”Högskolorna bör erbjuda praktik på ingenjörsutbildningar”

Från vänster: Akash Mernedi, Juan Pablo Sanchez Rodriguez, Hawar Balta, Tara Kadir, Albin Zymberi, Sara Sarwari, Zaid Al Obidi, Josefin Rojas Vazquez, Sovann Mong, Mher Kiumgyan, André Johansson, Andreana Vojinovic, Mikkel Lindberg, Elvira Wiklund, Mohanad Abu Gharbiah och Ebba Jolde

Högre studiebidrag för ingenjörsstudenter och möjligheten att kunna göra praktik under utbildningen var två förslag från teknologerna till årets Ingenjörsfullmäktige. En av deras fem motioner fick stöd.

Till årets Ingenjörsfullmäktige hade Teknologrådet skickat in fem av samtliga 42 motioner. Många handlade om hur utbildningskvaliteten kan bli bättre.

I en motion ville teknologerna att förbundets utbildningspolitiska program tydligare ska trycka på att ökad samverkan mellan industri och ingenjörsutbildningar är viktig, bland annat genom samarbetsprojekt och möjligheter till praktik.

I en annan motion föreslog teknologerna att Sveriges Ingenjörer ska lobba för fler kallade Co-op program där studier varvas med betald praktik.

En tredje motion från teknologerna lyftes behovet av praktik i ingenjörsutbildningarna.

Måns Östring från listan Högskolor och universitet påpekade att problemet med att inför praktik i första hand är en resursfråga.

Efter slutdebatten enades ändå Ingenjörsfullmäktige om att komplettera det utbildningspolitiska programmet med formuleringen ”Ingenjörsutbildningar på högskolenivå bör erbjuda studenter en valfri praktikkurs inom ramen för utbildningen”.

Det här är ingenjörsfullmäktige och Teknologrådet

Ingenjörsfullmäktige är förbundets högsta beslutande organ som sammanträder varje år i november. 

I Sveriges Ingenjörer har Teknologrådet stora möjligheter till inflytande. Av de 95 ledamöternas platser i fullmäktige tillhör 14 platser Teknologrådet. I februari varje år kan studentmedlemmar nominera sig själv eller annan studentmedlem till Teknologrådet.

Bort med tentor som testar minnesförmåga

En av teknologernas motioner handlade om examination. Den lyfte problemet med att många tentor testar förmågan att memorera fakta istället för att fokusera på problemlösning, logiskt tänkande och tillämpning av kunskap. Teknologerna ville att fler examinatorer i vissa fall tillåter studenterna att använda datorer, kurslitteratur och formelsamlingar på tentorna.

– En del tentor bygger bara på minnesförmåga. Vi bankar in information i huvudet för att klara dem men vi glömmer snabbt. Så fungerar det inte att jobba som ingenjör och vi vill att examinationen ska utformas för att göra oss till bättre ingenjörer., sa Ebba Jolde från Teknologrådet.

När motionen diskuterades i utskottet fick den stöd från en majoritet eftersom fler än teknologerna ställde sig bakom förslaget. Men när Ingenjörsfullmäktige skulle enas blev beslutet att avslå motionen.

Mer studiebidrag till ingenjörsstudenter

Teknologerna ville också att Sveriges Ingenjörer ska driva kravet om en ny modell för studiestöd till ingenjörsstudenter. Teknologernas förslag var att bidragsdelen höjs och lånedelen sänks för studenter på ingenjörsutbildningar och andra utbildningar där det råder brist på kompetens. Gränsen för fribasbeloppet för borde också höjas.

– Att plugga till ingenjör är tufft och det är ofta svårt att klara ett jobb parallellt med studierna. Jag har läst att det är brist på ingenjörer i Sverige och det här kanske kan locka fler att välja en ingenjörsutbildning, sa Hawar Balta från Teknologrådet som tagit initiativet till motionen. 

Förslaget fick viss kritik under debatten i Ingenjörsfullmäktige, framför allt för att den ställer olika utbildningsinriktningar mot varandra. Sveriges Ingenjörer kritiserade nyligen förslaget att studenter på polisutbildningen ska få sina studielån avskrivna.

– Det var inte min avsikt att ställa olika utbildningar mot varandra. Ett bättre studiestöd är förstås viktigt för alla studenter. Nästa gång kommer vi med en motion om att CSN-bidraget borde höjas för alla studenter, svarade Hawar Balta i debatten som avslutades med att Ingenjörsfullmäktige avslog motionen.

– Studiestöd är en fråga som även Saco driver. Nästa år är det Saco-kongress, så skicka in frågan när ni formulerat om den till förbundsstyrelsen så kan vi se om vi kan lyfta motionen där, svarade förbundsordförande Ulrika Lindstrand.

