Vart tog dina kursare vägen? Här är svaret

Vad jobbar ingenjörer med efter studierna? Finns de inom typiska ingenjörsyrken eller jobbar de med något helt annat? Vi bad SCB ta fram vad ingenjörer som gick ut 2009/2010 jobbade med tio år senare. Här är svaret.   

Läsåret 2009/2010 tog 5 198 personer en ingenjörsexamen – 3 420 av dem var civilingenjörer och 1 778 högskoleingenjörer. För Ingenjörens räkning har SCB tagit fram statistik över vilka yrken de hade år 2020, tio år efter utbildningen.

Och där är det ett yrke som är klart störst: Sammanlagt för högskole- och civilingenjörer jobbade nästan 11 procent som ”Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl.”. Av civilingenjörerna var andelen ännu högre, 13 procent. På andraplats kommer civilingenjörsyrken inom elektroteknik, med nästan 7 procent.

Efter det följer många ”typiska ingenjörsyrken”. Där finns samlingsgruppen ”Övriga civilingenjörsyrken”, liksom maskinteknik och bygg och anläggning.

Och det här är troligen inte unikt för den här årskullen. Nyligen släppte SCB yrkesstatistiken för 2021 för hela befolkningen. Där är mjukvaru- och systemutvecklare det femte vanligaste yrket och ”Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik” det 30:e vanligaste. Tittar man bara på män finns också civilingenjörsyrken inom elektroteknik och ”Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning” med bland de 20 vanligaste yrkena.

”Halvtypiska” ingenjörsyrken

Men utöver de uttalade ingenjörsyrkena så finns det flera yrken högt på listan som SCB inte räknar till teknikområdet, men som i praktiken kan innehålla större eller mindre grad av teknikkoppling. Här finns lednings- och organisationsutvecklare (som till exempel managementkonsulter), planerare och utredare samt företagssäljare (som till exempel tekniska säljare).

Ganska högt på listan finns också universitetslärare och en bit ner också gymnasielärare.

Finanskrisen avgjorde

Systemutvecklaren Andreas Anderljung är en av dem som tog examen 2009/2010. Han tycker att det är kul att hans yrke är det vanligaste för ingenjörer och är inte så överraskad.

Andreas Anderljung

– Digitaliseringen började ju redan på 60-talet och har bara tagit mer fart. Det är många verkliga verksamhetsproblem som kan lösas med digitalisering och systematisering. Och sedan jag gick ut för tio år sedan har det varit många paradigmskiften, särskilt inom datalagring, som att gå över från egna servrar till molnkluster.

Andreas Anderljung är civilingenjör i IT från Linköping men från början hade han inte tänkt jobba med programmering.

– När jag gick ut var det finanskris och svårt att få jobb. Det var helt dött. Men en kompis hjälpte mig in på Danske bank. Där märkte jag att mycket av det de gjorde för hand kunde jag göra med programmering. Och det är kul.

Sedan dess har han fortsatt jobba med systemutveckling: både som konsult och som anställd, på en investmentbank och inom region/landsting. I dag jobbar han med business intelligence (dataanalys AI) och molnteknologi på digitaliseringsbyrån Gaia i Norrköping.

– Jag jobbar som utvecklare, men det blir mycket kravfångst och analys av verksamheten i samband med systemutvecklingen.

Den tekniska kurs han har mest användning av är en 6-poängskurs i databasteknik.

– Men utbildningen är en bra grund. Den är som ett paket jag har med mig.

Bygg stort för högskoleingenjörerna

Listorna för civil- och högskoleingenjörer liknar varandra en hel del. Men en skillnad är att högskoleingenjörerna har ingenjörsyrken inom bygg och anläggning på de två första placeringarna på listan.

Anna Othén Martinell

Anna Othén Martinell är högskoleingenjör i byggteknik från Högskolan i Gävle och blev klar 2009/2010. Hon konstaterar att byggsektorn är stor, med många typer av jobb.

– Byggsektorn sväljer mycket folk. Det finns stora valmöjligheter. Därför tror jag att många väljer att jobba inom det. Och att det är ett så vanligt yrke visar att fler än jag tycker det är en attraktiv bransch. Det är ett bra betyg för byggbranschen.

Hon började själv jobba på konsultföretag efter utbildningen, med att ta fram underlag till kalkylingenjörer, att räkna på mängder. Sedan sökte hon sig till kalkylering på ett entreprenadföretag, och jobbade också ute på byggen.

– Jag kände att jag trivdes i en bredare roll och bytte till att bli entreprenadingenjör vilket jag jobbar som nu.

Anna Othén Martinell bor i Gävle, men har jobbat några år i Uppsala. Nu jobbar hon på Veidekke som just startat ett kontor i Gävle.

Liksom Andreas Anderljung tycker hon att utbildningen gav en bra grund.

– Men mina arbetsuppgifter har jag lärt mig när jag jobbat. Utbildningen är mer teoretisk.

Hovmästare och läkare

Men bland de 5 198 civil- och högskoleingenjörer som tog examen 2009/2010 jobbar ett antal med helt andra saker i dag. Det finns till exempel ”övriga kontorsassistenter och sekreterare”, lagerpersonal, revisorer, författare och till och med ett gäng läkare. På listan är det också enstaka jurister, psykologer och hovmästare.

Systemutvecklaren Andreas Anderljung är lite överraskad.

– Det fanns ju de som läste två utbildningar samtidigt. Jurist kan jag förstå, men läkare är ju ett helt eget fält. Det skulle vara intressant att veta om de jobbar där de kan omsätta båda sina utbildningar, säger han.

Byggnadsingenjören Anna Othén Martinell är inte så förvånad.

– Jag tänker att de inte hittade rätt. Då är det bra att man kan göra något annat.

Civilingenjörer och ingenjörer/tekniker

I statistiken skiljer man på ”Civilingenjörsyrken”, som är yrken med krav på fördjupad högskolekompetens, respektive ”Ingenjörer och tekniker”, som är yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande.

Vilken yrkeskod som sätts beror på arbetsuppgifternas komplexitet. Och bland civilingenjörerna finns många som har yrken som ”Ingenjörer och tekniker” och tvärt om finns bland högskoleingenjörerna många med ”Civilingenjörsyrken”.

Chefsyrken är uppdelade i nivå 1, som är chef över andra chefer, och nivå 2, som är verksamhetsnära chefer.

Nästan 10 procent av ingenjörerna som tog examen 2009/2010 har ingen uppgift om yrke. Det beror till exempel på att de bor utomlands, har avlidit eller att arbetsgivaren inte lämnat in uppgifter.

Yrken med tre eller färre personer är inte med i listorna.

Här är statistiken, först för civilingenjörer och sedan för högskoleingenjörer: