Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen
Elin Petersson från listan Mer pang för pengarna (Ingenjörerna på Volvo Cars) och Patrik Milton från listan Ingenjörer i välfärden var två av dem som var uppe i talarstolen under Ingenjörsfullmäktige. Foto: David Lindgren

Ska Sveriges Ingenjörer ta ställning för sänkt skatt på arbete? Det blev det mycket diskussion om på årets Ingenjörsfullmäktige. Även en formulering om 5G skapade debatt, liksom hur man ska betona betydelsen av lön.  

”Arbetsgivarna säger ofta att det är brist på ingenjörer samtidigt som efterfrågan är stor. Det kan tyckas bekymmersamt. Men lösningen är enkel och stavas L-Ö-N.”

Efter diskussioner om hur betydelsen av bra löner för ingenjörer skulle formuleras så fastnade Ingenjörsfullmäktige för den här formuleringen från Elin Petersson (listan Mer pang för pengarna/ Ingenjörerna på Volvo Cars) som första punkt i Sveriges Ingenjörers inkomstpolitiska program.

Helene Åhsberg som ledde utskottet där programmet behandlades konstaterar att det blev många diskussioner för att verkligen få fram vad som skulle betonas:

– Vi diskuterade skatter, jämställdhet och att trycka mer på just lön, hur viktig lön är – för att vi ska attrahera unga att vilja läsa till ingenjör och för att få folk att stanna kvar i ingenjörsbranschen.

Vad gäller ojämställda löner förtydligade utskottet att när osakliga löneskillnader upptäcks så ska de justeras utanför lönerevisionen – alltså utöver de pengar som avsatts för löneökningar. Helene Åhsberg (listan Ingenjörer för ett hållbart samhälle) lyfter också fram punkter i programmet om att det ska vara en god löneutveckling hela arbetslivet – även när man är lite äldre – och att det ska vara en tydligare koppling mellan vad som betalas in till a-kassa och pension och vad man faktiskt får ut.

Tog ställning för lägre skatt på arbete

I det inkomstpolitiska programmet finns en punkt om att utforma skatten så att en ingenjörsutbildning lönar sig bättre, som ledde till mycket diskussion.

– Vi behöver inte ha en politisk åsikt som många av oss inte håller med om, sa Anders Johansson från listan IT, konsult och innovation, och föreslog att man skulle stryka lydelsen ”exempel på åtgärder är höjda brytpunkter och lägre skattesatser på arbete”.

Mikael Åsman, från listan Högskolor och universitet, beskriver att diskussionen handlade bland annat om att se på skatter som en politisk dimension eller utifrån vad det betyder för pengar i plånboken.

– Man kan tycka vad man vill politiskt men plånboken var det vi tyckte var viktigt. Det blev också diskussion om vad som är utmärkande för ingenjörer i sänkta skatter. Men flera andra Sacoförbund driver på åt andra hållet, för höjda skatter. Med det här ställningstagandet blir det mer neutralt vad Saco som helhet tycker.

(se alla punkter i programmen längst ner)

Att underhålla infrastrukturen räcker inte

Förutom att uppdatera Sveriges Ingenjörers inkomstpolitiska program så antog Ingenjörsfullmäktige ett helt nytt industripolitiskt program. Det blev långa diskussioner, men programmet var efterlängtat av många fullmäktigeledamöter som jobbar inom industrin.

– Det är ett nytt program som spänner över många aspekter. Det är viktigt för att få en stark industripolitik. Förslaget är välknådat, sa Therese Koggdal som sitter i förbundsstyrelsen och själv jobbar på AB Volvo.

Hon konstaterade också att för att hålla programmet aktuellt så går det att skriva motioner och uppdatera det på Ingenjörsfullmäktige.

Frans Frejdestedt från Ericssonlistan var ordförande i utskottet som behandlade programmet. Han berättar att det blev mest diskussion om avsnittet om infrastruktur, bland annat om samhällskritisk infrastruktur för transporter.

– Från början stod det att underhåll av infrastruktur ska prioriteras, men nu har vi med att det inte räcker att bara underhålla. Det måste vara en utveckling, att man både måste ha en underhålls- och en utvecklingsplan.

