Så kan du tänka om du vill gå i pension tidigare

Foto: Getty Images
Riktåldern för att gå i pension är 67 år – och högre kommer den att bli. Tycker du att det känns alldeles för avlägset? Så här kan du göra om du vill trappa ned, eller gå i pension tidigare.
Idag finns det ingen fast pensionsålder i Sverige. Eftersom vi lever allt längre så innebär det att de livslånga pensionerna, som exempelvis allmän pension, ska räcka längre. Det är bakgrunden till införandet av den så kallade riktåldern. För de som går i pension de närmaste åren är riktåldern fastställd till 67 år och den kommer att bli högre framöver.
Men det är långt ifrån alla som kan och vill jobba så länge. För den som vill gå i pension tidigare finns det möjlighet att börja ta ut tjänstepensionen tidigare – för väldigt många redan från det att man fyller 55 år. Men det finns en hel del att tänka på – inte minst när det gäller ekonomin.
Gör din egen research
Bästa sättet att ta reda på hur mycket du får i plånboken är att gå in på Minpension.se.
– Där kan du få bra prognoser för hur din pension blir om du väljer att gå vid en viss ålder. Om du vill ta ut tidig pension så är det lätt att räkna ut, berättar Stefan Holmberg som är pensionsexpert vid Sveriges Ingenjörer.
För att få jämförbara siffror tipsar han om att ställa in alla parametrar på ”livslång utbetalning”. På så vis kan du få jämförbara siffror och se vilken skillnad det gör om du går i pension ett par år tidigare, eller senare. Därefter kan du börja laborera med olika utbetalningstider för att se hur utbetalningstiden påverkar pensionens storlek.
– Det som är utmaningen om du väljer att gå i pension tidigare är att pengarna också ska räcka längre. Det är också extremt få som väljer att gå helt i pension redan vid 55 år, förklarar Stefan Holmberg.
Ha koll på åldersgränserna
Men det finns förstås fler saker än pengar i plånboken att ta med i beräkningarna. När man väljer att sluta jobba eller gå ned i tid minskar även inbetalningarna till pensionen.
Här finns det några olika åldrar som är viktiga att ha koll på. Omkring 70 procent av ingenjörerna jobbar inom privat sektor och många omfattas av ITP 2. För den här gruppen är 62 år och 1 månad en viktig ålder.
– ITP 2 har något som kallas kollektiv slutbetalning som gäller för dig som går i pension efter det att du fyllt 62 år. Beroende på hur länge du jobbat och hur hög lön du haft så kan detta göra stor skillnad i vilken pension du sedan får, förklarar Stefan Holmberg.
Tre tips för dig som funderar på att gå pension tidigare
1. Räkna på pensionen. Logga in på Minpension.se, gå in i Simulatorn och ställ in alla parametrar på ”Livslång utbetalning”. Nu kan du se och jämföra hur mycket du får i pension beroende på när du väljer att sluta jobba.
2. Ta reda på om du har möjlighet att få en kollektiv slutbetalning om du väljer att gå i pension tidigare.
3. Ta reda på vilka alternativ det finns hos din arbetsgivare med exempelvis flex- eller deltidspension eller andra lösningar för att kunna trappa ned de sista åren.
Olika avtal ser lite olika ut, därför kan det vara bra att kolla upp hur det ser ut för just dig – har du en förmånsbestämd eller premiebestämd pension, som i exempelvis ITP 1? Finns det en kollektiv slutbetalning? Och hur mycket förlorar du i inbetalningar om du skulle gå i pension utan den kollektiva slutbetalningen?
Den kollektiva slutbetalningen innebär att de inbetalningar som din arbetsgivare skulle ha betalat fram till din ordinarie pensionsålder istället blir betalade med kollektiva medel. För vissa kan det bli ett antal tusenlappar per månad för en livsvarig pension om man väljer att gå i pension redan vid 62 års ålder. Men med den kollektiva slutbetalningen blir pensionen lika stor som om du arbetat kvar med samma lön.
– Detta förutsätter dock att du slutar att jobba i pensionssyfte. Du kan alltså inte sluta jobba och istället driva exempelvis en konsultfirma i en större omfattning vid sidan av, poängterar Stefan Holmberg.
Alternativet att trappa ned
Om du däremot kan tänka dig att trappa ned, istället för att sluta jobba helt och hållet, kan du sluta ännu tidigare. Många avtal ger möjlighet till flex- eller deltidspension, ibland redan från det år du fyller 60.
Möjligheten att gå ned i tid är nog den vanligaste frågan som Stefan Holmberg möter när han är ute och informerar om pensionsfrågor.
