Säger chefen nej till deltid? Så här kan du göra

Katarina Atterström, chef för Sveriges Ingenjörers Göteborgs- och Malmökontor. Foto: Pernilla Pettersson

Enligt lag har man rätt att gå ner i arbetstid i vissa fall. Men om man vill jobba deltid av någon annan anledning och chefen säger nej, vad gör man då? Här svarar Sveriges Ingenjörers Katarina Atterström.

Det finns en rad situationer när man har rätt att gå ner i arbetstid. En är när man har barn som är yngre än åtta år. En annan är för att studera – på del- eller heltid – och ytterligare en är för att testa att starta eget. (se mer information i faktarutan längst ner)

Man har också rätt att vara tjänstledig för värnplikt, vård av nära anhörig och för politiska uppdrag. Genom kollektivavtal finns också möjlighet att få flex- eller deltidspension.

– Och i alla de här fallen har vi stöd för hur man går till väga om arbetsgivaren säger nej, säger Katarina Atterström som är chef för Sveriges Ingenjörers Göteborgs- och Malmökontor.

(Mer information om flexpension och deltidspension hittar du på Sveriges Ingenjörers sida)

Diskuterades på fullmäktige

Men om man vill jobba deltid av någon annan anledning kan det vara svårare att få ja. Och det här diskuterades på Ingenjörsfullmäktige, Sveriges Ingenjörers högsta beslutande organ.

Där tog förtroendevalda på två ingenjörstäta arbetsplatser upp att medlemmar får nej på ansökningar om deltid. Det handlade i vissa fall om personer som var på väg att få utmattningssyndrom.

På fullmäktige gjordes två ställningstaganden kopplat till deltid:

”Sveriges Ingenjörer ska tydligare informera om vilka möjligheter det finns att få förhandlingsstöd för medlemmen som vill arbeta deltid men fått nej på den begäran av sin chef.”

Och:

”Att vid översyn av de politiska programmen ta med intentionen att verka för att det under hela arbetslivet skall vara möjligt att under perioder kunna gå ner i arbetstid på samma sätt som under småbarnsåren och vid delpension”.

Ingen ovillkorlig rätt i dag

Så om arbetsgivaren säger nej, vad gör man då?

– Om man vill jobba deltid av någon anledning som är reglerad, i lag eller kollektivavtal, finns det alltid hjälp att få. Om det inte är reglerat så är det svårare. Man har ingen ovillkorlig rätt att gå ner till deltid, säger Katarina Atterström.

Men det betyder inte att man inte ska försöka. Ta upp din önskan med din arbetsgivare, och som medlem i Sveriges Ingenjörer: vänd dig till förbundets rådgivning.

– Vi kan hjälpa till med argumentation och med ett fackligt perspektiv. Ofta kan vi föra ett samtal: om läget, vad man vill och vilka möjligheter som finns.  

Möjligheten att få rådgivning gäller också för den som är fackligt förtroendevald och företräder en medlem som vill gå ner i arbetstid.

Reflektera!

Vad man kan göra beror på 1) vad man har för anledning till att jobba deltid och 2) varför man fått nej. Och det tycker Katarina Atterström att man ska reflektera över för att se hur man kan komma vidare.

– Om du vill jobba deltid för att arbetssituationen är för belastande går det att hitta andra vägar. Man ska inte behöva gå ner i arbetstid utan det måste i stället gå att titta på arbetsbelastningen.   

– Får du i stället nej för att du har en befattning som specialist och det är svårt att hitta en ersättare, då kanske du ska prata om möjligheten att hitta en roll där det är möjligt att jobba deltid.

Katarina Atterström tycker också att man ska titta på de situationer när man får vara tjänstledig (på hel- eller deltid). Kan man använda sig av någon av dem?

Få det skriftligt

Det är flera aspekter på deltidsarbete som Katarina Atterström tycker att man ska tänka på. En är de ekonomiska konsekvenserna: med lägre lön och hur semesterdagar räknas ut, och med effekter på pension, a-kassa, inkomstförsäkring och sjukpenningsgrundande inkomst.

Och om man får deltid beviljat, då ska man alltid se till att få beslutet skriftligt.

– Blir det en tvist längre fram så gäller det att kunna visa vad man kom överens om och då är det viktigt att det finns nedskrivet. I det man skriver ska det också framgå att man i grunden har en 100-procentig tjänst och att man inte går ner i tid permanent.

Tänk på det här för olika sorters deltid

Deltid för att man har små barn – Föräldrar kan förkorta sin normala arbetstid med upp till 25 procent för att ta hand om sitt barn. Det gäller tills barnet fyller 8 år eller inte har avslutat sitt första skolår.  

Man behöver (med vissa undantag) säga till två månader innan deltiden ska börja.

Mer information finns på Sveriges Ingenjörers sida om föräldraledighet .

Deltid för studier – För att gå ner i tid för studier måste man ha jobbat minst sex månader hos arbetsgivaren, eller minst tolv månader under en tvåårsperiod.

Arbetsgivaren har möjlighet att skjuta upp starten på tjänstledigheten.

Är man ledig på deltid så ska man arbeta den övriga tiden. Därför är det bra att ha en dialog så att det blir rätt nivå utifrån vad man behöver för studierna.

Ange vilken period det gäller och kom överens om du ska gå in och jobba heltid på ferierna eller inte.

Om man avbryter studierna måste man meddela arbetsgivaren mellan 14 dagar och en månad innan man kan komma tillbaka på heltid.

Deltid för att starta eget – Man ska ha varit anställd i minst sex månader och kan vara tjänstledig i upp till sex månader. Verksamhet man startar får inte konkurrera med arbetsgivarens. Det får heller inte innebära en ”väsentlig olägenhet” och man kan till exempel behöva skjuta på ledigheten till en passande tidsperiod.

Mer information hittar du på Sveriges Ingenjörers sida om tjänstledighet.  

Lämna en kommentar

Senaste nytt