Satsning på 5G

Det blev också diskussion om digital infrastruktur, till exempel om programmet särskilt ska nämna utvecklingen av 5G eller om man skulle skriva 6G eller framtida teknik.

– Men vi valde att ha kvar 5G som koncept med tanke på hur viktigt det är för industrin. Att digital infrastruktur är viktig för industrins möjligheter, att en satsning på 5G behövs. Det skapar möjligheter för industrin att digitaliseras och moderniseras, säger Frans Frejdestedt.

Han ursäktar lite att han som Ericssonanställd talar lite i egen sak – men har ändå hela Ingenjörsfullmäktige med sig i ställningstagandet och han pekar på att Sverige i dag ligger efter vad gäller digital infrastruktur.

Det blev också diskussion om punkten att ingenjörer inte ska belastas med administrativa uppgifter, berättar Mahin Rahimi från listan Mera pang för pengarna/ Ingenjörerna på Volvo Cars. Där ändrades lydelsen så att fokus i stället är att låta ingenjörer arbeta med det de har ett unikt kunnande för.

– Vissa administrativa uppgifter måste man ha teknisk kompetens för att göra. Låt folk jobba med det de tycker är roligt, men anställ andra för att jobba med det ingenjörer inte behöver jobba med.

Hon lyfter också fram punkter om vikten av fossilfri elproduktion och att det behövs särskilda resurser för livslångt lärande.

Medlemsavgift och konfliktfond

Som väntat beslutades att medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer ska vara oförändrad.

I budget- och verksamhetsdirektivet förtydligades att ”Konfliktfondens egen avkastning tillförs konfliktfonden utan särskilt beslut. Förbundsstyrelsen har årligen att besluta om förslag till ytterligare avsättningar till Konfliktfonden.”

Patrik Milton, för listan Ingenjörer i välfärden, ville att det ska vara en skarpare skrivning, att man alltid bör överväga att avsätta ytterligare medel till konfliktfonden, för att ”ha en ordentlig ekonomisk bas för att kunna använda strejkvapnet fullt ut”. Förslaget röstades ner, men Patrik Milton reserverade sig och fick stöd av ytterligare fem ledamöter. Och debatten lär fortsätta på nästa års Ingenjörsfullmäktige.

Nya teknologer i styrelsen

Till Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse blev det omval av alla fem ledamöter vars platser var uppe för omval. Therese Koggdal, AB Volvo, Arezou Taghizadeh, PTK, Philip Engström, Linköpings universitet, Ulf Nordberg, Rise, och Per Arne Lundberg, Postnord, valdes för 2023–2025. (övriga i förbundsstyrelsen, se längst ner)

Dessutom valdes två nya teknologrepresentanter: Josefin Rojas Vazquez, Mälardalens universitet, vice ordförande för Teknologrådet, som valdes för 2023–2025 och Tara Kadir, Högskolan i Halmstad, ordförande för Teknologrådet, som valdes för 2023–2024.

Tara Kadir och Josefin Rojas Vazquez

Tara Kadir och Josefin Rojas Vazquez är nya teknologrepresentanter i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse.

Det beslutades också att med start nästa mandatperiod för Ingenjörsfullmäktige (år 2026) så ska motioner behandlas år 2 och 4 under den 4-åriga mandatperioden i stället för år 1 och 3, för att ledamöter ska komma in i arbetet innan de skriver motioner.

Under Ingenjörsfullmäktige hölls också workshops om framtidsfrågor. Läs om den här.

Karin Thorsell

Här är punkterna i Sveriges Ingenjörers inkomstpolitiska program och industripolitiska program. Det kan komma att uppdateras med korrigeringar för språkfel etcetera.

