En brittisk studie med fyradagarsvecka visar flera positiva effekter. Nu lovar den finska statsministern Sanna Marin att införa fyradagarsvecka om hon får förnyat förtroende i det kommande riksdagsvalet. Men i Sverige är frågan mer eller mindre död.
Den finska valrörelsen närmar sig sitt slut. Den 2 april är det riksdagsval och frågan om arbetstidsförkortning har seglat upp som en valfråga.
Den socialdemokratiska partiordföranden Sanna Marin vill, om hon får förnyat förtroende av väljarna som statsminister, införa kortare arbetsvecka med bibehållen lön. De finska politikerna har inspirerats av en nyligen genomförd brittisk studie om fyradagarsvecka.
Brittisk studie om fyra dagars arbetsvecka
- Studien genomfördes från juni till december 2022.
- 61 företag med sammanlagt 2 900 anställda deltog.
- De anställda fick själva välja vilken dag i veckan de inte skulle arbeta.
- Företagen representerade flera branscher. Störst andel var marknadsförings- och reklambyråer (18 procent), tjänsteföretag (16 procent) och frivilligorganisationer (11 procent). Endast 2 procent var teknikföretag.
”Människor mår bättre, har lägre sjukfrånvaro, och produktiviteten har ökat. På kortare arbetstid har man alltså fått samma mängd saker gjorda, eller till och med mera”, säger Sanna Marin om den brittiska studien till tevekanalen Yle i Finland.
Av de 61 företag som deltog i den halvårslånga brittiska studien har 56 företag, det vill säga 92 procent, valt att försätta med fyradagarsveckan efter testperioden.
39 procent av de anställda som deltog har uppgivit att de var mindre stressade när de jobbade fyradagarsvecka. För 54 procent av de anställda var det enklare att balansera jobb och hushållssysslor, 62 procent uppgav att det var enklare att kombinera jobb med sociala relationer.
De deltagande företagen har inte rapporterat något produktionsbortfall eller lägre intäkter.
Inte hållbart i längden
Den svenske forskaren och professorn vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet, Göran Kecklund, är inte helt övertygad om resultaten från den brittiska studien går att kopiera rakt av och införa i Sverige. I den brittiska studien infördes fyradagarsveckan utan att de anställdas arbetsbörda minskade eller att det skedde nyanställningar.
– I det korta perspektivet orkar man jobba hårdare fyra dagar i vecka. Det kanske innebär att man hoppar över fikapauser eller tar kortare raster, äter framför datorn i stället för att ta lunchraster. Men att jobba färre timmar och inte låta det påverka produktiviteten det tror jag inte är hållbart i längden, säger Göran Kecklund som på nära håll har följt diskussionerna om arbetstidsförkortning i Finland.
Knappast en valfråga i Sverige
Det finska socialdemokratiska partiet har som långsiktigt mål att korta ner arbetsveckan.
”När produktiviteten förbättras och förmögenheten i samhället växer så hör en del av det till arbetstagarna, till exempel i form av förkortad arbetstid”, säger Sanna Marin i intervjun med Yle.
Den finska statsministern ser Sverige som ett föregångsland. Sanna Marin nämner bland annat försök som har gjorts inom vården i Sverige, som hon menar har haft positiva resultat.
”Vi skulle vilja att det görs försök också i Finland, utan fördomar”, säger Sanna Marin till Yle.
Göran Kecklund tror dock inte att det finska intresset för kortare arbetsveckor kommer att sprida sig till Sverige, trots att det finns studier som visar lägre stress och bättre återhämtning när arbetsveckan förkortas från 40 till 30 timmar.
– Min uppfattning är att frågan är ganska död i Sveriges riksdag och regering. Vissa fackförbund, särskilt inom LO, driver frågan om arbetstidsförkortning. Däremot uppfattar jag inte att Socialdemokraterna vill införa arbetstidsförkortning på nationell nivå, säger Göran Kecklund.
Han tror med andra ord inte att arbetstidsförkortning kommer att vara en het valfråga i nästa svenska valrörelse, med några få undantag.
