundskolan och gymnasiet. Därmed har de sämre förutsättningar att klara utbildningen (läs mer om det i Sveriges Ingenjörers matematikrapport Att räkna eller räknas bort från våren 2021).
Myt att många hoppar av för att de får jobb?
Men de som inte tar examen, när försvinner de från utbildningen?
UKÄ har just publicerat en rapport om det här. Där tittar man på dem som började plugga till civilingenjör läsåret 2012/2013 och till högskoleingenjör 2014/2015. Av dem saknade 29 procent mer än ett års studier för att bli klara. Siffrorna är snarlika från UKÄ:s rapport två år tidigare.
För civilingenjörerna var det bara 3 procent som hade mindre än en termins studier kvar och ytterligare 3 procent som hade 1–2 terminer kvar innan de kunde ta ut examen. Så kanske är det en myt att många slutar för att de får jobb.
– Det förs en diskussion om att många civilingenjörer får jobb under exjobbet och därför aldrig lämnar in det. Men de här siffrorna tyder på att det inte är så, säger Filippa Annersten på UKÄ.
Om resonemanget är detsamma för högskoleingenjörer har hon inte hört lika ofta. Men för dem är det 13 procent som saknar mindre än en termin av utbildningen och ytterligare 7 procent som saknar 1–2 terminer.
– Siffrorna stödjer mer att de skulle börja jobba under exjobbet.
Dessutom finns ett antal som tar en annan examen än civil- eller högskoleingenjör.
Det här gäller särskilt för civilingenjörerna. Antingen kan det handla om en annan yrkesexamen, eller så om en generell examen (kandidat, magister eller master). Däremot räknas man till dem som tagit ingenjörsexamen även om man bytt inriktning, och även om man dessutom tagit ut en annan examen (till exempel kandidat eller master).
| Tagit examen | Examen annan yrkes-utbildn. |
Examen generell utbildn. | Alla poäng men ingen examen | < en termin saknas | 1-2 term. sakn. | > 2 term. sakn. | |
| Högskoleingenjör | 44 % | 2 % | 3 % | 2 % | 13 % | 7 % | 29 % |
| Civilingenjör | 53 % | 6 % | 6 % | 1 % | 3 % | 3 % | 29 % |
Källa: UKÄ
Stora skillnader mellan könen
Slutligen så är det genomgående en större andel av kvinnorna än av männen på högskolan som tar examen. Och det gäller också för ingenjörer.
Skillnaden är olika stor för olika årskullar – från noll något år för högskoleingenjörerna till 14–15 procent andra år både för civil- och högskoleingenjörer.
– Kanske har kvinnorna gjort ett mer medvetet val av utbildning. Väljer man något som är typiskt för ens kön så tror jag inte att det är lika övervägt. Och hur djupt valet sitter spelar roll, säger Olle Dahlberg.
Andel av respektive kön som tog ut examen:
| Högskoleingenjör | Civilingenjör | ||||||
| Nybörjarår | Kvinnor | Män | Skillnad | Nybörjarår | Kv. | Män | Skillnad |
| 2004/2005 | 37 | 32 | 5 | 2002/2003 | 59 | 49 | 10 |
| 2005/2006 | 44 | 36 | 8 | 2003/2004 | 59 | 47 | 12 |
| 2006/2007 | 44 | 40 | 4 | 2004/2005 | 59 | 46 | 13 |
| 2007/2008 | 43 | 43 | 0 | 2005/2006 | 60 | 47 | 13 |
| 2008/2009 | 48 | 41 | 7 | 2006/2007 | 59 | 47 | 12 |
| 2009/2010 | 53 | 44 | 9 | 2007/2008 | 59 | 47 | 12 |
| 2010/2011 | 52 | 44 | 8 | 2008/2009 | 62 | 47 | 15 |
| 2011/2012 | 52 | 44 | 8 | 2009/2010 | 59 | 47 | 12 |
| 2012/2013 | 55 | 41 | 14 | 2010/2011 | 61 | 48 | 13 |
| 2013/2014 | 52 | 40 | 12 | 2011/2012 | 61 | 48 | 13 |
| 2014/2015 | 53 | 41 | 12 | 2012/2013 | 60 | 50 | 10 |
Källa: SCB
12 kommentarer
Många avhopp är pga brister i CSN och skolsystemet. Själv fick jag underkänt i ämnen jag redan tidigare klarat av på KTHs tekniska basår. Väldigt oklart med vad man skulle göra och tills när. Otroligt besviken. Nu sitter jag här med stora skulder och inget att visa för det.
Jag konstaterar att högskoleutbildade ingenjörer år 1980 och tidigare var en utvald skara med höga antagningsbetyg, kvalificerade arbetsuppgifter, och motsvarande höga löner.
Det är detta som fortfarande är sinnebilden av en civilingenjör eftersom media och företagen försöker hålla den vid liv, i syfte att locka nya studenter till ingenjörsutbildningarna, så de kan pressa ner lönerna.
