Halvering av antal anställda i bolagsstyrelser

Per-Arne Lundberg i mötesrum

Var påläst om bolaget och marknaden. Det är Per-Arne Lundbergs råd till anställda som blir arbetstagarledamöter i bolagets styrelse. Själv sitter han i Sveriges Ingenjörers och Postnords styrelser.

I Sverige har anställda rätt enligt lag att vara representerade i bolagsstyrelser. Och så är det på allt från Ericsson och Scania till Afry och Postnord. Men antalet arbetstagare i styrelser har halverats på 20 år. Nu vill facken vända trenden.   

I bolag som sysselsätter minst 25 personer har privatanställda rätt att utse två arbetstagarledamöter och två suppleanter till bolagsstyrelsen. I de flesta fallen handlar det om aktiebolag, men också bankaktiebolag, försäkringsaktiebolag och ideella föreningar.

Bakgrunden handlar om inflytande, men också om att tillföra kunskap.

– De anställda har unik kunskap om att arbeta i verksamheten och det gör att besluten blir bättre och företaget blir bättre. Att kunna säga ”Vänta, har ni tänkt på det här?”, förklarar Henrik Emanuelsson, utbildningsansvarig för bolagsstyrelsefrågor på PTK.

Halvering av antal ledamöter och suppleanter

Men antalet arbetstagarledamöter och -suppleanter i bolagsstyrelser har alltså rasat. Nyligen gjorde PTK, som är samverkansråd för tjänstemannafacken i privat sektor, en översyn. Utifrån uppgifter från Bolagsverket kom de fram till att antalet gått från 10 000 för 20 år sedan till 5 000 i dag.

Minskningen ser ut att ha skett både på tjänstemanna- och arbetarsidan (PTK respektive LO).

Vad det beror på vet man inte än. Men Henrik Emanuelsson och kollegan Ylva Peterson, ansvarig för bolagsstyrelsefrågor på PTK, listar några teorier:

  • Att det också blivit färre fackligt förtroendevalda vilket gjort att de som engagerar sig prioriterar fackligt arbete framför bolagsstyrelser.
  • Att det i många koncerner införts ”pappersstyrelser” som bara har ett möte per år där man godkänner årsredovisningen. I dessa bolag bör inte arbetstagarledamöter vara med då man bär ett personligt ansvar för bolagets ekonomi och inte får löpande information eller kan påverka. Därmed har det blivit färre styrelser att sitta i. 
  • Att möjligheten att sitta i bolagsstyrelser inte marknadsförts tillräckligt mycket.

– Men oavsett orsak så är det viktiga nu att vända trenden, säger Henrik Emanuelsson.

Uppmaningen är att alla Akademikerföreningar, Saco-föreningar etcetera inte ska glömma att välja arbetstagarledamöter när de har stämma.

De är inga gudar

Så vad spelar det för roll om man utnyttjar möjligheten att sitta i en styrelse? En anledning är att bolagsstyrelsen är det enda forum där anställda kan vara med och påverka företagets strategi. Dessutom ger styrelseuppdraget den som sitter där en unik erfarenhet.

– Vissa kan känna att det är läskigt att sitta i en styrelse med höjdare, men det ska man inte känna. De är inga gudar och man har med sig sin yrkeskompetens, säger Ylva Peterson.

PTK har utbildningar och ger stöd inför och under uppdraget.

– Man får veta sina rättigheter och skyldigheter, men framför allt att man ska våga ställa frågor och vad ska man reagera på, och att våga jobba framåt, säger Ylva Peterson.

”Är du påläst vågar du”

Per-Arne Lundberg sitter i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse. Han är också suppleant som arbetstagarledamot i Postnords koncernstyrelse och säger att det är ett intressant och ansvarsfullt uppdrag.

– Jag kan verkligen rekommendera att lägga tiden på ett sådant engagemang om man får möjligheten.

