Så tjänar ingenjörer i 19 branscher

Liksom förra året är snittlönen för ingenjörer högst i fastighetsbranschen. It- och teknikkonsulter hamnar långt efter. Men om man rensar för ålder, utbildningsnivå, chefsbefattningar och övertidsersättning blir bilden en annan.

Vilken bransch man väljer att jobba i har betydelse för lönen. Det konstaterar Sveriges Ingenjörer som för andra året i rad har tagit fram statistik över ingenjörers löner uppdelat på 19 branscher i privat sektor.

I lönestatistiken ser man att snittlönerna för ingenjörer är högst i fastighetsbranschen: nästan 78 000 kronor för civilingenjörer och drygt 65 000 kronor för högskoleingenjörer.

I botten finns ”Konsultverksamhet – Övrig” och ”Konsultverksamhet – Teknisk” med medellöner på drygt 53 000 kronor för civilingenjörer och runt 47 000–48 000 för högskoleingenjörer. It-konsulter hamnar på plats 16 för civilingenjörer och 14 för högskoleingenjörer.

19 procent högre löner

Men om man gör en mer detaljerad analys och tar hänsyn till utbildningsnivå, åldersstruktur, befattningsnivå och särskild övertidsersättning blir bilden delvis annorlunda.

I fastighetsbranschen är det en hög andel chefer bland ingenjörerna, vilket förklarar de högre lönerna. Konsultbranscherna rör sig högre upp på listan, eftersom konsulter oftast har kvar sin övertidsersättning och för att det är en betydligt lägre andel chefer och företagsledare i konsultbranscherna.

Högst hamnar bank-, finans- och försäkringsbranschen, med ett relativt löneläge på 119. Det betyder att lönerna för individerna ligger 19 procent över motsvarande medelindivider för hela den privata sektorn. Tvåa är konsultverksamhet inom management, strategi och ekonomi, med ett relativt löneläge på 115.

Sist på listan hamnar ”Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering” (9 procent under snittet för privat sektor) och skogsindustrin (7 procent under snittet), med stålindustrin precis före (5 procent under snittet).

Högst i Stockholmsregionen

Två kriterier som inte vägs in i det relativa löneläget är geografi och kön.

De branscher som lönemässigt ligger i toppen är i mycket högre grad belägna i storstadsregionerna och då främst i Stockholmsregionen. Branscherna som lönemässigt ligger längre ned är mer spridda ute i övriga landet. Men det är inget rakt samband utan finns branscher som till stor del finns i storstadsregionerna men har lägre relativa lönelägen. Det beror också på att storstadsregionerna är stora och att det finns variationer inom dem.

Andelen män och kvinnor varierar också mellan branscher. Högst andel kvinnor är det inom vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering (relativt löneläge: 91), följt av branscherna Life science (relativt löneläge: 100), övrig konsultverksamhet (relativt löneläge: 95) och livsmedelsindustrin (relativt löneläge: 99). Lägst andel kvinnor är det inom tillverkningsindustrin av elektronik (relativt löneläge: 100) samt data-, IT- och telekombranschen (relativt löneläge: 107).

Basindustrin ligger lågt

I en kommentar konstaterar Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulrika Lindstrand att tillverkningsindustrin finns i det lägre spannet. Bara tillverkning av elektronik kommer upp i 100 i relativt löneläge.

Särskilt inom skogsindustrin samt stål- och metallindustrin är det relativa löneläget oroväckande lågt, menar Ulrika Lindstrand, och det krävs högre löner för att attrahera nödvändig kompetens.

– Den svenska basindustrin står inför en omfattande klimatomställning och arbetslösheten bland ingenjörer är generellt låg. Även sett till åldersfördelningen så står dessa branscher inför ett generationsskifte. Om inte löneläget förbättras kan det bli svårt för den tunga basindustrin att attrahera den kompetens som behövs.

Här finns Sveriges Ingenjörers sida om rapporten ”Löneskillnader för ingenjörer beroende på bransch” (där själva rapporten finns längst ner på sidan).

I Saco Lönesök går det att fördjupa sig i statistiken och filtrera på olika undergrupper.

Sveriges Ingenjörer har också en särskild sida om civilingenjörers löner och en om högskoleingenjörer löner.