Se kollegornas svagheter för att kunna samarbeta bättre

Alla team och individer har svagheter. Men genom att lära känna sina egna och andras kan samarbetet lyfta och resultatet bli bättre. Lär er hur ni kan få syn på skuggsidorna i gruppen och bli bättre tillsammans.

Att ingå i en arbetsgrupp eller ett team är vardag för de flesta ingenjörer. Ändå läggs det generellt för lite tid och kraft på att nå teamets fulla potential. Det menar Patrik Nyström, organisationspsykolog.

Att veta hur man själv fungerar i en arbetsgrupp, vilka styrkor och svagheter man själv bidrar med, är viktigt. Likaså att ha förmågan att reflektera över dessa, liksom att uttrycka åsikter, dela erfarenheter och att fatta gemensamma beslut.

Ett sätt att stärka team är att titta på utvecklingsområden i teamet, menar Patrik Nyström.

– Om vi har förståelse för våra egna tillkortakommanden eller brister som kan uppstå i särskilt pressade situationer, då blir vi mer trygga när det händer och behöver inte tappa tid och energi. Det handlar om att ligga steget före. För alla team stöter på motgångar och kriser i någon mån.

Tillit är nödvändigt för att kunna prata om svagheter

För att kunna tala om teamets skuggsidor krävs en grund byggd på tillit och förtroende, annars kommer sådana samtal haverera.

– Att ha ett bra bemötande och lyssna in varandra i en grupp, bjuda in och vara nyfikna på varandra är grundfaktorer för att skapa och bygga tillit. Gruppen sätts på prov när det uppstår osämja eller konflikter och man behöver kunna lyssna in olikheter utan att avfärda eller förminska. Den kollektiva intelligensen ökar när man kan bygga vidare på varandras idéer.

Så vågar man prata

Hur gör man då för att börja prata om gruppens mindre smickrande sidor? Ta avstamp i viljan att skapa ett så gott samarbete som möjligt. Här gäller det att lyfta diskussionen från de konkreta arbetsuppgifterna till samarbetsdimensionen: vad är det som funkar i vårt samarbete och vad fungerar mindre bra?

Det finns flera olika sätt att arbeta med att få syn på individuella- och teamrelaterade utvecklingsområden, till exempel olika utvärderings- och reflektionsmodeller som 360-gradersutvärdering där en person får återkoppling både från chefen, chefens chef, kollegor och eventuella underställda.

En annan metod är personlighetstest som Hogans deskriptiva skalor som ger en bild över egenskaper som kan bli problematiska, till exempel under stress.

Men mycket går att få syn på och sätta ord på genom reflektion och samtal i gruppen. Patrik Nyström tipsar om en reflektionsmetod som han själv haft stor nytta av i teamutveckling; Core Quality Quadrant (läs mer om den i faktarutan under artikeln).

– Den utgår ifrån att jag som teammedlem ska fundera över mina styrkor och när min styrka slår över.

Information som kommer fram under de förtroliga samtalen i gruppen kan användas för att hitta kompletterande färdigheter i teamet. Vet vi att en person har det svårt i en viss typ av situation kan andra kompensera för det och vice versa. Det kommer gynna samarbetsklimatet om vi har pratat i förväg om hur vi kan agera i spända lägen.

– Det ökar förståelsen för hur vi bäst kan bemöta och själva bli bemötta. Det kan också synliggöra resursbehov till gruppen, eller ligga till grund för individuella utvecklingsplaner.

Gör samtalen om skuggorna till en vana

Räcker det att göra det här en gång? Nej, den här sortens samtal behöver hållas kontinuerligt om de ska leda till förändring. Inte minst eftersom det tillkommer nya projekt och vid varje ny teammedlem som ansluter, skapas ett nytt arbetslag.

Patrik Nyström menar att många team skulle vinna på att ha den här sortens samtal innan man börjar jobba tillsammans. Det är välinvesterad tid att skapa gruppkontrakt eller spelregler, prata om hur vi ska samarbeta och fånga upp hur vi har det tillsammans.

– Att enbart ha fokus på uppgiften ger sämre resultat än om vi i teamet också bygger ett socialt kitt. Att arbeta med samarbete är alltså motsatsen till flum. Det kommer göra ert arbetslag mer produktivt, säger Patrik Nyström.