– Min bild är att det inte är så många som helt vill sluta jobba tidigare, däremot är man intresserade av att jobba mindre de sista åren innan pensionen, berättar han.
Flex- och deltidspension innebär en möjlighet att gå ned i arbetstid från det att du är omkring 60-62 år, beroende på vilket avtalsområde du tillhör. Om du omfattas av ITP 2 fortsätter arbetsgivaren att rapportera in den lön du skulle haft om du jobbade heltid. Det innebär att du inte förlorar pensionspengar trots att du går ned i tid.
Fatta ett övervägt beslut
Den flexpension som arbetsgivaren avsatt för dig kan du välja att ta ut för att kompensera inkomstbortfallet – men det är även möjligt att låta den ligga kvar med den övriga tjänstepensionen.
– Att gå ned i tid är ingen rättighet, du ansöker om det hos din arbetsgivare och de kan neka om de kan påvisa att det blir negativt för verksamheten. Men det vanligaste är att man blir beviljad 20 procents flex- eller delpension, säger Stefan Holmberg.
Oavsett om man vill gå i pension tidigt, trappa ned eller jobba så länge som möjligt så tipsar Stefan Holmberg om att gå in på Minpension.se och testa olika scenarier för att se hur det påverkar pensionen.
– Det finns många delar i pensionen och olika villkor beroende på kollektivavtal. Därför är det viktigt att sätta sig in i hur det blir för just dig så att du kan göra ett väl övervägt beslut kring din pension.
Bra att veta
Den allmänna pensionen (premie och inkomstpension) betalas ut så länge man lever och tidigast tre år före riktåldern. Du kan själv välja om du vill ta ut hela månadsbeloppet av din allmänna pension, delar av den eller pausa ditt uttag. Du kan även fortsätta jobba och samtidigt ta ut pensionen om du vill det.
Från vilken ålder du kan ta ut tjänstepensionen och hur den kan tas ut ser olika ut i olika avtal. Nya regler från i januari 2025 gör det möjligt att pausa utbetalningen av tjänstepensionen, något som inte var möjligt tidigare.
Riktålder är en ålder som man ska rikta in sig på att jobba till för att man ska få lika stor pension som tidigare generationer och styr på så vis när man kan börja ta ut den allmänna pensionen. Riktåldrarna är beslutade för personer födda 1963 eller tidigare. För de som är födda 1964 och framåt finns det endast en prognostiserad riktålder:
66 år = Födda 1958–1959
67 år = födda 1960–1966
68 år = födda 1967–1980
69 år = födda 1981–1996
70 år = födda 1997–2014
16 kommentarer
Hur påverkas skatten på pensionspengar utifrån ålder?
Sveriges Ingenjörers pensionsexpert svarar: Det finns flera saker som påverkar hur mycket skatt du ska betala på din pension, till exempel grundavdrag, förhöjt grundavdrag och nivån för när statlig inkomstskatt börjar tas ut. Du betalar skatt i den kommun du var folkbokförd den 1 november året före inkomståret. Det är fr o m det år du ska fylla 67 år som du får en lägre skatt på din pension och det beror på att du får ett förhöjt grundavdrag Det gäller dig som är född 1957-1959. Från 1 januari 2027 höjs gränsen till det år du ska fylla 68 år. Detta berör dig som är född 1960 eller senare. Det högre grundavdraget betyder att du betalar lägre skatt än tidigare.
Skatteverket har en bra räknetjänst för din skatt som du hittar här: https://app.skatteverket.se/rakna-skatt-client-skut-skatteutrakning/
Hur kan man ta reda på hur mycket man får i pension om man som jag arbetat ett antal år i ett annat EU land?
Sveriges Ingenjörers pensionsexpert svarar att du kan börja att vända dig till Pensionsmyndigheten. Där hjälper de dig att ansöka om utländsk pension och här kan du läsa mer om det:
https://www.pensionsmyndigheten.se/ga-i-pension/planera-din-pension/om-du-tidigare-bott-i-ett-annat-land-an-sverige /Redaktionen
Det vore trevligt att få reda på vad höjd riktålder egentligen innebär, förutom att tidpunkten för möjlig tidig pension givetvis ändras. Är riktålder mestadels en rekommendation eller är det även pensionsgrundande? Innebär det att den intjänade pensionen slås ut på fler/färre år? Jag vet att den allmänna pensionen beräknas utifrån den statistiskt förväntade livslängden vid tidpunkt för påbörjad (full) pensionsuttag, men påverkar även riktvärdet beräkningen på något sätt? Jag ser denna information på så många håll, men saknar verkligen någon slags analys vad det faktiskt innebär för de framtida pensionärerna och deras val av pensionstidpunkt.
