Så varierar arbetstidsförkortning för ingenjörer  

Illustration: : Getty Images

Illustration: : Getty Images

I dag har ungefär 55 000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer arbetstidsförkortning genom sitt kollektivavtal. Ingenjören har kartlagt hur villkoren skiljer mellan avtalen. Och i vilka branscher man förhandlar om att få det.

Arbetstidsförkortning med full lön har blivit en av knäckfrågorna i årets avtalsrörelse. För Sveriges Ingenjörer innebär det att frågan gör comeback efter 18 år.

Den arbetstidsförkortning som finns i dag i kollektivavtalen enades fack och arbetsgivare om vid tre avtalsrörelser mellan 2001 och 2007.

Sedan dess har andra frågor prioriterats. Facken inom industrin, där Sveriges Ingenjörer ingår, har velat ha förbättringar inom andra områden.

–  Förutom högre lön har medlemmarna prioriterat mer avsättningar till tjänstepension, det som kallas flexpension eller delpension beroende på bransch. Och det finns numera i alla kollektivavtal, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.

Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.

Stora varianter mellan avtalen

Bland förbundets medlemmar har ungefär 55 000 någon form av arbetstidsförkortning i sitt kollektivavtal. De allra flesta av dem arbetar inom industrin.

Storleken på arbetstidsförkortningen, modellen för att beräkna tiden och vissa andra villkor varierar mellan avtalen.

Avtalet med Teknikföretagen ger flest timmar. Anställda som arbetar heltid får 82 minuter arbetstidsförkortning per vecka som lagras i en tidbank. På ett år blir det drygt 70 timmar. Arbetstidsförkortningen är inte semestergrundande.

I kollektivavtalet med Industriarbetsgivarna utgör arbetstidsförkortningen 2 procent av lön och ersättningar för ordinarie arbetstid föregående avtalsår. Det motsvarar 4 lediga dagar om året. Anställda kan välja att ta ut det som ledighet, pensionsavsättning eller som ersättning i pengar.    

Samma modell finns i avtalet med Livsmedelsföretagen och de Gröna arbetsgivarna.

Inom offentlig sektor finns arbetstidsförkortning i tre branschavtal med arbetsgivarorganisationen Sobona. Branschöverenskommelse Energi ger 54 timmar arbetstidsförkortning per år i en tidbank. Ytterligare 9 timmar kan arbetsgivaren välja mellan att fylla på tidbanken eller göra en extra pensionsinsättning.

Inom branschen Vatten & Miljö ger det centrala avtalet 27 timmar per år, som genom lokala överenskommelser kan bytas mot tre semesterdagar. Bransch Fastigheter har även de 27 timmar per år och även här är det en dispositiv regel som öppnar för lokala avtal med växling till lön eller andra villkor.

Utbyte mot lön

Det kan verka orättvist att villkoren för arbetstidsförkortning är så olika i avtalen men Camilla Frankelius förklarar hur de har uppstått.

– I förhandlingarna har arbetstidsförkortning tillkommit främst i utbyte mot lön. De avtal som har mest arbetstidsförkortning har avstått det största löneutrymmet. I många avtal har parterna inte kommit överens om arbetstidsförkortning och där har alltså löneutrymmet varit högre vid lönerevisionen.

Sammanställningen nedan visar hur mycket arbetstidsförkortning det finns i några av de större kollektivavtalen för medlemmar i Sveriges Ingenjörer. De dagar/timmar som anges gäller för den som arbetar heltid.

Det här är en översiktlig sammanställning som inte redovisar alla detaljer. Vill du veta mer om villkoren hittar du avtalen här.

Fack och arbetsgivare kan också göra lokala överenskommelser kring arbetstidsförkortning, exempelvis om tiden kan tas ut som extra pension eller pengar.

”Viktigt med samma villkor oavsett bransch”

I årets avtalsrörelse begär Sveriges Ingenjörer mer arbetstidsförkortning i de kollektivavtal där det finns sådana överenskommelser sedan tidigare. Men man jobbar också för att införa det i fem kollektivavtal där arbetstidsförkortning saknas:

  • Innovationsföretagen (teknikkonsulter)
  • Almega utvecklings och tjänster
  • Tech Alliance
  • Tech Sverige AI
  • Tech Sverige telekom

– Det är länge sedan arbetstidsförkortning var ett av våra krav men nu har det blivit en angelägen fråga för våra medlemmar. Och det är viktigt att man har samma villkor för arbetstid oavsett vilken bransch man jobbar i, säger Camilla Frankelius.

Splittrad uppfattning bland partierna

Under senare år har frågan om arbetstid dykt upp i samhällsdebatten i flera länder. Organisationen 4 Day Week Global som grundades 2019 har genomfört pilotstudier i flera länder för att undersöka effekterna av kortare arbetstid.  I Sverige pågår en sådan studie just nu som avslutas i april.

Bland de politiska partierna i Sverige är det två, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som vill korta arbetstiden i Sverige genom lagstiftning.

En arbetsgrupp inom Socialdemokraterna har presenterat ett förslag på att 40-timmarsveckan ska kortas ner till 35 timmar 2035. Men uppfattningen inom partiet är splittrad och ser ut att bli en het potatis under partikongressen i maj.

Både fackförbund och arbetsgivare är starkt emot lagstiftning. Parterna vill att arbetstidsförkortning även i fortsättningen ska regleras genom kollektivavtalen. På så vis kan villkoren också bättre anpassas efter bransch.

Arbetsgivarna vill ta bort arbetstidsförkortningen

Arbetsgivarna ser så allvarligt på hotet om lagstiftning att vill riva upp de befintliga avtalen om arbetstidsförkortning.  

– Det föreligger ett hot om lagstiftning om arbetstidsförkortning till 35 timmar per vecka med bibehållen lön. Vi måste sänka riskerna för våra medlemsföretag. Därför är utmönstring av befintliga överenskommelser om arbetstidsförkortning ett av våra krav i avtalsrörelsen, sa Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin under en presskonferens 19 december.

Camilla Frankelius påpekar att överenskommelserna i avtalen om arbetstidsförkortning under alla år har fungerat bra. De ger möjlighet till flexibilitet i form av tid, pengar eller pension och det går att sluta lokala överenskommelser på arbetsplatserna.

– Varken vi eller arbetsgivarna vill ha lagstadgad arbetstidsförkortning. Därför är det bättre att vi försöker jobba för en gemensam lösning.

Den 31 mars ska avtalsförhandlingarna inom industrin vara klara. Om parterna inte kommer överens om arbetstidsfrågan är det inte uteslutet att facken varslar om strejk.

Flexpension, delpension och arbetstidsförkortning

Sveriges Ingenjörer fick 2013 igenom flexpension i avtalen på industrisidan och sedan 2017 finns det i de flesta av förbundets kollektivavtal. Inom offentlig sektor kallas det delpension men har samma innebörd som flexpension.

Både flexpension/delpension och arbetstidsförkortning har en sak gemensamt. De är förmåner som anställda har betalat för. Fackförbund och arbetsgivarorganisationer har kommit överens om att avstå en liten del av lönepotten i utbyte mot tjänstepension och kortare arbetstid.

Lämna en kommentar

Senaste nytt