Hur viktigt är det att ingenjörer i Sverige kan svenska?

Svenska eller engelska? För många ingenjörer i Sverige kan språket bli skillnaden mellan att få ett jobb eller inte – och till och med påverka karriärutvecklingen.

När Anne Grevener Steen flyttade från Tyskland till Sverige 2018 för att arbeta som elkraftingenjör på AFRY mötte hon snabbt en utmaning som många utländska ingenjörer står inför: språkbarriären.

– I energibranschen är svenska ofta arbetsspråket, och många kunder kräver att konsultuppdrag genomförs på svenska. Det betydde att jag i början hade svårt att komma in i projekt, och även när jag fick vara med behövdes det oftast extra resurser och tid för att hjälpa mig översätta och dokumentera eftersom leveranserna oftast var på svenska, säger hon.

Språkets betydelse blev påtaglig även utanför själva arbetsuppgifterna. För Anne Grevener Steen handlade det om att kunna känna sig delaktig på arbetsplatsen.

– För den sociala sidan var språket en stor faktor. Att kunna hänga med vid fikabordet, prata med kollegor och delta i gemensamma aktiviteter som kräver att tala svenska har varit otroligt viktigt för mig för att må bra på jobbet, men även för att knyta vänskapsband vid sidan av arbetet.

Idag har Anne Grevener Steen en mer strategisk roll på AFRY Management Consulting, där hon ofta jobbar mot internationella kunder.

– Kravet på svenska är inte längre lika stort, men det underlättar att kunna vara flexibel och anpassa språket till vad kunden känner sig mest bekväm med.

Hon konstaterar att svenskkunskaperna också kan vara avgörande i oväntade situationer.

– I många fall är svenska fortfarande inte arbetsspråket, men man stöter på personer i organisationer som inte är lika bekväma med engelska. I dessa fall är det värdefullt att kunna skifta till svenska, förstå de fina nyanserna i beskrivningen av problemställningar och skapa förtroende.

”Jag bad dem inte prata engelska med mig”

Anne Grevener Steen beskriver hur det tog tid att känna sig bekväm med svenska på jobbet, och att det fortfarande finns situationer som kan vara utmanande – till exempel att ringa i telefon och inte kunna använda mimik och gestik för att göra sig enklare förstådd. Men hon menar att det handlar om att bli bekväm med att vara obekväm.

– I början jobbade jag mycket med att skriva ner ord som jag inte kände till när andra pratade. Alla dessa ord samlade jag i en egen ordbok som blev en komisk blandning av fackbegrepp, Göteborgsk slang och svenska talesätt.

Dessutom har stödet från kollegorna spelat en stor roll.

– Jag bad dem att inte prata engelska med mig om jag inte frågade om det. Och de gjorde som jag bad och tog sig otroligt mycket tid, med mycket tålamod, att upprepa meningar och lära mig nya ord.

”Arbetsspråket är svenska i tal och skrift”

En sektor som rekryterar många ingenjörer just nu är försvarsmyndigheterna. Som en av de viktigaste aktörerna inom svensk försvarsindustri har FMV (Försvarets materielverk) ett stort behov av ingenjörer – och för dem är svenskan fortfarande avgörande.

– I och med att vi är en svensk myndighet och vårt arbetsspråk är svenska i såväl tal som skrift är det viktigt att alla som arbetar på myndigheten har goda kunskaper i svenska, säger Frida Thilén, avdelningschef kompetensförsörjning på FMV.

Hon konstaterar att det är viktigt att alla anställda kan hantera den säkerhetsklassade information som arbetet ofta kräver. FMV erbjuder även stöd till anställda som behöver förbättra sina språkkunskaper.

– Vi har avtal med en leverantör för språkutbildning för våra medarbetare som kan avropas vid behov, berättar Frida Thilén.

Samtidigt blir engelskan allt viktigare inom försvarssektorn i takt med att internationella samarbeten ökar.

– Marknaden för försvarsmateriel är internationell och vi samarbetar med andra länder vid både inköp och utveckling. Därför krävs kunskaper i både svenska och engelska när det gäller många av våra tjänster.

Större krav på svenska på mindre företag

Pär Johansson, regionchef och produktägare för TNG Tech, har en annan vy på språkets roll i ingenjörsyrket, ur rekryteringssynpunkt.

– Kravet på svenska är fortfarande vanligt förekommande i mindre och mellanstora organisationer, även om det minskar något för varje år. Större internationella bolag har ofta engelska som koncernspråk, vilket innebär att all kommunikation sker på engelska och svenska är därmed oftast inte något krav.

Han ser en långsiktig fördel för de ingenjörer som lär sig svenska efter att ha anställts:

– Det är såklart alltid positivt att lära sig språket i det land man verkar. Det öppnar upp möjligheter, särskilt då alla inte är helt familjära med att prata engelska.

För Anne Grevener Steen blev strävan att lära sig svenska en avgörande del av hennes karriär.

– Det har verkligen lönat sig, säger hon och lyfter fram att förståelsen för kulturella skillnader mellan Sverige, Norden och Centraleuropa har varit en stor tillgång.

– Jag har kunnat bygga ett starkt nätverk inom AFRY och den svenska energibranschen – något som har visat sig ovärderligt.