Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenKlimatkrisen väcker känslor bland ingenjörsstudenter

Klimatkrisen väcker känslor bland ingenjörsstudenter

Miljö- och klimatkrisen väcker känslor. Frustration och hopplöshet varvas med starkt engagemang, inte minst bland dem som ska bidra till de komplicerade frågornas lösning. Nu pejlas känsloläget bland framtidens civilingenjörer.

Skogsbränder, torka och översvämningar dominerar nyhetsflödet. Klimatkonferenser beskriver ett nödläge. Akuta och radikala åtgärder krävs. Men för lite görs, och för sakta. Det är inga simpla problem som ska lösas.

Felicia Andersson läser tredje året på civilingenjörsutbildningen Globala system på Chalmers i Göteborg. Hållbarhetsutmaningar står i fokus – hur klimatförändringar och försök till lösningar samspelar med människor, samhälle, teknik och natur. I den här omställningen vill Felicia Andersson vara med och bidra.

Många av problemen – på planeten och i utbildningen – är komplexa och väcker känslor. Utsläpp från bilism, flygresor och industrier måste minska, samtidigt som begränsningar upplevs som försämringar för individer och företag. Det finns sällan någon enkel teknisk lösning som alla parter är nöjda med. Konflikter uppstår.

– Det har vi diskuterat på föreläsningar och seminarier. Men mest diskussioner blir det kanske på lunchraster och i pauser, med klasskompisarna. Det är nästan där man utvecklas mest i sina egna åsikter, säger Felicia Andersson.

Sina känslor inför klimatutmaningarna beskriver hon som ”väldigt blandade”.

– När vi pratar om hur man ska hitta lösningar känns det ganska hoppfullt. Jag tycker det är intressant att lösa svåra problem. Men ibland när man läser artiklar om klimatfrågan som är ganska mörka känns det inte jättekul.

Då hjälper det att ha människor omkring sig, inte minst i utbildningen, som också bryr sig om samma saker.

– Vi kan ventilera tillsammans hur vi känner. Ibland om att det känns jobbigt, såklart, men också om hur vi kan lösa krisen.

Både uppgivenhet och engagemang

Känslor och deras roll i lärande, särskilt kring hållbar utveckling, är något som intresserar Johanna Lönngren, docent vid Umeå universitet. Hennes forskning handlar om hur ingenjörsstudenter bättre kan förberedas för att ta ansvar för teknikens inverkan på samhälle och miljö. Och i förlängningen bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Johanna Lundgren, Umeå universitet. Foto: Bertil Janson.

Hon har även undervisat, i vissa kurser med inslag av svårlösta och komplexa hållbarhetsproblem, ”wicked problems”, där inga lösningar finns som alla parter är nöjda med.

De känslor hon tyckt sig se bland civilingenjörsstudenterna är en frustration över att det är svårt att hitta perfekta lösningar, en uppgivenhet över att läget i världen verkar hopplöst, men även ett engagemang och en stark önskan om att hitta lösningar.

Erfarenheter från kurserna har lett henne fram till en insikt.

– Jag upplever att det inte är möjligt att undervisa om hållbarhet och etik utan att ta hänsyn till känslorna – och hjälpa studenter att hantera dem.

Civilingenjörsstudenter deltar i en studie

Just nu håller Johanna Lönngren i ett forskningsprojekt som undersöker hur ingenjörsstudenter förhåller sig till känslor när komplexa hållbarhetsproblem står i fokus. På två lärosäten i landet videofilmas gruppdiskussioner när studenter arbetar med frågorna. Totalt deltar ett 40-tal civilingenjörsstudenter och ett mindre antal lärare.

Mer om forskningsprojektet

Johanna Lönngren är docent i naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Umeå universitet. Forskningsprojektet, som planeras pågå fram till 2025, har titeln Den (o)emotionella ingenjören: Emotionell positionering och lärandestöd i undervisning och lärande om komplexa hållbarhetsproblem. Projektet stöds av Vetenskapsrådet.