Men under senare decennier tillhör högskoleutbildade ingenjörer ett massutbildat kollektiv, som delar arbetsmarknad med arbetskraftsinvandrade ingenjörer för låglöneländer, samt kortutbildade från YH-utbildningar. De är de nya industriarbetarna, med låga löner och arbetsuppgifter därefter. Speciellt tydligt är detta inom IT-branschen, som drabbas extra hård av nyss nämnd utbudskonkurrens. Ingenjörer inom tex industriell ekonomi, kemi samt väg&vatten är bättre skyddade.
Om man är en framgångsrik gymnasiestudent i Sverige idag så bör man istället satsa på en utbildning som bättre skyddad från utbudskonkurrens. Exempelvis jurist, läkare, tandläkare, sjuksköterska, eller personalvetare. Detta eftersom yrkena kräver kunskap i svenska språket och svenska regler, samt har avsaknad av konkurrerande ”korttidsutbildningar”. Det gör att skyddet mot utbudskonkurrens är mycket högre.
Många av avhoppen beror på CSN’s rigida regler för avklarade poäng.
Min son var tvungen att hoppa av efter att ha missat en tenta med ett poäng och sedan blivit sjuk nästa tentaperiod då var det kört – gick inte att leva på luft och samtidigt betala tillbaka studiemedlen.
Högskolan i Skövde är relativt duktiga på att göra reklam för att de vill att fler ska läsa till ingenjörer. Samtidigt är det (enligt flera källor och även självupplevt) 1 specifik kurs inom industritekniska programmet vars upplägg sedan 5 år tillbaka gör att förhållandevis få lyckas ta ut examen.
Lärarna undrar vad de ska göra, programansvariga undrar ” – Vad är det som händer?” Jag undrar om någon av dem har reflekterat över kursens upplägg kontra det sista provet som är ett praktiskt prov i programmering i ett språk som förmodligen endast systemutvecklare arbetar i efter slutförd utbildning. Har träffat och pratat med flera som läser nu, och som berättar om brister i kursupplägget. Hur lång tid tar det för en erfaren programmerare att inse vilka förändringar som behöver göras? Uppenbarligen mer än 5 år.
Uppenbart är också, att när en del företag vill ha en magisterexamen för en tjänst som -tekniker, då finns det ingen brist på ingenjörer i regionen. Den absoluta merparten har fått söka sig långt utanför Skaraborg för att få jobb. Kanske ok om man har sina rötter på helt annan ort än studieorten, men i övrigt? Bryta upp från familj eller veckopendla? Alternativt kolla på (om det finns) statistik på var ex-studenter får jobb i paritet med utbildning/examen jämfört med utbildningsort.
Som gammal civilingenjör (examinerad 168) tycker jag att den redovisade examensandelen måste vara ett problem för samhälle och individ. I min årskurs C68 på väg och vatten, 150 intagna, hade 129 tagit ut examen 1971 dvs 86 %. Vad är orsaken? För oss var det väldigt viktigt att bli klara, och kanske var gymnasieutbildning och högskoleutbildningen mer i samklang. På något sätt klarar inte högskolan av att ge de studenter man tar in förutsättningar att lyckas. För att citera en ung man jag känner som gick några år på datateknik. ”Det var lätt att komma in, men svårt att ta sig igenom.”
Några hoppar av redan efter några veckor/månader, kanske för att ha kommit in på annan utbildning. Hur definieras nämnaren i andel som tar examen? De som t.ex. efter en eller två terminer fortfarande pluggar aktivt?
Hej, Du har helt rätt att vissa hoppar av nästan direkt. Även de är med i statistiken. Så ja, andelen som tar ut examen av dem som är kvar efter ett år är högre. Du hittar det i rapporten (sid 8) om du vill se. Andelen som inte börjar på någon kurs under andra året är 16 procent för civilingenjörer och 21 procent för högskoleingenjörer i det år som studerats. /Karin Thorsell
Gränsen för att räknas som att man tagit en examen är fem år men mycket kan hända under studieråren. Vissa tar sabbatsår, skaffar barn, reser, arbetar och tar till slut examen efter kanske 7-8 år, men i statistiken räknas de då som att de inte har examen!
Hej, Man tittar alltså på studietiden + 3 år. För civilingenjörer 8 år och högskoleingenjörer 6 år. Eller har jag missuppfattat ditt inlägg? /Karin Thorsell, redaktionen
Att fler företag tycker att de har råd att kräva helt avslutad examen borde bevisa precis hur liten den påstådda ingenjörsbristen faktiskt är.
Sura ingenjören, hur tänker du nu? Jag skulle inte heller vilja anställa någon som inte klarat av sin utbildning. Då lägger jag hellre några extra timmar på att hitta en kompetent kandidat som har bevisat att hen kan avsluta vad hen påbörjat. 🙂
Har pratat med både företag och bland annat arbetsförmedlare (med kompetens inom mitt område) och saknas det någon enstaka poäng bryr man sig inte alltid, även pratat med en företagare som sökte rekrytera någon med relevant erfarenhet än någon som ”anser sig” matcha en tjänst. Erfarenheten syns i en hyggligt välskriven CV. Hoppas du och alla andra får en härlig jul!