CSN varnar: Se upp för dyra misstag med studielånen

Ett vanligt missförstånd är att studenterna tror att skolan meddelar CSN om ändringar och avbrott. Foto: CSN

Varje år får mer än 35 000 studerande återkrav för att de fått för mycket studiemedel. Nu varnar CSN för de vanligaste misstagen som studenterna gör.

Att få en plötslig utgift på 20 000 kronor eller mer är inget någon önskar sig. Men det är precis vad många studenter råkar ut för. Enligt CSN får omkring 35 000 studenter krav på återbetalning varje år.

En vanlig orsak till återbetalningskraven är att studenterna har glömt att meddela CSN när studierna förändras. Det kan till exempel handla om ändrad studietakt eller studieuppehåll, men även om förändrad inkomst.

Tror att skolan meddelar

Ett vanligt missförstånd är att man tror att skolan meddelar CSN om ändringar och avbrott. Men detta sker ofta med en fördröjning och risken är då stor att studenten hinner få en eller flera utbetalningar av studiemedel innan de stoppas.

4 vanliga missar

De vanligaste ändringarna som studenterna glömmer att meddela är:

  1. Att man fått inkomster som är högre än vad man angett i ansökan eller högre än fribeloppet. Tänk på att inkomster från exempelvis aktier och lägenhetsförsäljning också räknas.
  2. Att man avbrutit hela eller delar av sina studier.
  3. Att man ändrat antal poäng eller kurser.
  4. Att man förlänger sin studietid.

– Det handlar om att man är ouppmärksam, inte att man fyller i ansökan fel. De allra flesta vill göra rätt, men många glömmer att det är ditt ansvar som student att meddela ändringar till oss, säger Charlotta Hansen, som arbetar på CSN med att minska felaktiga utbetalningar.

Svårare få studiemedel framöver

Men misstagen kan bli dyra. Två år efter studierna gör CSN en inkomstkontroll. Om de då upptäcker att studenten fått för mycket pengar måste de betalas tillbaka, ofta inom 30 dagar. Dessutom kan det bli svårare att få studiemedel i framtiden.

Rådet från CSN är därför: Meddela alltid CSN direkt om ändringar i poäng eller studietakt och glöm inte heller att ha koll på inkomsten. Om du exempelvis märker att du kommer att tjäna mer än fribeloppet så tipsar CSN om att istället minska antalet veckor med studiemedel. På så sätt kan du höja ditt fribelopp och dessutom spara studieveckor till framtiden.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Fler artiklar