Om man är intresserad men tycker att det verkar läskigt är hans råd: 1) Tänk positivt! Det är intressant och utvecklande. 2) Gå PTKs utbildningar. 3) Ha koll på styrelsens arbetsordning. 4) Var påläst om bolaget och marknaden.

– Är du påläst så vågar du fråga och ge dig in i diskussioner. Hur arbetsklimatet är sätts av styrelseordföranden, om det är högt i tak eller väldigt styrt. Det är ett läge man får ta.

En annan infallsvinkel

Hans erfarenhet är att de flesta i styrelsen har ett finansiellt fokus.

– Då kan man bidra med ett verksamhetsperspektiv, en annan infallsvinkel. I styrelsen är man en av dem som tillsammans med ledningen kan verksamheten bäst. Man kan också ibland behöva stötta ledningen i fall att styrelsen, på grund av begränsad kunskap, ifrågasätter ledningen.

Som arbetstagarledamot är man utsedd av facken på arbetsplatsen, men väl i styrelsen är det bolagets bästa som gäller.

– Det kan bli en intressekonflikt, att fatta beslut som är bra för bolaget men inte för alla medarbetare. 

Det positiva är att ändå få förståelse för besluten. Även om man inte kan tala om allt för andra, så kan man ta bort osakliga spekulationer.

– Det har hänt mig en eller två gånger. När det blir spekulationer bland medlemmarna kan jag föra ett logiskt resonemang ”Det där är inte en korrekt spekulation”.

Ha på sin ”ego wall”

Att antalet arbetstagarledamöter halverats gissar Per-Arne Lundberg kan hänga ihop med 1) Vill jag sätta av tiden? 2) Vågar och vill jag ta den potentiella konfliktytan att ta beslut och sen förklara för medlemmar som inte är positiva till dem?

Och man blir inte inbjuden att sitta i styrelsen.

– Arbetstagarorganisationen måste påkalla att man vill utnyttja rätten att göra det. Och man ska komma överens med de olika facken på arbetsplatsen vem som får platserna.

Att sitta i en bolagsstyrelse har också en liten komponent med av personlig utveckling, säger Per-Arne Lundberg sist.

– Man kan tänka det som en ”ego wall” där man har alla diplom och foton där man skakar hand med presidenter. Jag tycker att PTKs styrelseutbildningsdiplom passar bra på en ego wall – även ur ett rent professionellt perspektiv.

Mer information

Det som reglerar rätten är Lagen om styrelserepresentation för de privatanställda (LSA).

På PTKs hemsida finns mer information:

När ni har valt ledamöter/suppleanter: anmäl det liksom andra uppdrag i Sveriges Ingenjörers register över aktuella förtroendevalda.

I Bolagsverkets information om arbetstagarledamöter står bland annat:

  • att arbetstagarledamöterna inte deltar i frågor som rör kollektivavtal, stridsåtgärder eller liknande.
  • En arbetstagarsuppleant har rätt att få underlag till styrelsesammanträden och närvara och yttra sig vid dessa och vid bolagsstämman (föreningsstämman), även om den arbetstagarledamot som han eller hon är suppleant för också är närvarande.

2 kommentarer

  • Adam

    Poängen med att vara med i bolagsstyrelse urvattnas när bolaget har ägare i utlandet eller är ett dotterbolag i en stor koncern. Uppdraget blir då mest att stämpla papper ”per capsulam”. Alla strategiska beslut och diskussioner sköts av VD och dess toppledning samt ägarbolag. I bästa fall kan man få se utkast av årsredovisningen några dagar innan den ska godkännas.

    29 februari 2024
  • Peter

    Även som faxklig styrelsereåresentant har man stor ansvar. De som tas in från ägarna får betalt för sitt styrelseuppdrag vanligtvis. Det borde väl gälla alla styrelseledarmöter men så är inte fallet i Sverige. I många ansra länder får alla styrelseledarmöter betalt för sitt uppdrag och ansvar.

    24 februari 2024

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.