När det är gnissel på jobbet är det bra med ett lokalt fack. Det tycker både fack och arbetsgivare på Manpower Group och Randstad. Men Akademikerföreningar är ovanliga i bemanningsbranschen. De här två företagen är ensamma om att ha det.
Fördelarna med att ha ett lokalt fack är desamma oavsett bransch, säger Anders Samuelsson, ordförande för Akademikerföreningen på Manpower Group: Nämligen att kunna hjälpa folk som hamnar i situationer de inte klarar upp själva.
– Där tycker jag att vi gör nytta. Jag och vi drar i kontakter med konsultcheferna. Vi har bra kontakter och får genomslag. Cheferna vänder sig också till oss, tar med facket när det är saker som händer.
Både han och Ian Cho, ordförande för Akademikerföreningen på Randstad, tycker att deras arbetsgivare sköter sig för det mesta.
– 85 procent av allt som händer fungerar och vi har bra dialog med arbetsgivaren. Det är de sista 15 procenten vi försöker förbättra. Det behövs någon som bevakar att arbetsgivaren gör det vi förhandlat fram, säger Ian Cho.
Anders Samuelsson tycker att alla stora bemanningsbolag borde ha en Akademikerförening – att facket är djävulens advokat.
– Man blir den som vågar säga ”Är ni säkra på att det här fungerar?” Vågar ifrågasätta. Inte för att man är negativ till det som görs, men för att det ska bli bättre.
Arbetsgivarna positiva
Också från arbetsgivarsidan tycker man att det är bra med lokala fack på förtaget.
– Medarbetarna har någon de vet att de kan vända sig till. Någon som känner företaget, säger Catherine Simons, förhandlingschef på Randstad som företräder företaget i kontakterna med facket.
Att akademikerna på Randstad har en riksklubb, en förening för hela landet, gör att företaget har en part att förhandla med.
– Vi känner varandra och kan avtalet. Det finns inga genvägar när vi ska förhandla, men vi kommer fortare till kärnfrågan. Vi kan säga: Nu är vi här. Det här är vad vi ska prata om. Vi kan snabbt se var vi är, se olika alternativ.
Hon säger också att bemanningsbranschen ofta är ifrågasatt.
– Då är det skönt att veta att vi har kollektivavtal, klubbar och en bra relation med facket.
Magnus Nordkvist, förhandlingschef Manpower Group, uppskattar att företaget har kloka och erfarna förtroendevalda.
– Det har gjort att vi kunnat hantera allt från pandemi till årliga lönerevisioner, säger han.
En viktig del är att man har upparbetade kanaler för att hantera frågor.
– Där kan båda parter berätta vad som fungerar och inte, få fram synpunkter och erfarenheter. Vi behöver också kanaler för anställda att få rådgivning, någon att prata med utöver chef och hr. Som ”Vad ska jag göra på lönesamtalet?”. Det gör också att förtroendemännen kan berätta vad vi behöver förtydliga i vår information.
Att det finns lokala fack tror han också påverkar så att anställda stannar längre och att resultatet blir bättre.
– Det är svårt att mäta, men jag är övertygad om att det är så.
Speciell bransch
Det finns runt 880 företag i bemanningsbranschen som har kollektivavtal. Ändå är det alltså bara på två av dem det finns en Akademikerförening.
Det är inte konstigt, tycker Anders Samuelsson. Personalomsättningen är hög. Många av konsulterna ser jobbet som ett steg för att bli anställd hos kunden.
Att företagen finns över hela landet och konsulterna sitter hos kunderna gör att man inte bara kan gå förbi den som är facklig företrädare om det är något. Men att alla nu är vana vid digitala möten har underlättat.
De två ordförandena för Akademikerföreningarna har flera uppmaningar till akademiker som börjar jobba på bemanningsföretag:
- Uppdatera dina uppgifter hos ditt fackförbund så att det framgår var du jobbar.
- Kolla om det finns en Akademikerförening och om det gör det: Hör av dig.
- Om något händer där du behöver hjälp: Vänd dig till Akademikerföreningen om det finns en. Om det inte finns, vänd dig till facket centralt.
- Var medveten om att du ska få ett lönebud varje år. Akademikerföreningen löneförhandlar bara om personen vill det. Du ska få ett bud du är nöjd med.
- När du blir anställd (oavsett typ av företag) titta vad du skriver under. Man ska inte bara skriva under och tänka att allt är bra tills det blir en tvist. Inse att det är ett avtal och att det gäller.
Välkommet med fler Akademikerföreningar
Ian Cho tycker att det skulle vara bra om fler startade Akademikerföreningar på bemanningsföretag.
– Vi har ett nära samarbete med Anders på Manpower och det skulle vara roligt om det blev fler.
Hans råd till den som funderar på att dra igång en Akademikerförening är att vara lite envis och att försöka få med sig sina kollegor.
– Visa nyttan av att ha någon lokalfacklig. Man kan driva frågor – inte bara löner och arbetsmiljö. Som att se till att de som jobbar hemifrån inte jobbar dygnet runt. Och att bemöta vissa chefer som tycker ”Är man inte på kontoret, syns man inte”.
En fördel med att vara förtroendevald som han lyfter fram är att det är kompetensutveckling – man får inblick i lagar och avtal, rättigheter och skyldigheter.
Råd till arbetsgivare
Så vad tycker förhandlingscheferna att arbetsgivare ska tänka på om anställda startar en Akademikerförening?
– Supporta det. Hjälp dem starta. Sen måste de hitta sin egen form, men det är positivt att ha en Akademikerförening, säger Magnus Nordkvist, förhandlingschef på Manpower Group.
Randstads förhandlingschef Catherine Simons tycker att företaget ska stötta så att det går att kombinera den fackliga rollen med arbetsuppgifterna. När någon är ny förtroendevald gäller det också att den personens chef förstår hur det är.
– Om det är en konsult som är förtroendevald behöver man informera kunden om att personen kommer att vara frånvarande. Kunder förstår också och är positiva, även om man inte behöver säga att det är fackligt arbete man ska göra.
Hon tycker också att man ska investera tid för föreningen att sätta upp ett samarbetsavtal.
– Vi har ett samverkansforum på riksnivå där vi hanterar frågor. Det är värt att prata igenom hur det ska fungera. Som företag ska vi stötta att göra det fackliga arbetet smidigt.
Karin Thorsell