– Vänsterpartiet och vissa ledande politiker inom Miljöpartiet är för arbetstidsförkortning. Det finns ett växande intresse för arbetstidsförkortning i många branscher, särskilt för yrken med mycket stress och hög arbetsbelastning. Det är möjligt att ett tilltagande intresse för arbetstidsförkortning bland stora väljargrupper ökar partiernas engagemang i frågan, säger Göran Kecklund.
Oro för minskad produktivitet
Själv tror han att sex timmars arbetsdag kan passa bättre än fyra dagars arbetsvecka i många branscher, särskilt när det är svårt att koncentrera arbetet till endast fyra dagar i veckan.
– Det kan vara svårt för vissa verksamheter, till exempel där skiftarbete förekommer som inom vård och omsorgsyrken, att alltid erbjuda tre lediga dagar per vecka, säger Göran Kecklund.
En förklaring till att svenska politiker inte driver frågan om arbetstidsförkortning kan vara att det finns en oro för de kostnader det innebär att införa arbetstidsförkortningar och att det finns en risk för minskad produktivitet.
– Många verksamheter och branscher skulle behöva anställa mer personal, vilket skulle innebära att personalkostnaderna kommer att öka, säger Göran Kecklund.
När personalkostnaderna stiger så blir det svårare att finansiera av välfärdssystemet och risken för skattehöjningar ökar. Det är så Göran Kecklund tror att de svenska politikerna resonerar.
– Men uppenbarligen känner inte finska politiker samma oro.
Anahita Arai
Loading ...
I ingenjörsyrken och andra högkvalificerade arbeten är det inte antalet timmar som man lägger ner som är det viktigaste. Det är antalet timmar multiplicerat med ditt fokus som ger produktiviteten. Man ser ju lätt hur folk börjar bli trötta på eftermiddagen och fokusen hos de flesta dalar ju längre dagen går. Dessutom sker ju samma sak över veckan. Folk är mycket mer fokuserade på måndag än de är på fredag, då folk blir mer mentalt uttröttade ju länge veckan går, för att sedan kunna återhämta sig på helgen. Att minska arbetstiden med 1 timme per dag tror jag lätt skulle kunna göra utan att någon minskning i levererad produktivitet, och 2 timmar mindre per dag skulle nog också lätt kunna göras med 90-100% produktivitet.
Sanningen är att forskare har olika åsikter beroende på vad för aspekter man tar hänsyn till, ens värderingar och kanske viktigast, vilka grupper som finansierar forskningen. Att Ingengören väljer att endast prata om hur många är emot arbetstidsförkortning i artikel och att endast hänvisa till en forskare som tycker att det är dåligt, säger nog lika mycket om forskningen i ämnet som artikelförfattarens åsikter och förutfattade meningar i frågan.
Det viktigast för produktiviteten tror jag skulle vara att företagen skapar bättre möteskultur. Så mycket tid som de flesta spenderar i onödiga möten, där man bjudit in alldeles för många personer, eller har en oklar aganda eller oförberett möte. Hur många har inte kommit in i ett möte där ingen har förberett någon riktig agenda, och inte har något riktigt mål med vad för typ av beslut man vill fatta, eller har samlat in någon fakta rörande potentiella beslut i förväg, och mötet bara blir en massa tyckande av folk som inte riktigt vet, och så slutar mötet utan att man riktigt kommit fram till någonting, och utan en väg frammåt.
”– I det korta perspektivet orkar man jobba hårdare fyra dagar i vecka. Det kanske innebär att man hoppar över fikapauser eller tar kortare raster, äter framför datorn i stället för att ta lunchraster. Men att jobba färre timmar och inte låta det påverka produktiviteten det tror jag inte är hållbart i längden, säger Göran Kecklund”
Typiskt att nån konservativ svensk har en sån åsikt eller gissning. De studier som finns visar att folk får ungefär lika mycket gjort ändå! Naturligt då man, iaf som tjänsteman, inte brukar kunna koncentrera sig 8 h om dagen ändå. Finns för de flesta rätt mycket dödtid i form av onödiga möten m.m. man kan ta från också. 6 h arbetsdag är framtiden.