Nytt pensionsavtal i kommuner och regioner ger högre tjänstepension

Från och med 1 januari 2023 går kommuner och regioner över från ett förmånsbestämt till ett förbättrat avgiftsbestämt pensionssystem. Foto: Mostphotos.

Vid årsskiftet kommer de flesta anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag få ett nytt pensionsavtal. Med det kommer arbetsgivarna betala in mer till tjänstepensionen. Vissa kommer få välja om man vill byta till det nya avtalet eller behålla det gamla.

Från och med 1 januari 2023 går kommuner och regioner över från ett förmånsbestämt till ett förbättrat avgiftsbestämt pensionssystem. (Läs om skillnaden i faktarutan längst ner).

Med det nya avgiftsbestämda pensionsavtalet (AKAP-KR) kommer avsättningarna till tjänstepensionen att höjas. Vilka som omfattas av det nya avtalet beror på när man är född och vilken lön man har.

Förändringar av utbetalningar

I det nya pensionsavtalet höjs den tidigaste utbetalningsåldern från 55 år till 60 år och från 2026 planeras en höjning till 62 år. Man höjer också kortast utbetalningstid från 5 år till 10 år.

1. Födda 1986 eller senare

Den här gruppen har redan i dag en avgiftsbestämd tjänstepension och den enda förändringen är att avsättningen höjs från 4,5 till 6 procent på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp (2023 = 46 437 kronor i månaden) och från 30 procent till 31,5 procent på lönedelen däröver. (Med ett tak på 185 750 kronor i månaden).

2. Födda 1958-1985 med fast lön lägre än 44 375 kronor i månaden

Har man den 31 december 2022 en fast månadslön som är lägre än 7,5 inkomstbasbelopp (2022 = 44 375 kronor) byter man från det nuvarande pensionsavtalet till det nya avtalet. Arbetsgivaren kommer att betala 6 procent av lönen till tjänstepension.

Ett räkneexempel:
Ålder: 50 år
Månadslön: 35 000 kronor. Skillnad i utbetald pension med det nya avtalet: cirka 500 kronor mer i månaden.

3. Födda 1958-1985 med fast lön högre än 44 375 kronor i månaden

Har man den 31 december 2022 en fast månadslön som är högre än 7,5 inkomstbasbelopp (2022 = 44 375 kronor i månaden) kommer man få möjligheten att välja mellan att behålla det nuvarande pensionsavtalet eller byta till det nya. Det gäller också dem som har haft förmånsbestämd intjänad ålderspension tidigare. I faktarutan nedan kan du kortfattat se vad som är skillnaden mellan avtalen.

Hur ska jag veta om jag tjänar på att byta avtal?

Stefan Holmberg, pensions- och försäkringsspecialist på Sveriges Ingenjörer informerar och svarar på medlemsfrågor om pension. Han förväntar sig att valmöjligheten att byta eller behålla sitt gamla pensionssystem kommer väcka en del frågor.

Stefan Holmberg, Sveriges Ingenjörer

– Det är svårt att ge ett generellt råd. Om man vill byta ska man noga ta reda på vad det innebär. För de flesta är det klokaste beslutet att inte byta. Den som byter får möjlighet att förvalta en större del av sin pension själv, man man tar ett större eget ansvar och en större risk.

Den som vill behålla det gamla pensionssystemet behöver inte göra något val, det gör man bara om man vill byta. Information om hur valet går till kommer alla som berörs att få från sin arbetsgivare under det första kvartalet 2023.

 4. Födda 1957 eller tidigare.

Alla som tillhör denna grupp behåller sitt nuvarande pensionssystem KAP-KL.

Så här skiljer sig pensionsavtalen

Det gamla (nuvarande) pensionsavtalet KAP-KL

Arbetsgivaren gör en avsättning på 4,5 procent på din lön (upp till taket på 187 750 kronor i månaden). Den här avsättningen har du möjlighet att placera själv. Har du en lön på över 7,5 inkomstbasbelopp har du också en förmånsbestämd pension på din lön över brytpunkten, upp till taket på 187 750 kronor.

Det nya pensionsavtalet AKAP-KR

På lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp på 2023 års nivå (46 437 kronor i månaden) avsätter arbetsgivaren 6 procent av lönen till din tjänstepension. På den del av lönen som är över brytpunkten avsätter arbetsgivaren 31,5 procent. De som byter från det tidigare avtalet (KAP-KL) till det nya (AKAP-KR) och har en fast lön över 7,5 inkomstbasbelopp kommer också få en extra avsättning som adderas till 31,5 procent. Storleken på ersättningen avgörs av din ålder. (De äldsta får 8,5 procent och de yngsta får 0,5 procent). Avsättningen över brytpunkten får du placera själv.

Ett exempel: Den som är född 1965 får en tilläggspremie på 6 procent adderad till 31,5 procent. I detta fall avsätter arbetsgivaren 37,5 procent av lönen över 46 437 kronor till tjänstepensionen.

Karin Virgin

 

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
Fler artiklar