I USA är det naturligt att kreativa ämnen ingår i ingenjörsutbildningarna, som dans till exempel.
”Känn lättheten i kroppen, att du är full av luft, som en fjäder i vinden”. Dansläraren Janessa Clark instruerar studenterna att fysiskt uppleva känslan i kroppen när de rör sig genom rummet.
Kursen Fysisk improvisation är en av de kurser som ingenjörsstudenter kan välja som en del av sin utbildning på MIT.
– Jag är anställd på Music & Theater Arts Department vid MIT. Men majoriteten av de studenter jag undervisar är ingenjörer, främst inom maskinteknik, elektronik och astronomi, berättar hon.
Avbrott i allt det teoretiska
Många av de som väljer hennes kurser gör det för att få variation i sina studier som ofta är väldigt teoretiskt krävande. Det blir en värdefull stressventil där de kan koppla på andra delar av hjärnan.
Vissa är nybörjare, medan andra har hållit på med dans tidigare och ser detta som en möjlighet att hålla kvar vid sitt intresse trots att man valt en annan karriärväg.
Huy Dai läser till ingenjör med inriktning på datavetenskap och deltar i en annan av Janessa Clarks kurser, Making Choreograpy. Han började med dans under high school, men detta är första gången som han lär sig dans och koreografi på ett mer formellt sätt.
– På MIT kräver de att vi tar totalt åtta humaniora kurser under vår utbildning, eller ungefär en varje termin. Jag såg dansklassen som ett sätt att få ett avbrott från föreläsningar och tunga studier. Dessutom vill jag vara med i en danstävling på ett Furry Convention i sommar och såg detta som en chans att förbättra mig både inom koreografi och dans.
Mer fri och kreativ
Huy Dai berättar att han upplever att dansen gör att han känner sig mer fri och kreativ.
– Dansen hjälper mig att fokusera på mig själv och min kropp, att vara mer här och nu. Det har minst sagt en fantastisk inverkan på mig. Energin och livligheten som jag känner från dansen har hjälpt mig att bli mer fokuserad i mina studier och det har också gett mig en känsla av kreativitet som jag inte har haft tidigare, berättar han.
Janessa Clark förklarar att en viktig aspekt av att MIT kräver att studenterna tar kurser som är mer kreativa är att det balanserar upp studierna, samtidigt som de stärker de akademiska resultaten. Genom att använda fler delar av hjärnan låser man upp den kreativa förmågan.
– Du blir mer öppen för nya idéer, du lär dig att våga experimentera och tänja på gränserna där du utforskar nya områden, förklarar hon och Huy Dai håller med.
– På en ingenjörsfokuserad skola som MIT är det trevligt att ha den här typen av klasser som verkligen driver dig utanför din bekvämlighetszon och får dig att göra saker du kanske inte har tänkt på tidigare, förklarar han.
Tränar upp fler färdigheter
Janessa Clark har själv alltid varit intresserad av både dans och vetenskap. Som människor är vi inte antingen eller, förklarar hon. Därför tror hon att det är viktigt att ge utrymme för kreativitet även om man väljer en teoretisk utbildning.
Via dansen får man dessutom möjlighet att träna upp färdigheter som man som ingenjörsstudent har nytta av även i sin akademiska karriär.
I en av de kurser hon håller i lär sig studenterna att filma dansare. Målet är att i slutet av året producera en dansfilm och skicka in den till filmfestivaler. Att gå från idé, via produktion till att visa upp resultatet för en publik kan liknas med att publicera en artikel eller skicka in ett bidrag till en forskningskonferens.
Ger självförtroende och kroppskontroll
På samma sätt kan fysisk improvisation som kräver att du öppnar upp din sårbarhet och medvetenhet om andra i rummet ge dig insikt i hur du bygger upp din scennärvaro för att exempelvis hålla ett föredrag.
– Att du bemästrar din kropp ger dig ett självförtroende. Det har du nytta av oavsett om du ska stå på en scen för att framföra en dans eller för att hålla en presentation, förklarar Janessa Clark.
Se filmen där ingenjörsstudenterna dansar:
Anna Nyström
