Vad är min övertid värd?

Innan du skriver på ett avtal om övertidsavlösen kan det vara bra att veta hur mycket din övertid är värd. Ett tips är att använda sig av det verktyg som medlemmar i Sveriges Ingenjörer har tillgång till. Foto: Getty Images

Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd om vad du bör tänka på innan du skriver på ett avtal om övertidsavlösen.

Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill avtala bort rätten till övertidskompensation, så kallad övertidsavlösen. Istället för att få ersättning för övertid i form av pengar eller kompensationsledighet kommer man då överens om en annan kompensation. Det kan vara en extra semestervecka och/eller högre lön.

– För vissa är detta en bra lösning, den ersättning man får känns tillräcklig för den extra tid man lägger in. Men för andra är kompensationen undermålig, säger Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Hur mycket är övertiden värd?

Innan du skriver på ett avtal om övertidsavlösen bör du därför göra en egen värdering av hur mycket din övertid är värd. Och se till att följa upp hur utfallet blir i verkligheten.

På Sveriges Ingenjörers webbsajt finns det ett verktyg där du kan räkna om övertiden till pengar.

Genom att mata in hur mycket tid du jobbat övertid på kvällar och helger räknar verktyget ut hur mycket det motsvarar i pengar. Det kan du då jämföra med den ersättning du fått. En tumregel är att en extra semestervecka motsvarar ungefär 25 procent av din nuvarande månadslön.

– Verktyget gör den uträkningen utifrån dina egna uppgifter. Det kan vara ett bra sätt att få en uppfattning om hur mycket du bör ha i ersättning, förklarar Christoffer Sörman.

Frihet att styra över arbetstiden

Rätten till övertidskompensation finns inte föreskriven i någon lag. Det är ofta en kollektivavtalad rättighet som arbetsgivaren har möjlighet att avtala bort – om båda parter kommer överens om det.

Det vanliga är att det är chefer som har den här lösningen, liksom anställda med ”okontrollerbar” arbetstid, som till exempel säljare eller personer som utför sitt arbete i hemmet. Men det är även vanligt att ingenjörer som har ”frihet i arbetstidens förläggning” har den här typen av lösningar.

Fördelen är att man som anställd har friheten att styra över sin arbetstid, men den stora risken är att man arbetar alldeles för mycket.

Syftet är inte att du ska jobba mer

Vissa arbetsgivare avtalar dessutom bort både rätten till övertidskompensation och skyddsreglerna gällande arbetstid i arbetstidsavtalen, i många kollektivavtal benämnt §§ 2-5. Skriver man under en sådan överenskommelse så innebär det att det inte finns några uttryckliga begränsningar för hur mycket man får arbeta.

Hur funkar det ihop med EU:s arbetsdirektiv, finns det inte begränsningar för hur mycket man får jobba?

– Även om du skrivit på en sådan överenskommelse så kan du inte arbeta hur mycket som helst. Syftet är inte att arbetstidsuttaget ska öka, utan det rör sig framför allt om en verksamhetsfokuserad förläggning av arbetstiden där tjänstemannen ska ha en betydande frihet att själv förlägga denna tid. Arbetsgivaren kan heller aldrig skriva bort sitt ansvar för arbetsmiljön, förklarar Christoffer Sörman.

Många går minus

Christoffer Sörman konstaterar att den här typen av lösningar ställer stora krav på att de anställda själv har förmågan att styra över när och hur mycket de arbetar, och att se till att de får den återhämtning de behöver.

Hans tips är att ha koll på sin egen tid och vara ärlig med sig själv – hur mycket jobbar jag över och sker det på bekostnad av mitt eget välmående?

– Vi ser att alltför många går minus på att vara övertidsavlöst, följden blir att man jobbar mer. Vi är inte emot flexibilitet, men möjligheten till ett flexibelt arbete får inte ske på bekostnad av att man jobbar ännu mer än tidigare.

Kan jag säga nej till att avtala bort min övertidskompensation, även om alla andra på företaget redan gjort det?

– Ja, eftersom det krävs att båda parter är överens om det för att man ska kunna träffa en överenskommelse. Juridiskt sett krävs att ni är överens för att det ska vara möjligt att avtala bort rätten till övertidskompensation. Det här gäller dock inte de som är direktundantagna, det vill säga, högre chefer och tjänstemän med okontrollerbar arbetstid.

Om jag har avtalat bort min övertid, kan arbetsgivaren ändå beordra mig att jobba övertid?

– Arbetsgivarens rätt att arbetsleda går alltid först, men friheten över arbetstiden får inte vara något som bara finns på papperet. Att planera in och räkna med regelbunden övertid för att få verksamheten att gå runt är inte förenligt med kollektivavtalen eller arbetstidslagen.

Kan jag säga upp avtalet om jag ångrar mig?

– Ja, det finns som regel en möjlighet att säga upp överenskommelsen inför nästkommande semesterår. Då får du en möjlighet att försöka omförhandla avtalet så att det bättre kompenserar för den övertid som du arbetar, eller om du rent av inte längre vill ha en sådan överenskommelse. Kommer du och din arbetsgivare inte överens så återgår man till huvudregeln, det vill säga rätt till övertidskompensation i tid eller pengar mot att arbetsgivaren har rätt att ta tillbaka de extra semesterdagarna och eventuellt lönetillägg, säger Christoffer Sörman.

Fem goda råd kring övertidsavlösen

  1. Gör så mycket research du kan för att skapa dig en bild av hur mycket övertid det kan bli på ett år. Fråga arbetsgivaren om hur det brukar se ut och finns det lokalt förtroendevalda så kan du även stämma av med dem. 
  2. Om du är ny i rollen, föreslå att ni tar diskussionen om att avtala bort övertidskompensationen efter ditt första anställningsår, när du själv bildat dig en uppfattning om hur mycket övertid du faktiskt har.
  3. För bok över övertiden och följ upp hur mycket tid det verkligen blev. Hur mycket arbetar jag? Får jag tillräckligt med kompensation? Om nej, skulle jag vilja göra något åt det? Använd verktyget för att räkna ut vad övertiden är värd och om kompensationen är rimlig.
  4. Håll också koll på hur ofta du arbetar över och hur det påverkar din vardag i övrigt. Finns det tid för återhämtning, är förväntningarna på tillgänglighet rimliga? Se också till att ha regelbundna uppföljningssamtal med din chef så att du kan få hjälp med prioritering och avlastning om det blir för mycket.
  5. Ta gärna kontakt med rådgivningen på Sveriges Ingenjörer innan du skriver på en överenskommelse om bortavtalad övertidsersättning. Det finns cirka 80 olika kollektivavtal som kan variera i innehåll så det kan vara bra att få rådgivning i det specifika fallet.

Anna Nyström

Har du koll på hur mycket du jobbar över?

Visa resultat

Laddar ... Laddar ...

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
Fler artiklar