Alla punkter i Sveriges Ingenjörers inkomstpolitiska program:

En ingenjörsutbildning måste löna sig hela arbetslivet

a) Lönesättningen ska långsiktigt säkra att ingenjörsyrket är attraktivt
Arbetsgivarna säger ofta att det är brist på ingenjörer samtidigt som efterfrågan är stor. Det kan tyckas bekymmersamt. Men lösningen är enkel och stavas L-Ö-N. Den arbetsgivare som söker ingenjörskompetens måste vara beredd att betala för den. Det stora behovet av ingenjörskompetens för digitaliseringen, klimatomställningen med mera ställer ytterligare krav på att lönesättningen är på en attraktiv nivå.

b) Använd ekonomiska styrmedel för att främja entreprenörskap
Väl avvägda ekonomiska incitament ökar möjligheten för ingenjörer att öka sitt engagemang i företagande och entreprenörskap. Det kan handla om till exempel skatteförmåner och förenkling av införandet av personaloptioner. Dessa incitament skapar en win-win-situation där både individen, företaget och Sverige som helhet gynnas.

c) Utforma skatten så att en ingenjörsutbildning lönar sig bättre
Ingenjörsutbildning är en tuff bana och det måste vara tydligt att det är värt insatsen. Därför behöver skatter vara utformade så att en lång och svår utbildning verkligen lönar sig, exempel på åtgärder är höjda brytpunkter och lägre skattesatser på arbete.

d) Värdera ansvar, kompetens och prestation högre
Ingenjörers analys- och problemlösningsförmåga bidrar till att effektivisera och utveckla konkurrenskraftiga verksamheter. Detta behöver arbetsgivarna värdera väsentligt högre genom en bättre löneutveckling relaterat till ansvar, kompetens och prestation.

e) Erbjud relevanta ersättningssystem utöver en god grundlön
För att belöna och uppmuntra individer som är viktiga för organisationen bör arbetsgivarna erbjuda olika typer av ersättningssystem såsom kvalificerade personaloptioner, utöver en bra grundlön och en årlig lönerevision.

f) Det pensionsgrundande beloppet för studier bör höjas
Studier ska uppmuntras och den som går en lång utbildning ska inte straffas genom att förlora ersättning i relation till andra grupper som förvärvsarbetar. Därför bör det pensionsgrundande beloppet under studietiden höjas. Beloppet ska ställas i relation till ingångslönen för ingenjörer.

g) Låt fackavgiften vara avdragsgill
Starka fackföreningar där många är medlemmar ökar möjligheten att ta tillvara medlemmarnas intressen och ge dem ekonomisk trygghet genom bra löner och villkor. Att vara medlem i ett fackförbund ska uppmuntras och därför bör regelverket utformas så att varje medlem kan göra fullt avdrag för den kostnad medlemskapet innebär.

Jämställda löner

h) Jämställda löner
Omotiverade löneskillnader signalerar till kvinnor att deras kompetens är mindre värd. Arbetsgivare måste arbeta aktiva för att utjämna sådana skillnader, så att unga kvinnor väljer ingenjörsyrket och också väljer att stanna kvar i ingenjörsbranchen.

i) Arbeta för att kollektivavtal driver mot jämställdhet
Långa kvalifikationskrav, upp till 12 månader i vissa kollektivavtal, skapar hinder för dem som överväger att byta jobb samtidigt som de planerar att starta en familj. Det begränsar rörligheten på arbetsmarknaden. Därför bör kvalifikationstiden för föräldrautfyllnad i kollektivavtalen slopas.

j) Lönekartläggningarna måste följas av justeringar av ojämställda löner
Lönekartläggningar görs i syfte att upptäcka oskäliga löneskillnader som kan bero på kön. Det finns däremot inte något krav på handling med anledning av utfallet från lönekartläggningarna. Lönekartläggningarna behöver kombineras med krav på handling, och ske utanför ordinarie lönerevision.

Öka förtjänsten av att förlänga arbetslivet

k) God löneutveckling under hela arbetslivet
Idag stannar de årliga löneökningarna av nästan helt för äldre ingenjörer, detta behöver förändras så att goda prestationer ger en bra löneutveckling oavsett ålder.
För ingenjörer som nått pensionsåldern blir de sociala avgifterna för arbetsgivarna betydligt lägre. Denna sänkning ska användas för att öka lönerna för dessa åldersgrupper.

l) Tjänstepensionsavsättningar ska göras under hela yrkeslivet
För att behålla kompetent arbetskraft bör arbetsgivare fortsätta med pensionsinbetalningar så länge arbetstagaren är anställd. Detta gäller även de som nått pensionsåldern. Samma villkor ska gälla för utförd arbetsprestation oavsett ålder och så länge man arbetar.

m) Gör det möjligt att pausa tjänstepensionen
Lagstiftningen måste ändras så att det blir möjligt att pausa sitt tjänstepensionsuttag för den som bestämmer sig för att återvända i anställning, precis som det går att pausa den allmänna pensionen.

