Två skattesmällar drabbade 57:orna – men nu rättas de till

När 57:orna gick miste om det förhöjda grundavdraget innebar det upp till 3000 kronor mer skatt per månad, Foto: Getty Images/montage.

Årskull 1957 föll mellan stolarna när pensionsrelaterade åldersgränser höjdes vid årsskiftet. Det ledde till flera tusen kronor mer i skatt varje månad. Nästa år ska 57:orna kompenseras för missen. Men vad var det egentligen som gick snett?

Skattesmällen för årskull 1957 har varit omdebatterad under året. Ett centralt begrepp för att förstå vad det hela handlar om är grundavdrag. Det är ett avdrag på den beskattningsbara förvärvsinkomsten, alltså inkomster som lön, aktiv näringsverksamhet, pension, A-kassa och sjukpenning etc. I praktiken innebär det att den “första delen” av inkomsten är skattefri.

Fram till i fjol fick man ett förhöjt grundavdrag från och med året då man fyller 66 år. Den stora skillnaden mot det “vanliga” grundavdraget är att det förhöjda, i så god mån som möjligt, kompenserar för uteblivet jobbskatteavdrag vilket är nästa centrala begrepp. Jobbskatteavdraget är också en skattereduktion men gäller bara för arbetsinkomster.

Förlorade tusentals kronor

Från och med den 1 januari 2023 höjdes åldersgränsen för att ta del av det förhöjda grundavdraget med ett år, alltså från och med året då man fyller 67.

Detta gjorde att de som tillhör årskull 1957 och som gick i pension i början av 2023 stod med det vanliga grundavdraget och inget jobbskatteavdrag när de gick över till att få sin inkomst från pension istället för arbete. Resultatet blev att de skulle få betala mer skatt under ett år innan de uppnådde åldern för att ta del av det förhöjda grundavdraget. Kritiken blev massiv.

Erik Bengtzboe, Skattebetalarnas förening.

– När 57:orna gick miste om det förhöjda grundavdraget innebar det upp till 3000 kronor mer skatt per månad, säger Erik Bengtzboe, chefsekonom på Skattebetalarnas förening.

En skattesmäll till

För att krångla till det ytterligare finns det något som heter förstärkt jobbskatteavdrag. Det omfattar personer som fyller 66 i år och som fortfarande arbetar, med andra ord som yngst årskull 1957.

Innan åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget höjdes med ett år hade alltså arbetande personer som ska fylla 66 både det förhöjda grundavdraget, som kompenserar för uteblivet ordinarie jobbskatteavdrag, samt förstärkt jobbskatteavdrag. Detta gjorde det extra gynnsamt att fortsätta jobba efter 65.

– Det är precis vad man har försökt uppnå med den konstruktionen. Får man både det förhöjda grundavdraget och jobbskatteavdrag får man i realiteten dubbelt jobbskatteavdrag, säger Erik Bengtzboe.

Men från och med 2023 stod arbetande 57:or med vanligt grundavdrag och förstärkt jobbskatteavdrag. Här kommer nästa smäll, eftersom det förstärkta jobbskatteavdraget i många fall är lägre än det vanliga jobbskatteavdraget, trots att namnet ger sken av det motsatta.

Urholkats av inflationen

Erik Bengtzboe säger att grundproblemet är att de två olika jobbskatteavdragen har olika tekniska konstruktioner. Det vanliga jobbskatteavdraget beräknas enligt en krångligare modell som både tar hänsyn till prisbasbeloppet och kommunalskatten medan det förstärkta jobbskatteavdraget har en rakare konstruktion där gränserna är beloppsbaserade.

– När inflationen har skjutit på har det vanliga jobbskatteavdraget kompenserats för det och vuxit så pass snabbt att det förstärkta jobbskatteavdraget har blivit mindre värt. Det finns ingen inflationssäkring i det förstärkta jobbskatteavdraget, säger han.

De som är födda 1957 och fortfarande jobbar kan därmed få betala mer i skatt än en yngre kollega med samma lön. Båda har det vanliga grundavdraget, men olika jobbskatteavdrag.

