Nyheter i korthet – övertidsuppmaning, kaffe och studentbostäder

Regeringen går vidare med flexiblare regler för studentbostäder

14 mars. Regeringen går vidare med förslagen till lättnader i byggkraven för studentbostäder, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

– Ökad flexibilitet och sänkta byggkostnader gör det möjligt att skapa fler studentbostäder. Med de här förslagen blir det enklare och billigare att bygga åt studenter, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslagen innebär att man kan göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet för upp till 80 procent av studentbostäderna, både vid nyproduktion och ändring av en byggnad. Till exempel ska bostadsytan kunna minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.  

Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. En studentbostad som omfattas av undantagen ska också kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar samtidigt definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning. Det ska göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Läs mer i Regeringens pressmeddelande

Sveriges Ingenjörer sågar Sana-grundarens övertidsuppmaning

13 mars. I ett mejl till sina anställda skriver Joel Hellermark, vd och grundare av AI-bolaget Sana, att ”De bästa AI-teamen jag känner till […] arbetar för närvarande från 9 till 21, sex dagar i veckan”. Men hans rekommendation i mejlet är att jobba 60 timmar i veckan, rapporterar Breakit.

Sveriges Ingenjörer reagerar starkt på uppgifterna. Förhandlingschef Camilla Frankelius pekar på att man enligt arbetstidslagen som mest får jobba 48 timmar övertid på fyra veckor, utöver den lagstadgade 40-timmarsveckan. Alltså i snitt 52 timmar i veckan. Och bara när det finns ett särskilt behov av ökad arbetstid.

”Kortare tider och i särskilda situationer kan säkert personal hugga i extra. Men här beskrivs det mer eller mindre som en normalsituation”, säger Camilla Frankelius till Breakit. 

Att jobba väldigt mycket leder till ohälsa och unga är särskilt utsatta. Som ny är det svårare att veta hur mycket det är rimligt att jobba, och många unga bränner ut sig. Argumentet att man konkurrerar med länder med andra arbetstidsregler, som USA och Kina, tycker Camilla Frankelius inte heller spelar roll här. 

”Om man har valt att ha sitt företag i Sverige så är det svenska lagar som gäller. Joel Hellermark får väl helt enkelt anställa fler personer som kan utföra det här arbetet under mer rimliga förhållanden.” 

I ytterligare en artikel tar Breakit upp att Joel Hellermarks brev har likheter med ett meddelande som New York Times rapporterat att Google-grundaren Sergey Brin skickat till anställda på Googles AI-satsning Gemini. I båda används uttrycket ”sweet spot” för antal arbetade timmar. Båda skriver att det är ”demoraliserande” när vissa inte jobbar tillräckligt mycket. Och båda framhåller vikten av att vara fysiskt närvarande på kontoret eftersom det främjar ”samarbete” respektive ”kommunikation”. 

Läs mer: I artikeln med Sveriges Ingenjörer i Breakit och i artikeln om likheten mellan breven (låsta artiklar).

I artikeln i New York Times (låst artikel)

Kolesterolhöjande ämnen i maskinkaffet på jobbet

13 mars. Kaffe bryggt med pappersfilter har en koncentration av det kolesterolhöjande ämnet cafestol på 11,5. I kaffet från de vanligaste kaffemaskinerna på arbetsplatser är medianhalten 175,7. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet, i samarbete med Chalmers tekniska högskola. Studien har publicerats i Nutrition, Metabolism & Cardiovascular Diseases.

– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe. Vi tolkar det som att filterprocessen är avgörande för förekomsten av de här kolesterolhöjande ämnena i kaffet. Uppenbarligen lyckas inte alla kaffeautomater filtrera bort dem, säger David Iggman, forskare vid Uppsala universitet, som har lett studien.

I tabellen nedan syns att den vanligaste typen av kaffemaskin (som i studien kallas bryggmaskin) ger de högsta koncentrationerna av cafestol och kahweol. Men nivåerna både för dem och för ”Liquid-model machines” som är den andra typen som undersökts, varierade stort mellan mättillfällena. Lägst värden är det för kaffebryggare med pappersfilter. Högst är koncentrationen för espresso.

– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.

Läs mer: I pressmeddelandet från Uppsala universitet (där länk till artikeln i NMCD också finns)