Värna försäkringsmässigheten i socialförsäkringarna

n) Arbetslöshetsförsäkringen måste bli försäkringsmässig. Det måste finnas en tydlig koppling mellan inbetalningen av arbetsgivaravgifter som är märkt till arbetslöshetsförsäkring och vad som betalas ut. Idag är den delen av arbetsgivaravgiften i praktiken en extra skatt som kommit att bli en extra inkomstkälla för staten. Låt parterna ta över hanteringen av A-kassan och använd överskottet till att höja beloppen i inkomstgarantin och sänka premierna i A-kassan.

o) Avsättningarna ska i högre grad gå till pension. För att upprätthålla tilltron till pensionssystemet är kopplingen mellan inbetalda avgifter och utbetald pension till den enskilde viktig.

Alla punkter i Sveriges Ingenjörers industripolitiska program:

Infrastruktur

a) Staten behöver långsiktigt avsätta mer medel för underhåll och utbyggnad av samhällskritisk infrastruktur för transporter. Underhållet är eftersatt vilket skapar problem för industrin som är beroende av fungerande transporter till rimliga priser. Det behövs också större resiliens så att trafiken kan fungera även om ett enskilt fel inträffat. Regeringen måste ge Trafikverket i uppdrag att utarbeta en långsiktig underhålls- och utvecklingsplan samt tillse att den finansieras.

b) Påskynda utbyggnaden av fossilfri elproduktion och säkerställ planerbar el i hela landet. Elnäten behöver byggas ut och ges en förstärkt kapacitet. Nya industrier, grön omställning och elektrifiering av vägtransporter medför att elbehovet förväntas dubbleras fram till 2035. Regeringen måste därför påskynda utbyggnaden och skapa förutsättningar för investeringar i elproduktion och effektöverföring. Elnätet måste förstärkas så att det får kapacitet att leverera den el och effekt som efterfrågas. Elnätet behöver också bättre resiliens så att inte mindre störningar ger problem i en större del av systemet.

c) Påskynda implementeringen av teknikledande digital infrastruktur. Regeringen behöver påskynda implementeringen av teknikledande digital infrastruktur för att möjliggöra effektiviseringar inom digitalisering, automatisering och produktion. Trots att mycket av utvecklingen kring digital teknik och 5G sker i Sverige är vi sena att använda tekniken fullt ut. Regeringen måste underlätta införandet och ge stöd till kommande tekniker för digital infrastruktur så att industrins investeringar kan ske i ett fortsatt konkurrenskraftigt Sverige.

d) Förstärk cybersäkerheten i samhällskritisk infrastruktur. Digitaliseringen och uppkopplingen av infrastruktur har många fördelar men innebär också risker i känslighet för naturkatastrofer, tekniska eller mänskliga hot. Samhället måste med hjälp av tekniska lösningar från början bygga in motståndskraft och krisberedskap i all infrastruktur.

Kompetensförsörjning

e) Ersättningen per ingenjörsstudent måste höjas ytterligare. Ersättningen har urholkats under lång tid och motsvarar nu 60% av nivån i mitten på 90-talet i relation till statliga löner. Detta hotar på allvar utbildningarnas kvalitet samtidigt som industrin efterfrågar kunniga ingenjörer. Regeringen måste fortsätta höja anslaget per student.

f) Anslå särskilda resurser för det livslånga lärandet till universitet och högskolor. Behovet av och efterfrågan på kompetensutveckling är stort. Med öronmärkt offentlig finansiering kan återkommande lärande sättas i fokus jämte en högt prioriterad grundutbildning.

g) Låt ingenjörerna arbeta med det de har ett unikt kunnande för. Låt ingenjörer arbeta med det som de har ett unikt kunnande för. Behovet av ingenjörer är stort men företag anställer dem ibland för uppgifter som tekniker på lägre nivå eller andra akademiker kan utföra samtidigt som många upplever att en stor del av arbetstiden används för okvalificerade uppgifter.

Forskning, utveckling och innovation

h) Stärk Sveriges attraktivitet för företags FoU-investeringar. Konkurrensen om FoU-etableringar ökar och många stora företag väljer att förlägga ny FoU till andra länder. Staten måste skapa bättre förutsättningar för FoU-investeringar i Sverige.

i) Den statliga forskningsfinansieringen måste öka till 1 procent av BNP
Den offentliga forskningsfinansieringen behöver komplettera privat FoU vilket den idag har svårt att göra då resursnivån är för låg. Medel måste särskilt kanaliseras till samverkansprogram med industrirelevans.

j) Öka industriforskningsinstitutens basfinansiering
En tillräcklig basfinansiering är viktig för att instituten ska kunna bedriva och utveckla forskningsinfrastrukturer, test- och demonstrationsverksamhet.

Grön omställning och cirkulär ekonomi

k) Politiker ska sätta upp målen men inte detaljstyra. Politiker avgör hur stor miljöpåverkan som kan accepteras vid givna tidpunkter men de ska inte detaljstyra kring tekniska lösningar. Målen kan uppnås på olika sätt och i regel med en kombination av teknologier. Vid offentlig upphandling ska fokus vara på funktion och inte teknik.

l) Skapa goda förutsättningar för industrins gröna omställning. Industrin är på väg i sin omställning mot fossilfrihet och cirkularitet men är beroende av en långsiktig politik med tydliga spelregler och samverkan utifrån de färdplaner mot fossilfrihet som den tagit fram. Effektivisera tillståndsprocesserna.

Svensk industri i ett förändrat geopolitiskt läge

m) Sverige måste stå upp för internationell öppenhet och global handel samtidigt som försörjningen av insatsvaror tryggas
Industrin i Sverige och EU är beroende av andra länder, inte minst Kina. Värdekedjor måste göras säkrare genom en ökad tillgång till råmaterial och ökad produktion av insatsvaror i närområdet.

n) Det behövs ett samhällskontrakt mellan politik, industri och anställda om hur industrin i Sverige ska vara långsiktigt stark och konkurrenskraftig
Länder som Kina, Indien och USA, men också EU-länder, driver en aktiv industripolitik i syfte att gynna det egna landet. I Sverige måste relevanta aktörer sluta upp kring nödvändiga prioriteringar så att industrin kan stärkas, ett svenskt ägande gynnas och nödvändiga samhällsutmaningar hanteras.

o) Parterna måste i samverkan med staten slå vakt om den svenska arbetsmarknadsmodellen med kollektivavtal
Modellen ifrågasätts på olika vis, såsom när nya företag etablerar sig i Sverige eller genom nya krav från EU. Den är dock en viktig del i vår industris internationella framgång och behöver försvaras.

p) Ingenjörer behöver ta plats i företagens styrelser och ledning för att hantera industrins utmaningar med teknikomställning
Industrin genomför en digital och grön omställning. Ingenjörer är utbildade att arbeta med det delvis okända men detta innebär stora yrkesmässiga utmaningar, en delvis förändrad yrkesroll, ökat ansvar och arbetsbelastning. Ledarskapet måste präglas av framsyn, entreprenörskap, emotionell intelligens och ett etiskt förhållningssätt.

Ledamöter i förbundsstyrelsen som är valda till 2024:

Förbundsordförande Ulrika Lindstrand, McNeil
1:e vice förbundsordförande Per Norlander, Ericsson
2:e vice förbundsordförande Sara Anvarsson, LegiLexi
Joachim Pettersson, Boliden Mineral
Marcus Suurküla, fd FMV
Fares Abugharbia, Sigma Industry South
Bettina Kylefors, Scania
Kristin Andersen, WSP

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Företag varslar men oklart hur många ingenjörer som drabbas

Företag varslar men oklart hur många ingenjörer som drabbas

Under inledningen av året har antalet arbetsbristförhandlingar ökat. Men det är fortfarande osäkert hur många ingenjörer som berörs eftersom förhandlingarna bara startat.
Fler artiklar