– När man införde det här för ett antal år sedan var det förstärkta jobbskatteavdraget generösare oavsett kommunalskattenivå och inkomst, säger Erik Bengtzboe.

Skattetabellernas vinnare förlorare

Brytpunkterna för när arbetande 65-åringar betalar mer i skatt än sina yngre kollegor varierar beroende på skatttetabell.

– De med låga inkomster i lågskattekommuner har haft störst fördel av det förstärkta jobbskatteavdraget, och höga inkomster i högskattekommuner har haft minst fördel, säger Erik Bengtzboe.

Källa: Skatteverkets skattetabeller där kolumn 7 (som visar skatten för arbetande 57:or) jämförts med kolumn 1 (skatten för arbetande födda före 1957).

Trippelsmäll för elektronikingenjören

Lars Thomasson är elektronikingenjör från Lunds tekniska högskola och född 1957. Hans ursprungliga plan var att jobba heltid under 2023 och trappa ner under 2024.

Lars Thomasson omfattas av förmånsbestämd pension, ITP2, där intjänandet till den upphör när man fyller 65 år. Hans arbetsgivare skulle med andra ord inte behöva betala in någon tjänstepension för honom från och med 2023.

Lars Thomasson försökte förhandla sig till att han skulle få fortsatta pensionsinbetalningar men istället via ITP1 inför 2023, något som är möjligt rent praktiskt.

Lars Thomasson

– Det ville arbetsgivaren inte. Okej, lite surt. Men då tänkte jag att nu när jag ska bli 66 kommer jag att få det förhöjda grundavdraget men det ryckte man undan, säger han.

Lars Thomasson tänkte att han åtminstone kommer få ta del av det förstärkta jobbskatteavdraget. Men när han i slutet av 2022 tittade i kommande års upplaga av skattetabellerna insåg han att han skulle få betala mer i skatt från och med 2023 jämfört med sina yngre kollegor.

– Då blev jag väldigt paff. Jag fick ju ingen skattelättnad av att jag skulle bli ett år äldre, tvärtom. Det var mer benämningen av det förstärkta jobbskatteavdraget som jag retade upp mig på. Man förleds tro att det innebär skattelättnad för alla.

Kände sig lurad – sa upp sig

Istället för att jobba heltid hos sin arbetsgivare under hela 2023 sa Lars Thomasson upp sig och startade i slutet av sommaren egen konsultverksamhet.

– Första fröet var att jag insåg att jag inte skulle få inbetalt till min ITP. Det andra fröet var den bedrägliga benämningen på det förstärkta jobbskatteavdraget. Det är inga stora pengar som jag får i lägre jobbskatteavdrag men man känner sig lite lurad. Budskapet från regeringen är att det ska löna sig att jobba längre.

Ytterligare en del i Lars Thomassons beslut att säga upp sig och starta eget var att från och med året då man fyller 67 reduceras arbetsgivaravgifterna kraftigt, från 31,42 procent till 10,21 procent. Som egenföretagare får han ta del av den kostnadsbesparingen själv från och med 1 januari 2024.

Lars Thomasson berättar att han arbetar deltid nu som egen konsult och har därmed börjat sin nedtrappning innan pensionen tidigare än han hade tänkt från början.

Budgetförslaget – 57:orna kompenseras

I mitten av september presenterade regeringen sitt budgetförslag. Det innehåller kompensation till 57:orna som i möjligaste mån motsvarar pengarna de gått miste om när åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget flyttades fram ett år.

– Nu är jag jätteglad att man uppenbarligen ska kompensera oss. Det är aldrig för sent att bättra sig, man gör om och gör rätt, säger Lars Thomasson.

Vidare föreslås att det förstärkta jobbskatteavdraget indexeras och kopplas till prisbasbeloppet från och med nästa år för att undvika att det fortsätter att urholkas av inflationen.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Bra eller dålig löneökning? Här är svaret

Bra eller dålig löneökning? Här är svaret

Fick du 3, 6 eller 9 procents löneökning 2023? Och var det i så fall bra eller dåligt? Sveriges Ingenjörers första rapport om årets lönestatistik ger svar.
Fler artiklar