Första köttbullen fick honom att gråta

Det smakar precis som Ikeas köttbullar men de är gjorda på odlad köttfärs. ”Fixar vi inte maten fixar vi inte klimatet”, säger civilingenjören Jacob Schaldemose Peterson.

Jacob Schaldemose Peterson grundade foodtech-företaget Re:meat 2022 tillsammans med två kollegor.

– Att odla kött är inte längre science fiction. När jag åt den första köttbullen började jag gråta. Jag kände att det här är på riktigt. Nu kan vi producera mer hållbara proteiner, säger han.

Han sitter i ett kalt och ganska opersonligt konferensrum i Malmös forskningspark Medeon tillsammans med forskaren Emma Itting. På andra sidan väggen i ett kylt utrymme i labbet står en rad små glasflaskor med köttceller i näringslösningar och växer. Re:meat delar labb med en handfull startups inom läkemedelsindustrin.

Det går inte att se köttcellerna med blotta ögat än, men näringslösningen är grumlig och i mikroskopet så syns de tydligt som raka stavar.

– Första steget var att få köttcellerna att växa på ett underlag. Nu försöker vi få dem att växa fritt i vätskan så att vi kan odla köttfärs i stora biokultivatorer, lite som på ett bryggeri, säger Emma Itting.

Cellerna i labbet har tagits från en miljöcertifierad skånsk ko. Själva nyckeln till att lyckas skala upp köttodlingen är näringslösningen som gör att köttcellerna växer. Hittills har ingen lyckats odla kött storskaligt till ett konkurrensmässigt pris.

– Livsmedelsindustrin är jätteviktig om vi ska lyckas rädda klimatet. Fixar vi inte maten, fixar vi inte klimatet. Så enkelt är det. Det räcker inte att vi slutar flyga och köra bil, säger Jacob Schaldemose Peterson.

”Priset måste vara konkurrenskraftigt”

Han är utbildad civilingenjör och lämnade ett välbetalt jobb som managementkonsult inom livsmedelsindustrin för att satsa all sin tid och pengar på Re:meat tillsammans med civilingenjören Gittan Schiöld som också arbetat inom livsmedelsindustrin och amerikanskan Marie Gibbons som är en av pionjärerna och forskarna inom cellulärt jordbruk.

– Vetenskapen är enig om att utsläppen av växthusgaser från köttproduktionen är ett superstort problem, säger Jacob Schaldemose Peterson.

Odlade oxfiléer och entrecoter som ser ut som the real thing väcker uppmärksamhet i media men de flesta av de här produkterna tillverkas fortfarande småskaligt i labbmiljö till ett högt pris.

– Visst är det spännande forskning. Men vi som har jobbat länge inom matindustrin har ett annat mål, vi vill göra en reell skillnad och då måste priset på det odlade köttet vara konkurrenskraftigt. Vi vill ta fram en produkt som flest möjliga människor kan köpa, då blir det köttfärs med lågt klimatavtryck, säger Jacob Schaldemose Peterson.

Genom att äta odlad nötfärs blir klimatavtrycket 92 procent lägre än vanlig nötfärs och det är just klimatvinsterna med odlat kött som är hans drivkraft:

– Det blev väldigt tydligt när jag fick barn att vi ska lämna över en värld till kommande generationer och då vill jag göra allt jag kan för att göra den här världen lite bättre. Det räcker inte att sortera soporna och cykla till jobbet för att lösa de klimatutmaningar vi står framför.

Det kom Jacob Schaldemose Peterson fram till efter att ha satt sig in klimatfrågan och läst forskningsrapporter under sin föräldraledighet.

”Jag är köttälskare så för mig var det jättesvårt”

Bland topp fyra på listan över de viktigaste klimatutmaningar hittade Jacob Schaldemose Peterson två kopplade till livsmedelssektorn som han själv jobbat i under ett drygt decennium.

– Vi behöver reducera vårt matsvinn, men framför allt behöver vi en övergång från animaliska produkter, säger han.

Familjen Schaldemose Peterson bestämde sig för att göra just det och har tagit uppgiften på största allvar.