Projektet pågår och inga resultat är spikade, men något som forskarlaget tyckt sig se är att det finns en väldigt stark uppfattning – eller ”diskurs” på forskarspråk – om att ingenjörer inte ska ha känslor när de löser problem.

– De ska vara rationella, allt ska bygga på objektiva fakta. Den här uppfattningen har studenterna verkligen fått med sig under utbildningen.

Men studien visar också att studenterna samtidigt vill vara mänskliga och visa medkänsla, både med människor och djur.

– De här två diskurserna försöker studenterna sedan förena. De ska vara känslolösa, men vill samtidigt visa medkänsla. Hur ska de få ihop det? Det blir väldigt svårt för dem.

Studenternas behöver emotionellt stöd

Något som är viktigt och grundläggande, menar Johanna Lönngren, är att kurser i hållbarhetsfrågor inte förenklar problemen till rena tekniska beräkningar om till exempel energieffektivisering. Studenterna måste även få emotionellt stöd när frågorna diskuteras. En trygg atmosfär i gruppen är då väldigt viktig.

– Man behöver lägga tid i början av kursen åt att lära studenterna att lyssna aktivt, bemöta varandras åsikter med respekt och gärna bygga vidare på andras idéer.

Hon vill inte säga rakt ut att lärosätena i nuläget är dåliga på att förbereda ingenjörsstudenter på att jobba med komplexa frågor kring teknik, människor och miljöutmaningar.

– Men de är inte tillräckligt bra. Det är inte bara vi som jobbar med hållbarhetsfrågor som tycker det. Industrin och arbetsgivarna efterfrågar ofta mer träning i hållbarhet, etik, kommunikation och interaktion. Den typen av mer mjuka färdigheter, säger Johanna Lönngren.

Känslorna i studentgänget på Globala system i Göteborg lär fortsätta att pendla. Men i grunden finns en optimism.

– Man försöker hålla hoppet uppe och plugga vidare. Man vill hinna bli färdig innan det är för sent. Fast för sent kommer det nog aldrig att vara. Det kommer alltid att gå göra saker, säger blivande civilingenjören Felicia Andersson.

Bertil Janson

1 KOMMENTAR

  1. Ibland uttrycker jag mitt närmande till dilemmat med vetenskaplighet etc kontra känslor som att Hjärnan bestämmer men hjärtat har veto-rätt.
    Att hitta balansen är inte alltid lätt, speciellt när beslut och vägval berör många.

Lämna ett svar till IreneE Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Jan Ericson, alias Inga Tvivel, läser sagor

Ingenjören som läser sagor som dragqueen

0
Den senaste tiden har sagostunder med dragqueens utsatts för hot och protester. En som berättar sagor som dragqueen är gymnasieingenjören Jan Ericson, alias Inga Tvivel. 

Hur vanlig är det med provanställning av ingenjörer? 27 arbetsgivare svarar

2
Hur vanligt är det att arbetsgivare begär att nyanställda ingenjörer ska provanställas? Ingenjören har frågat 27 stora arbetsgivare.
Tove Ågren vid Nasa

Hennes första ingenjörsjobb: På Nasa

1
På Nasa finns en vakuumkammare där man kan testa helikoptrar som ska flyga på Mars. Men parallellt med testerna behövs simuleringar. Det har tekniska fysikern Tove Ågren just börjat jobba med.

Ny bok skildrar Sveriges första kvinnliga ingenjör

0
Sveriges första kvinnliga ingenjör tog examen från Chalmers 1917. Nu publiceras en bok om hennes liv. Här möter vi en banbrytande, orädd kvinna som ser till att designa sitt eget liv.

Dyr rådgivning om premiepension är sällan lönsam

0
Att betala för råd och tips om hur man ska placera sin premiepension kan bli en riktigt dyr affär. Det visar en granskning av Pensionsmyndigheten.

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Karin Adelsköld

Har ni kul här, eller?

1
Vad är väl en dag på jobbet? Den kan vara tråkig och trist och... ganska kul. Här ger humorproffset Karin Adelsköld sina tips för en roligare jobbvardag.