Vad gör du om du ställs inför ett etiskt dilemma i jobbet?

Kunskap om teknik, matematik och naturvetenskap behövs för att föra samhället framåt. Men i jobbet som ingenjör kan det uppstå en konflikt mellan kravet och den egna övertygelsen. Vad är rätt och vad är fel? Kanske ett dokument från 1929 kan hjälpa till att ge svaret.

Han var en helt vanlig ingenjör på ett svenskt industriföretag i en mellanstor stad, och helt okänd tills han en dag 1984 hittade hemligstämplade papper på en kollegas bord. Dokumenten visade att arbetsgivaren, Bofors, exporterade vapen trots att det bröt mot lagen, och ingenjören som hette Ingvar Bratt ställdes inför ett dilemma: skulle han strunta i vad han visste, eller skulle han följa sitt samvete?

I flera dagar brottades han med rädslan innan han bestämde sig, berättade vad han visste och satte igång det händelseförlopp som vi idag känner som Bofors-affären.

Johan Sittenfeld, Sveriges Ingenjörer.

– Arbetsrätten säger att man som anställd ska vara lojal mot sin arbetsgivare, men det här är ett väldigt tydligt exempel på när det kan uppstå en konflikt mellan det kravet och den egna, personliga övertygelsen om vad som är rätt och vad som är fel.

Det konstaterar Johan Sittenfeld, utredare på Sveriges Ingenjörer och den som idag ansvarar för den lista som kallas ”Ingenjörens hederskodex”.

– Ingenjörens hederskodex är egentligen ett väldigt gammalt dokument, som togs fram av Sveriges Ingenjörers föregångare Teknologföreningen redan 1929.

Med kunskap följer ansvar

Kodexen består av tio punkter som tillsammans ska ses som ett slags riktlinjer för hur man som ingenjör kan tänka om man ställs inför etiskt kniviga situationer i yrkeslivet. Ibland stora, som det Ingvar Bratt konfronterades med, ibland små och vardagliga men likväl viktiga för den egna sinnesfriden.

– Det som utmärker en profession är att dess medlemmar har större kunskap om ett ämne än vad andra i samhället har, och med det övertaget följer ett ansvar för hur kunskapen används. I yrkesutövande uppstår med jämna mellanrum etiska frågor, och även om vår kodex inte är några strikta regler kan den ändå ge viss vägledning.

Finns sällen något rätt och fel

Så vad kan man då som enskild individ göra om man står inför ett etiskt dilemma?

– För det första finns det sällan något ”rätt svar”, utan man måste själv fatta ett beslut om vad som är rätt för just mig i just den här situationen. Men med det sagt kan man självklart få vägledning och hjälp, säger Johan Sittenfeld.

Ett första steg kan vara att prata med någon man litar på på sin arbetsplats, och om det inte hjälper går det att ringa Sveriges Ingenjörers telefonrådgivning för medlemmar och prata med en ombudsman.

– Det finns nästan alltid arbetsrättsliga perspektiv på ett sådant här problem och det kan vara bra att börja med att prata med någon som är juridiskt kunnig och reda ut de aspekterna först.

Och även om vissa branscher – till exempel försvarsindustri, genmodifiering eller AI-utveckling – ställer större krav på etiska ställningstaganden kan sådana frågeställningar dyka upp även i mer ”vardagsnära” yrkesområden.

– Ta till exempel byggbranschen där det då och då har uppstått kartellbildningar. Känner man till en sådan händelse måste man ju överlägga med sig själv och fundera på om man vill bidra till det som händer, eller om man vill göra något åt det.

För är det något som hederskodexen gör klart, redan i första punkten, är det att ingenjören bör känna ett personligt ansvar för att tekniken används på ett sätt som gagnar människa, miljö och samhälle.

– Man kan inte gömma sig bakom ett kollektiv. I sin yrkesroll har man en individuell frihet, och den frihetsgraden kan man utöva. Det är det ansvaret som kodexen vill sätta fingret på, samtidigt som den stöttar och hjälper till med den egna reflexionen.

Karin Aase

Mer att läsa: Ingenjörerna som tillverkar vapnen som ska stoppa Putin