Så här Svarar Sveriges Ingenjörers pensionsexpert på frågan: Jag förstår din fundering i och med att det är lite både och. Riktåldern är en rekommenderad ålder man bör arbeta till för att få samma pensionsnivå som tidigare generationer. Detta beror huvudsakligen på att vi lever statistiskt sett längre än tidigare generationer och eftersom allmän pension alltid betalas ut livsvarigt så blir den månatliga pensionen lägre om vi skulle gå i pension vid samma ålder som tidigare generationer gjorde d v s pensionskapitalet ska delas med fler antal år (delningstalet blir högre). Eftersom den allmänna pensionen är en premiebestämd pensionslösning och man tjänar in till den så länge du har en beskattningsbar inkomst så styr den inte när du har en pensionsgrundande inkomst. Det den påverkar är, som du redan skriver, när du tidigast kan få en utbetalning från den allmänna pensionen (riktålder minus tre år) och den styr även andra ersättningar från socialförsäkringen som t ex sjukpenning och omställningspension vid dödsfall. Riktåldern påverkar alltså inte beräkningen i sig utan är en rekommendation att arbeta till denna ålder för att få samma kompensation som tidigare generation samt så styr den åldern när du kan få en utbetalning från allmän pension och hur länge du omfattas av andra ersättningar i socialförsäkringen. Pensionsmyndigheten har en bra information om detta där du även kan även se vilken riktålder man prognostiserar utifrån vilket år man är född här: https://www.pensionsmyndigheten.se/ga-i-pension/planera-din-pension/pensionsaldrar-och-riktalder
Liksom säkert många medlemmar har jag haft både ITP2 och ITP1 under min karriär, men på min senaste anställning var det ITP1 och kollektiv slutbetalning gäller ju bara ITP2 och om man går i pension från en anställning med ITP2, eller hur?
Något att tänka på för den som liksom jag har ett antal ITP2 och ITP1 pensioner att ta från?
Vi inom kommunal sektor efterfrågar också motsvarande tips!
Vi planerar att skriva en motsvarande artikel för medlemmar som jobbar i statlig sektor och kommuner/regioner. Håll utkik längre fram. /Redaktionen
Kommer det innan det är dags för årets lönesamtal.
Vore trevligt om vi i offentlig förvaltning får samma stöd som privat sektor. Upplever en generell obalans.
hej! Vi planerar att publicera en motsvarande artikel i juni, med med tips för anställda i staten, kommuner och regioner. Behöver du råd och stöd kring din pension kan du alltid kontakta Sveriges Ingenjörers rådgivning./Redaktionen.
Intressant artikel! Ni tar upp ITP2 för de som jobbar privat. Jag tar gärna emot motsvarande tips för oss som jobbar statligt.
Vi planerar att skriva en motsvarande artikel för medlemmar som jobbar i offentlig sektor. Håll utkik längre fram. /Redaktionen
I princip alltid när man läser något om pension så hänvisas till ”minpension.se” för mer information. Det finns dock en hyfsat stor grupp som inte kan använda denn tjänst, exempelvis vi som har sjukersättning på deltid eller anda trygghetsersättningar.
Var kan vi få motsvarande information?
Var kan vi råd om hur olika scenarion påverkar pensionen?
Det är ingen alltför vågat gissning att många i denna grupp, där ”minpension.se” inte fungerar, samtidigt kommer att vara tvungna att gå tidigt i pension pga hälsoskäl.
Finns det råd att få?
Var?
Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på MinPension svarar så här: MinnPension har inte tillräckligt med underlag för att de som har sjuk-, aktivitetsersättning eller yrkesskadelivränta ska kunna göra en tillförlitlig pensionsprognos. Här bör man i stället kontakta Pensionsmyndigheten och de olika bolag där man har sin tjänstepension. Pension bör inte vara en alternativ försörjning vid sjukdom eller arbetsskada. För de flesta är det en dålig affär att ersätta sjukpenning eller sjukersättning med ett tidigt pensionsuttag. Kolla istället vilka möjligheter som finns till ersättning från Försäkringskassan och försäkringar via jobbet. Många av de stöd som man kan få från staten under yrkeslivet upphör numera vid 66 år (inte 65 år som tidigare) och när riktåldern införs nästa år blir det 67 år. Dessutom har Svenskt Näringsliv, PTK och LO kommit överens om att höja åldersgränsen från 66 till 67 år i kollektivavtalad sjuk- och arbetsskadeförsäkring för privatanställda från 1 januari 2026.
Viktigt att ha koll på skatten om man tar ut både lön och pension. Det blir i regel hög kvarskatt, så man bör jämka skatten i så fall. Det finns bra skatteberäkningshjälp på Skatteverkets hemsida.