– Från en dag till en annan slutade vi äta kött. Vi bodde i London då och under pandemin blev det en sträng lockdown i Storbritannien. Alla restauranger var stängda och ingen fick komma hem till oss. Det var ganska enkelt att vara vegetarian när vi bodde i en egen bubbla och kunde experimentera med nya recept, säger Jacob Schaldemose Peterson.

När familjen flyttade hem till Sverige igen och middagar med familj och vänner avlöste varandra, helger skulle firas så var det inte lika lätt att avstå från kött.

– När vi kom hem mötte vi verkligheten. Du behöver vara helt övertygad för att helt utesluta kött. Jag är köttälskare så för mig är det jättesvårt. Jag har beslutat att dra ner min köttkonsumtion av klimatskäl och idag äter jag kanske kött en gång i månaden, säger Jacob Schaldemose Peterson.

Det var de egna erfarenheterna som övertygade honom att det behövs ett substitut till traditionellt kött som inte innebär att konsumenterna behöver ändra sina matvanor.

– Som managementkonsult har jag utformat strategier för många stora livsmedelsproducenter. Det har visat sig väldigt svårt att lansera nya vegetariska köttbullar och veganska hamburgare. De är inte tillräckligt goda helt enkelt.

Odlat kött väcker känslor

Det var där som idén med att odla kött utkristalliserades som den ultimata lösningen för att få ner växthusgaserna, undvika den planetära uppvärmningen och rädda jorden till kommande generationer.

Att livsmedelsbranschen självmant skulle ta tag i uppgiften tror han inte på. Re:meats mål är att ta fram teknologin som möjliggör att odla kött storskaligt till ett bra pris.

– Livsmedelsföretagen vill som alla andra branscher, mjölka ut så mycket pengar som möjligt ur nuvarande system och de kommer inte att göra sig av med sina kassakor och satsa på odlat kött självmant, säger Jacob Schaldemose Peterson som hoppas att branschen vill odla kött när teknologin väl är på plats.

Men odlat kött väcker känslor inte bara i livsmedelsbranschen, hos konsumenter och lantbrukare.

– Politiker som lägger sig i vad folk äter kommer inte att bli omvalda. Däremot ser vi att en del politiker vill förbjuda odlat kött för att skydda jordbruket och vinna röster. I Florida har man beslutat att förbjuda produkter tillverkade av odlat kött. Köttindustrins lobbyister börjar likna oljelobbyn. Även Italien går mot ett förbud mot odlat kött, säger Jacob Schaldemose Peterson.

Han citerar ofta forskningsdata och pratar om tipping points och planetära gränser. Alla håller inte med honom att antalet kor i Sverige drastiskt behöver minska och att vi i stället ska plantera skog och utöka våra kolsänkor.

– Jag tror att vi kommer att fortsätta äta nötkött på lördagarna när vi vill äta något riktigt gott. Men vi kommer att ha färre kor i Sverige i framtiden, säger han.

Vill bygga en produktionsanläggning 2025

Under intervjun ringer Jacob Schaldemose Petersons mobiltelefon och han ursäktar sig och går ut ur konferensrummet och säger att det är en investerare som ringer. När han kommer in i rummet igen har kaffet hunnit kallna.

– Det är svårare att få investerarna att skriva på ett avtal nu än under finanskrisen 2008. Det går extremt långsamt. Jag sitter och förhandlar med investerare 24/7. Vi startade Re:meat 2022 och det var kanske det värsta året att starta ett bolag, säger Jacob Schaldemose Peterson.

I år är målet att få ihop cirka 14 miljoner kronor och hittills har Re:meat tagit in fem miljoner kronor i riskkapital och fått cirka en miljon kronor från Vinnova och Almi. I nästa investeringsrunda är målet 20 miljoner kronor. Planen är att under 2025 bygga en första produktionsanläggning.

Men det är inte bara en fråga om tillräckligt med kapital innan Re:meat kan rulla ut sin köttfärs. Odlat kött är ännu inte godkänt som livsmedel inom EU och även om processen har påbörjats så ligger ett godkännande flera år bort.

Hur länge dröjer det tills vi kan köpa köttfärs från Re:meat i svenska butiker?
– Tillståndsprocessen inom EU tar tid, jag tror varken Sverige eller EU kommer att vara vår första marknad utan det blir kanske USA, Israel eller Singapore, säger Jacob Schaldemose Peterson.