Teknologrådet har två representanter i förbundsstyrelsen. I år lämnade Tara Kadir sin plats och ersätts av Zaid Al Obidi. Josefin Rojas Vazquez fortsätter i förbundsstyrelsen ett år till.

”Växer och får självförtroende”

Ingenjören pratade med tre av teknologerna om deras tankar efter Ingenjörsfullmäktige.

Ebba Jolde

Ebba Jolde, läser till civilingenjör i maskinteknik, Lunds universitet

Hur kändes det att vara med i Ingenjörsfullmäktige?

– Det här var mitt första fullmäktige, det var lärorikt och kul att de yrkesverksamma lyssnade på oss. I utskottet där våra motioner diskuterades hade vi teknologer inte majoritet men i en fråga fick vi stöd från yrkesverksamma och ändrade på så vis förbundsstyrelsens beslut. När diskussionerna startade på morgonen kände jag mig som en nybörjare men när vi var klara på kvällen hade jag verkligen blivit varm i kläderna.  

Varför valde du att vara med i Teknologrådet?

–  Det är kul att träffa andra studenter och yrkesverksamma ingenjörer och utvecklande att få debattera. Jag känner att jag växer och får självförtroende. Jag ser saker inom ingenjörsutbildningen som skulle behöva förändras och jag inser att genom Sveriges Ingenjörer finns möjligheten att påverka. Den här helgen har jag upplevt att det finns möjlighet att göra sin röst hörd.

Hawar Balta

Hawar Balta, läser till högskoleingenjör med it-inriktning på Högskolan i Borås

Hur kändes det att vara med i Ingenjörsfullmäktige?

– Lärorikt. Jag tog initiativet till en av våra motioner, den som handlade om CSN. Vi ville att förbundet trycker på för att studenter som läser ingenjörsutbildningar får en högre bidragsdel. Det skulle kunna locka fler att välja en ingenjörsutbildning. Efter diskussionerna förstår jag att förslaget var lite dåligt underbyggt. Men jag är inte alls besviken på att motionen inte fick stöd. Snarare ser jag det som en möjlighet att utveckla motionen för att kunna inkludera alla studenter. 

Varför valde du att vara med i Teknologrådet?

–  Jag brinner för att förändra utbildningen för att den ska bli bättre. Det program som jag läser är nystartat och erbjuder ingen möjlighet till praktik. Det har jag försökt ändra på och faktiskt lyckats med. Det här var mitt andra Ingenjörsfullmäktige och jag har lärt mig jättemycket.

Albin Zymberi

Albin Zymberi, läser till civilingenjör i industriell ekonomi, Lunds universitet

Hur kändes det att vara med i Ingenjörsfullmäktige?

–  Lärorikt och roligt. Vi fick inte stöd för alla våra förslag men vi har lärt oss mycket om hur man ska skriva motioner. Hade vi skrivit dem nu så hade vi formulerat oss annorlunda. Det blev bra diskussioner om våra förslag, vi känner att vi gjorde oss hörda och att de yrkesverksamma lyssnade på våra argument. Några kände nog igen problemen som vi tog upp från sin egen studietid.

Varför valde du att vara med i Teknologrådet?

– Jag kom in som ersättare när några ordinarie fick förhinder. När jag fick frågan nappade jag direkt. Jag är tillsammans ed Ebba Jolde studentmarknadsförare för Sveriges Ingenjörer på Lunds universitet. Vi har förstås kontakt med rekryteringsenheten på förbundet men avståndet till kansliet och styrelsen har krympt jättemycket de här dagarna. Det var också roligt att vi blev inbjuda en dag tidigare för att träffa hela förbundsstyrelsen och förbundsdirektören Jens Jacobsson.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Med den nya överenskommelsen får fler möjlighet att tjäna in pension under flera år i livet. Arbetsskadeförsäkringen har förbättrats och fler får bättre stöd vid omställning. Foto: Getty Images.

    Pensionsavtal klart för fler än två miljoner anställda

    LO och PTK har äntligen nått en överenskommelse med Svenskt Näringsliv om förändringar av villkor som rör avtalspension, försäkring och omställning. Bland annat ska inbetalningarna till tjänstepensionen ITP 1 från den 1 januari 2028 börja vid 24 års ålder i stället för 25 och fortsätter till 67 år i stället för 66.
  • För att kunna svara tryggt på en medarbetarenkät behöver man veta vem som kan se mina svar, hur anonymiteten skyddas och vad som faktiskt händer med resultaten. Foto: Getty Images.

    Tror du att medarbetarenkäten är anonym? Det beror på hur den hanteras

    Snart är det dags för medarbetarenkäten igen, och i fritextrutan kan du skriva det som inte ryms på en skala från ett till fem. Men ”anonym” betyder inte samma sak för alla. En enda kommentar kan avslöja vem du är – och GDPR anger inget bestämt antal svar som garanterar anonymitet.
  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
Fler artiklar