Sahar hotas av utvisning – Chalmers betalar för hennes studier

Sahar Soltani har bott sju år i Sverige men eftersom hon saknar uppehållstillstånd måste hon betala 140 000 kronor per läsår för att studera på Chalmers. Hon kan inte heller få studiestöd från CSN.

Efter sju år i Sverige lånade Sahar Soltani från Afghanistan pengar av släktingar för att börja på Chalmers. Men utan uppehållstillstånd vågar hon inte låna mer. Då tog Chalmers ett unikt beslut.

När Ingenjören ringer upp Sahar Soltani sitter hon bland flyttkartonger i sin nya bostad, en studentlägenhet i närheten av Chalmers. Om en vecka börjar terminen och det ser hon fram emot. I våras var hon inställd på att inte kunna fortsätta studierna.

Sahar Soltanis familj flydde från Afghanistan till Iran 2013 och 2015 kom familjen till Sverige. Då var Sahar 16 år. Familjen har sedan dess sökt uppehållstillstånd men fått avslag tre gånger, beslut som familjen har överklagat.

Under åren har familjen flyttat mellan Migrationsverkets boenden i olika städer. Sahar och hennes syskon fick ingen möjlighet att gå i skola under tiden i Iran och det första året i Sverige.

– När jag var 17 år flyttade vi till Gislaved och då fick jag äntligen börja skolan och läsa svenska. Då var det tre år sedan jag satt i skolbänken i Kabul och hela tiden saknade jag skolan.

Sahar pluggade i ett högt tempo för att få avgångsbetyg för årskurs 9 och kunna söka till gymnasiet. Familjen flyttade till Kalmar och Sahar började på naturvetenskapliga programmet. Matte blev snabbt, mycket tack vare av en bra lärare, favoritämnet.

Lånade till studieavgiften

Efter studenten våren 2021 ville Sahar läsa mer matte och sökte civilingenjörsprogrammet i datateknik på Chalmers. Men utan uppehållstillstånd är högskoleutbildningar inte gratis och man är inte heller berättigad till studiestöd från CSN. Sahar måste, liksom andra studenter från länder utanför EU, betala 140 000 kronor för ett läsår på Chalmers.

– Min mamma har släktingar i Kanada som erbjöd oss att låna pengar. Vi bestämde att jag skulle betala tillbaka när jag så småningom börjar jobba.

Trots att det första året på Chalmers har gått bra bestämde sig Sahar i våras för att inte fortsätta studierna i höst. Tanken på att låna mer pengar när hennes framtid i Sverige är så oviss kändes för riskfylld.

I våras, efter sju år i Sverige, fick familjen Soltani ännu ett avslag på deras begäran om uppehållstillstånd. Nu har familjen överklagat till Migrationsverkets domstol.

”En medmänsklig handling”

I juni fick Sahar Soltani ett besked som hon aldrig kunnat drömma om. Ledningen för Chalmers beslutade att bekosta hennes studier under höstterminen.

Stefan Bengtsson, rektor på Chalmers. Foto: Johan Bodell.

– Det var en medmänsklig handling att göra vad vi kan för att hjälpa en inskriven student som fått ett utvisningsbeslut och känner sig tvingad att avsluta studierna, säger Stefan Bengtsson, rektor på Chalmers.

Han är inte heller orolig för att en ström av utländska studenter ska förvänta sig att studera gratis.

– Vi insåg att det här är en helt unik situation. Nu väntar hon på ett besked från domstolen. Ingen annan student har heller hört av sig sedan beslutet blev uppmärksammat i media.

Förutom avgiften erbjuder Chalmers Sahar Soltani ett bidrag på 11 000 kronor per månad som ska täcka hennes uppehälle.

Stefan Bengtsson är noga med att påpeka att stödet inte kommer från de statliga anslagen.

Hennes studier finansieras genom den serviceavgift som läggs ovanpå studieavgiften för betalande studenter. Dessa medel används för rekrytering av betalande studenter men också bland annat för stipendier.

Kommer Chalmers betala för fler terminer? 

– Det är inget beslut som vi har tagit. Vi vet inte heller hur hon och hennes familj agerar om de får ett nytt avslag på sin begäran om uppehållstillstånd. Vi tar ställning till mer stöd om och när det blir aktuellt, säger Stefan Bengtsson.

Om Sahar Soltani får uppehållstillstånd blir hon berättigad till studielån från CSN, precis som andra svenska studenter.

Sahar är tacksam över stödet från Chalmers men hon säger att hon inte vågar tänka på framtiden.

– Ju mer jag drömmer desto mer besviken blir jag om jag inte får stanna i Sverige. Men om jag lyckas bli civilingenjör i datateknik vill jag arbeta med programmering.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
  • Hur snabbt civilingenjörer etablerar sig på arbetsmarknaden varier mellan lärosäten och utbildningsinriktningar. Foto: Getty Images, Mälardalens universitet, KTH och Umeå universitet.

    Högskolorna och inriktningarna där civilingenjörer fick snabbast jobb

    Från vilka lärosäten har flest civilingenjörsstudenter jobb ett år efter examen? Vilka inriktningar är mest efterfrågade av arbetsgivarna? Och hur hög är medianlönen ett år efter examen? Svaren finns i "Högskolepejl".
Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Räcker det att medarbetarna ses vid kaffemaskinen för att kreativitet ska uppstå? Och vad händer med samarbete och problemlösning när AI allt mer tar rollen som bollplank? Det ska forskare vid BTH titta närmare på.
Fler artiklar