På jakt efter forskningspengar – så lyfter du din ansökan

Att söka medel för sin forskning kräver både tid och hårt arbete. Hur kan man tänka för att öka sina chanser att få de efterlängtade pengarna? Här delar två ingenjörer med sig av sina bästa knep när de söker pengar för forskning.

Filip Lenrick är universitetslektor vid Lunds universitet och bedriver forskning inom materialteknik. Förra året beviljades han 26 miljoner kronor från Europeiska forskningsrådet, ERC, för att utforska en ny teknik för att foga samman material som skulle kunna ha stor betydelse inom industriell produktion.

När man söker forskningsmedel tror han att det kan vara en fördel att hitta en forskningsidé som är lagomt okonventionell och utanför ramarna – en idé som kan bli fantastisk om man lyckas, men som även innebär en lagomt stor risk.

– Anses man för okonventionell så nekas man anslag. Anses man för konventionell så får man bara små anslag, konstaterar Filip Lenrick. 

Dessutom är det bra om det finns preliminära data som visar att idén är genomförbar – även om han själv inte gjorde så.

– Min idé var lite av en chansning. Det var en helt ny idé där det inte finns något publicerat sedan tidigare. Däremot kunde jag visa att metoden fungerar på andra material och att det därmed troligtvis skulle kunna fungera på stål, berättar han.

”This is rubbish”

Men för att få forskningsmedel räcker det inte med en bra idé. Själva ansökan är viktig för att sticka ut i konkurrensen om forskningsmedel.  

Svjetlana Stekovic är forskare och forskningskoordinator på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet. Hon har stor erfarenhet av EU-ansökningar och management av EU-projekt. Men sin första erfarenhet av att skriva en forskningsansökan fick hon då hon jobbade som forskare på Rolls-Royce i Storbritannien.

– Jag hade skrivit ett första utkast och gav den till min handledare för feedback. Han läste bara första sidan och sa ”this is rubbish”och kastade den i golvet. Men han sa det med glimten i ögat och la sedan ned mycket tid på att hjälpa mig med hur man kan tänka, berättar hon.

Rådet hon fick var att jobba mycket med inledningen på texten. Tänk på läsbarheten, använd ett enkelt språk och var tydlig med syfte och mål. 

– Du måste tänka på att sälja in din forskning, att kunna förklara nyttan på ett enkelt och tydligt sätt. Längre fram i ansökan kan man gå ned djupare i detaljerna, men det gäller att vara tydlig från början, förklarar hon.

Använd ett enkelt språk

Undvik även tjusiga ord och krångliga formuleringar – använd istället ett enkelt språk. 

– Om det blir svårläst blir det direkt negativt för läsaren, förklarar hon.

Se även till att sätta din idé i ett sammanhang – vilken effekt kan den få på samhället? Använd gärna förklarande bilder och grafik..

– Men undvik AI. Det märks direkt, konstaterar hon.

Filip Lenrick berättar att han lägger mycket tid på att slipa på de inledande meningarna i ansökan. De ska vara intresseväckande, lätta att förstå, sätta forskningen i ett sammanhang och samtidigt vara detaljerade – utan att bli nördiga. 

– Det är en iterativ process som kräver mycket finslipande. Jag brukar sitta med synonymlexikon för att hitta exakt de ord som beskriver det jag vill ha sagt, säger han.

Var tydlig med ditt ”varför”

Filip Lenrick låter dessutom många olika personer läsa texten, och då framför allt de inledande meningarna. 

– Jag tror att inledningen påverkar hur man läser fortsättningen. Om man inte har förstått ”varför” blir det svårare att ta till sig resten av texten. Dessutom är det lättare att få fler att läsa och ge synpunkter om man bara behöver läsa de inledande meningarna, förklarar han.

Förklarande bilder är viktiga, både för begripligheten och för själva läsupplevelsen.

– Jag brukar tänka att man bör ha en bild på varje sida. Jag tror att det gör det lättare att gå tillbaka och hitta den information man söker i ansökan, säger Filip Lenrick.

Ett annat tips är att läsa utlysningen noggrant och se till att man besvarar alla de frågor som ställs. 

– Här kan man gärna vara övertydlig. Om man exempelvis efterfrågar hur projektet förhåller sig till FN:s globala mål för hållbar utveckling, eller jämställdhet, så ha gärna ett stycke där du tydligt visar att “här svarar jag på den frågan”. Även om du inte har ett bra svar så är det viktigt att visa att du har reflekterat kring frågan, poängterar han.

Leta efter rätt partners

Svjetlana Stekovic konstaterar att det finns mycket EU-pengar att söka inom innovation och forskning, men att den typen av ansökningar också är mer omfattande och krävande att skriva. Därför är det viktigt att börja i tid. När man söker EU-pengar är det också vanligare att man behöver ha med sig partners som ger trovärdighet till projektet. 

– Tänk då på att hitta rätt partners, som är pålitliga och relevanta för projektet. Var också tydlig med vilken roll de har i projektet.

Själv forskar Svjetlana Stekovic inom materialvetenskap, med särskild inriktning på skademekanismer i högtemperaturmaterial som används i gasturbiner och flygmotorer. 

Åk på konferenser – och mingla

När hon får en idé brukar hon testa den genom att skriva ned några rader som hon bollar med kollegor, andra forskare och företag. Det gör att hon kan hitta det sammanhang – och samarbetspartners – där hennes idé kan skapa konkret nytta innan hon börjar skriva ansökningar.

Att nätverka och knyta kontakter är också ett råd som hon brukar ge till oerfarna forskare i början av sin karriär.

– Åk på konferenser, presentera gärna något, men se framför allt till att mingla och knyta kontakter. Det är ett bra sätt att komma med i projekt och skaffa sig erfarenhet innan man söker något eget, tipsar hon.