Ingenjör hittar nya ledtrådar i kampen mot TBE

– Förhoppningsvis ska forskningen leda till en bättre förståelse för hur viruset tar sig in i hjärnan, så att vi så småningom kan hitta ett botemedel, säger Ebba Rosendal.

Varför blir vissa allvarligt sjuka av TBE-viruset och andra inte? Ingenjören Ebba Rosendal har hittat några avgörande ledtrådar som kan få betydelse i jakten på ett botemedel.

Ebba Rosendal är civilingenjör i bioteknik och tog sin examen med inriktning på läkemedelsteknik vid Lunds universitet. Redan under studietiden fascinerades hon av mikrobiologi och intresserade sig för hur man kan utveckla läkemedel mot virus.

Det var också då hon kom i kontakt med institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet där hon nu forskar på TBE-viruset. I slutet av maj presenterade Ebba Rosendal sin avhandling som ger nya insikter i hur TBE-viruset fungerar och hur man skulle kunna bekämpa det.

Finns inga botemedel

Ebba Rosendal

– Det finns idag inga läkemedel som botar TBE. Det enda försvaret är att se till att vara vaccinerad. Det här är en otroligt hemsk sjukdom, men förhoppningsvis ska forskningen leda till en bättre förståelse för hur viruset tar sig in i hjärnan och orsakar sjukdom, så att vi så småningom kan hitta ett botemedel, säger hon.

TBE är en neurologisk sjukdom som orsakas av TBE-viruset och smittar via fästingar. Viruset infekterar hjärnan och i vissa fall leder det till allvarliga neurologiska sjukdomar.

Ebba Rosendal och den forskargrupp hon tillhör har studerat olika varianter av TBE för att förstå vad det är som gör att vissa virusstammar är farligare än andra.

I försök på möss kunde forskarna se att en svensk variant av TBE-viruset orsakar ovanligt svår sjukdom. Denna virusstam har två ovanliga förändringar i sitt ytprotein, vilket kan förklara varför den är farligare.

– Den kunskapen är viktig eftersom det också är ytproteinet som vi tittar på när vi utvecklar vaccin, förklarar hon.

Immunförsvaret är avgörande

Avhandlingen visar också att det egna tidiga immunförsvaret spelar en viktig roll för att sjukdomen inte ska ge skador på hjärnan. Forskargruppen har kartlagt hur viruset infekterar hjärnan hos möss med eller utan ett tidigt immunsvar. Här kunde de se att helt andra celler, bland annat de som producerar hjärn-ryggmärgsvätska, blev infekterade när immunförsvaret inte var aktiverat. Det här är viktiga ledtrådar för att hitta läkemedel som kan hjälpa kroppen att bekämpa en infektion.

– Detta handlar om grundforskning, men det ger en liten pusselbit för att vi på sikt ska kunna överlista detta otrevliga virus och kanske skapa bättre behandlingar för personer som har haft oturen att bli smittade, säger Ebba Rosendal.

Ebba Rosendal tycker att livet som doktorand har varit både omväxlande, intensivt och roligt. Det roligaste är att stå i labbet och studera virus, och kanske till och med vara den första att se en ny variant. Hon undervisar även blivande ingenjörer i bioteknik och tycker att hon har stor nytta av sin ingenjörsbakgrund.

– Det är mycket i det dagliga, allt från problemlösning och optimering till att hitta innovativa lösningar för de praktiska utmaningarna, berättar hon.

Svårt att identifiera varianter

TBE-viruset är dessutom en utmaning i sig. När viruset infekterar kroppen kickar det igång kroppens immunförsvar och symptomen kan därför komma långt efter det att viruset lämnat kroppen. När en person får diagnosen TBE har kroppen hunnit långt med att bekämpa själva viruset och det går inte att isolera från till exempel ett blodprov. Därför är det också svårt att identifiera vilken variant av TBE-viruset som orsakat sjukdomen.

TBE

Är en virussjukdom som sprids via fästingar. Varje år rapporteras mellan 300 och 500 fall i Sverige. De flesta får endast lindriga besvär, men i vissa fall kan en infektion vara väldigt allvarlig och leda till långvariga funktionsnedsättningar.

Smittan förekommer främst i södra och mellersta Sverige, är vanligast i skärgårdarna i Uppland och Södermanland samt omkring Mälaren. Men smittan sprider sig västerut och är numera vanligare på flera håll i södra Sverige.

– Den svenska varianten av viruset som orsakar ovanligt svår sjukdom kunde dock identifieras tack vare att patienten lämnat ett blodprov strax innan hen insjuknade i TBE – då viruset fortfarande fanns kvar i kroppen, berättar Ebba Rosendal.

Efter disputationen har Ebba Rosendal fått mycket uppmärksamhet, både på institutionen och i media. Personligen tycker hon att det är viktigt att kunskapen om TBE når ut. Även om det är relativt få som blir allvarligt sjuka så är det lätt att skydda sig – vaccinen ger ett bra skydd även mot den nya virusvarianten.

Vad händer för dig nu när du är klar med din avhandling?

– Jag vill definitivt fortsätta att jobba med infektionssjukdomar och har en del planer på gång. Men mer än så vill jag inte avslöja innan allt är klart, säger hon.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Fler artiklar