Arvid jobbar som ingenjör i Shanghai direkt från KTH

En rekryterare såg Arvid Bergvalls Linkedin-profil och erbjöd honom ett konsultuppdrag för ABB Ports i Shanghai.

I somras blev Arvid Bergvall klar med studierna till civilingenjör på KTH. Siktet var inställt på ett jobb utomlands. Nu löser han tekniska problem i en hamnkran 50 meter över marken på ön Changxing Island utanför Shanghai.

Vad pluggade du på KTH?

– Jag läste civilingenjörsprogrammet design och produktframtagning. När jag valde masterprogram lämnade jag designspåret och läste mekatronik.

Arvid Bergvall

Ålder: 26 år

Utbildning: Civilingenjör i design och produktframtagning med en master i mekatronik på KTH.

Hur fick du jobbet i Shanghai?

– Jag hade faktiskt tur. Att få jobb utomlands var ett mål och i slutet av sommaren 2022 blev jag kontaktad av en rekryterare som sett min profil på LinkedIn. Jag blev erbjuden ett uppdrag av konsultbolaget Framtiden AB och tackade ja. Uppdraget är för ABB Ports. Anställningen startade i september med ett uppdrag i Shanghai, men eftersom Kina hade stängt gränserna på grund av Covid19 blev min resa uppskjuten. Under vintern jobbade jag på ABB Ports i Västerås.

Men nu är du äntligen på plats

– Ja, Kina släppte på restriktionerna i mitten av januari. Sedan tog det lite tid att få visum så jag kom hit 20 februari.

Berätta om din arbetsplats

– Vi är ett team med just nu sju ingenjörer från ABB som jobbar med driftsättning av STS-kranar (Ship-To-Store) som byggs här på Changxing Island utanför Shanghai. Det är stora hamnkranar som är 60 – 80 meter höga. Ett kinesiskt bolag bygger kranarna och vi ansvarar för mekatroniken, den ”centrala hjärnan” i kranarna som styr alla funktioner och all automation. Det är ett avancerat system med oändligt många signaler som måste gå fram.

Automatiska kajkranar i Long Beach Container Terminal, USA. Foto: ABB.

Hur ser en arbetsdag ut?

– Jag är ju ny i gruppen och eftersom jag är här på utbildning så skuggar jag än så länge mina kollegor och lär mig jobbet. Vi har ett litet kontor på marken men vi jobbar mest uppe i kranen, det finns gott om utrymme. Det finns förstås hiss i sådana här höga kranar men den är ofta inte installerad under byggnation så vi går upp och ner i trapporna. Det är bra konditionsträning. Ibland går vi ner och äter lunch på en restaurang men om vi har mycket att göra tar vi med oss take-away på morgonen.

Kan du tillämpa kurserna från utbildningen? 

– Ja, absolut. Vi använder andra programmeringsspråk än de som jag har lärt mig men processen hur man systematiskt går till väga är väldigt tillämpbar från skolan. Jobbet som driftsättare handlar om att få styrsystemet att fungera så som det är tänkt innan det levereras till slutkund, vilket bland annat innebär felsökningar: hitta felen, förstå varför det inte fungerar och lösa dem.

Shanghai är en av världens största städer med över 18 miljoner invånare. Foto: Arvid Bergvall.

Hur bor du?

– Vi som jobbar här bor på ett industrihotell alldeles i närheten av arbetsplatsen så vi kan gå dit. Det är ett enkelt hotell men helt okej. Måltiderna äter vi i hotellrestaurangen.

Vad gör du på fritiden?

– På lördagarna tar jag och mina kollegor ofta en taxi in till Shanghai. Det finns en tunnel mellan ön och fastandet och resan tar cirka 45 minuter. Vi tar in på ett hotell över helgen och hittar på något trevligt tillsammans, äter gott och gör lite sightseeing. Förra veckan var det skönt väder, 20-25 grader. Nu har det blivit lite svalare.

Vad tjänar du jämfört med dina kursare som jobbar i Sverige?

– Jag tjänar mer än jag skulle ha gjort i Sverige i och med att jag har flera tillägg, och jag får även övertidsersättning. Jag betalar inte för boendet på industrihotellet så mina utgifter är mat och nöjen. Ett restaurangbesök kan kosta allt från 40 kronor till flera hundra. De västerländska restaurangerna är dyrast.

Vad kan vara bra att känna till om man funderar på att jobba i Shanghai?

– Engelska funkar bra på jobbet men på stan kan de flesta inte ett ord. Det är lite läskigt att inte kunna göra sig förstådd om något händer. Jag försöker lära mig några ord och fraser, men kinesiska är svårt. Ett annat problem är att kunna betala för sig, många tar varken kort eller kontanter. Det normala sättet att betala här är via två appar, WeChat och  Alipay. Men det går inte så bra att koppla svenska kort till apparna och det är svårt att skaffa ett kinesiskt bankkonto. Nu har jag beställt ett kort som förhoppningsvis ska fungera.

Hur ser dina framtidsplaner ut?

– Jag kan tänka mig att jobba i fler länder och det finns det stora möjligheter till inom ABB Ports. Det här är en byggsajt för kranar men min kompetens behövs också när kranarna levereras till slutkunderna. Och de finns över hela världen.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.