Hur väljer arbetsgivare ingenjörer direkt från högskolan? Har man större chans att få ett eftertraktat jobb om man har höga betyg? Ingenjören frågade några företag, rekryterare och en högskola.
”Jag läser till civilingenjör i industriell ekonomi och funderar över vilken vikt jag ska lägga vid betygen. Det här läsåret har jag jobbat extra på en bank och prioriterat jobb lite utöver studierna. Jag har klarat alla kurser men ibland med medelmåttiga betyg. Hur ser arbetsgivare på det?”
Den här frågan och andra snarlika finns i flera chatforum och Facebookgrupper bland studenter. Hos vissa finns en gnagande oro för att betygen påverkar det första steget ut i arbetslivet.
Helena Herbertsson, prodekan för grundutbildningen på Linköpings tekniska högskola, hör att studenterna pratar om betygen men upplever inte någon betygsstress. Åtminstone inte generellt.
– Det är lite olika på olika program. På industriell ekonomi finns ett större fokus på betygen än på andra program. Många där vill få plats på konsultföretagens traineeprogram. Och där är det konkurrens.
Men de flesta studenter jagar inte höga betyg och det märker LiTH också på intresset för så kallad plussning.
– Vi tillåter plussning, det vill säga att skriva om tentor för att kunna höja betygen. Det används inte i särskilt hög grad och det signalerar att studenterna vet att arbetsgivarna oftast rekryterar på andra grunder.
Däremot påverkar betygen ofta möjligheteten att läsa en del av sin utbildning utomlands. På LiTH krävs ett betygsmedel på 3,5 på en femgradig skala för att kunna söka utbytesstudier inom universitetets avtal. Finns det fler sökande än platser sker urvalet utifrån betygen.
– För att komma till de mest attraktiva länderna som Singapore och USA krävs det höga betyg. Stipendier för utlandsstudier fördelas också utifrån betyg och det tror vi fungerar som en sporre, säger Helena Herbertsson.
Tester viktigare än betyg
Men vad säger då arbetsgivarna? Finns det branscher där höga betyg ökar chansen att få jobb som nyexad ingenjör?
Johanna Sörell är senior rekryteringskonsult på Academic Work och har de senaste sex åren hjälpt arbetsgivare att rekrytera ingenjörer.
Hennes erfarenhet är att de flesta inte tittar på betygen. Det är andra faktorer som är viktigare.
– Personlighetstester och logiktester har fått mycket större betydelse men också att man skrivit ett relevant exjobb och att man har någon jobberfarenhet, även extrajobb som exempelvis på Ica.
Bland arbetsgivare som ändå väljer att använda betygen som ett urvalskriterium kan Johanna Sörell se två kategorier. Det ena är managementkonsultföretag som ofta rekryterar till traineeprogram. Där är söktrycket ofta högt och betygen kan vara ett kriterium i urvalsprocessen.
Den andra kategorien är rekryterande chefer som inte alltid är så vana att rekrytera.
– De saknar ibland erfarenhet av andra urvalsmetoder eller kunskap om vilka metoder som är mest tillförlitliga. När de här cheferna var unga var betygen viktiga och den bilden kan vara svår att släppa. Vi guidar alltid arbetsgivare till att inte styras av betygen. I dag finns andra urvalsmetoder med mycket högre validitet.
Pär Johansson på TNG Tech har samma erfarenhet som Johanna Sörell.
– Det finns chefer som tycker att det finns en korrelation mellan betyg och framgång, men de blir allt mer sällsynta. Förr ville också en del bara rekrytera från ett visst lärosäte, det vill säga sitt eget, men det hör jag sällan i dag.
Vissa kurser kan vara viktiga
Även om de flesta arbetsgivare har bra erfarenheter av andra urvalsmetoder än betyg kan betyget i någon enstaka kurs spela viss roll. Det kan ge en signal om att studenten har ett stort intresse för ämnet. Och intresse och engagemang är faktorer som väger tungt.
På Knowit Solutions är kompetensen inriktad mot it. Företaget rekryterar främst erfarna ingenjörer men man har också traineeprogram som är mycket populära.
– Det händer ibland att vi tittar på betyg men de kan också ersättas av ett kompetensinriktat test. Betyget är sällan avgörande, säger Ulrika Thorstrand, rekryteringsansvarig för Knowit Solutions.
Och det är inte heller betygssnittet som hon är intresserad av.
– Om vi väljer att titta på betyg är det bara intressant för någon eller några särskilda kurser. Snittbetyget tycker jag inte är relevant.
Här hittar du som söker ditt första jobb efter studierna tips hos Sveriges Ingenjörer
Snittbetyget finns med i bedömningen
Alla som Ingenjören pratat med ger en samstämmig bild av att betygen väger tyngre på de eftertraktade managementkonsultföretagen.
Ingenjören kontaktade McKinsey för en intervju om deras rekryteringsprocess men företaget avböjde. Accenture tackade däremot ja.
Karolina Hedenström, rekryteringschef på Accenture, säger att rekryteringsprocessen har förändrats och att betygen spelar en mindre roll i dag än tidigare.
Accenture rekryterar varje år omkring 100 – 150 ingenjörer direkt från högskolan. De plockas från flera olika program eftersom konsulterna har olika inriktningar: design, teknik och strategi.
– Det är ett väldigt högt söktryck bland nyexade till våra tjänster som managementkonsult. Och där tittar vi på kandidaternas snittbetyg. Men betygen ingår i den samlade bedömningen tillsammans med intervjuer, kapacitetstester och personlighetstester, säger Karolina Hedenström.
Betygen har ofta mindre betydelse i rekryteringen av teknik- och designkonsulter.
– Vi är mycket medvetna om att betygen aldrig räcker som underlag. Viktiga egenskaper som problemlösningsförmåga och förmågan att bygga kundrelationer framgår till exempel inte av betygen från högskolan, säger Karolina Hedenström.
2 kommentarer
Detta är ett ämne som diskuterats sedan mycket länge och det har varit lätt att hitta åsikter, men svårare att hitta konkreta fakta. När jag gick på KTH – Teknisk Fysik i början av sjuttiotalet sas det att alltför höga betyg kunde avskräcka arbetsgivare.
Min egen erfarenhet – med klart medelmåttiga betyg i min examen 1979 från KTH Teknisk Fysik – var att arbetsgivarna var medvetna om hur tuff utbildningen är, och valde mer utifrån hur man presenterade sig själv.
Jag skickade min första ansökan till tre företag, kallades till en intervju inom energisektorn – och fick jobbet.
När jag fem år senare började känna mig allmänt & svårgreppbart deprimerad, föreslog min partner att ”Du kanske ska byta jobb?”. Jag sökte en tjänst på dåvarande SJ Maskindivision, väsensskild från det jobb jag hade – och fick den.
Där blev jag sedan kvar genom omorganisationer, chef, bolagisering, ej chef, nya ansvarsområden, avknoppning, sålda till ett engelskt konsultföretag i samma bransch, intimt samarbete med kollegor i Derby, tre månader på företagets kontor i Sydney, ägarna sålda sig/oss till en gigantisk kanadensisk koncern &sv … tills jag hösten 2016 valde att gå drygt ett år ’för tidigt’ i pension.
När jag efter 32 år inom jvg-sektorn ’gick hem’, var det med enbart varma, fina minnen.