Stor skillnad mellan inriktningar hur många som tar examen

Det skiljer 20–25 procentenheter mellan de ingenjörsinriktningar som har högst och lägst andel som tar examen. I ena änden finns byggteknik och industriell ekonomi, i andra datateknik och teknisk fysik.

Examensfrekvensen för ingenjörsstudenter ligger runt 50 procent. Men nu har Universitetskanslersämbetet, UKÄ, för första gången brutit ner statistiken per inriktning.

– Det som är uppenbart är att det är ganska stora skillnader mellan inriktningarna. När vi pratar om att det är låg examensfrekvens för ingenjörer så är det viktigt att veta att det ser olika ut. Positivt är också att det ökat för nästan alla inriktningar, säger Alice Wallin, utredare på UKÄ.

Så här ser examensfrekvensen ut (utifrån Statistikmyndigheten SCBs indelning i inriktningar):

För Kristofer Modig, vicerektor på Lunds tekniska högskola, är siffrorna ingen ”supernyhet”. Särskilt inte för elektronik och datateknik.

– Där har det alltid varit så att många får jobb innan examen. Man kanske gör ett projektarbete under år 4 och får jobb där, och då lägger man inte ner arbete på de bitar man har kvar, som exjobbet eller att klara en jobbig mattekurs som man har efter sig.

En förklaring till att teknisk fysik har näst lägst examensfrekvens av civilingenjörsinriktningarna, tror Kristofer Modig är att den kan upplevas som en teoretiskt utmanande utbildning.

– Det finns de som upptäcker att den inte passar dem. Sedan är det ett väldigt brett program där utbildningen kan vara liknande datateknik och elektronik, vilket också gör att de blir anställda före examen.

Och de som har hög examensfrekvens?

– För industriell ekonomi är examen det som arbetsgivarna sätter väldigt högt. Går man det programmet så förväntas man ta examen, annars ses det som ett misslyckande.

– För bygg är examen också viktig. Och en mycket stor del gör examensarbeten ute i arbetslivet. Det är en inkörsport till arbetslivet och att ta examen. Och arbetsgivarna kopplar examen till en förmåga, att man kan bli betrodd med arbetsuppgifterna.

Han tillägger att det finns väldigt lite statistik för att förklara varför examensfrekvensen på olika inriktningar ser ut som den gör, och att det här är så kvalificerade gissningar han kan göra utifrån den erfarenhet han har.

Mer och mindre hjälpsamma arbetsgivare

Kristofer Modig på LTH ser exempel på arbetsgivare som har program för att stötta att de man anställer tar ut examen. Tetra pak är ett sådant exempel. Han vet också arbetsgivare som höjer lönen när examen är klar. Men han känner också till arbetsgivare som gör tvärt om.

– Det finns arbetsgivare som inte premierar examen utan tillåter intern karriär ändå, kanske för att de vill behålla personen. Vi behöver tillsammans med näringslivet visa att examen är viktig. För man behöver examen för att ta sig vidare i arbetslivet.

Tar annan examen

I statistiken från UKÄ framgår också att av dem som började plugga till ingenjör, men inte tagit en ingenjörsexamen, så tog ett antal i stället en annan examen. För dem som började läsa till civilingenjör är det 10–16 procent som gjorde det, och till högskoleingenjör 4–6 procent.

Att andelen är lägre för högskoleingenjörer kan handla om att examensfrekvensen räknas tre år efter ordinarie studietid, säger Alice Wallin på UKÄ.

– Hoppade man av i början på ett civilingenjörsprogram har man haft mer tid på sig att ta en annan examen. Men de som läser till civilingenjör har också högre betyg i snitt, så de kanske har fler valmöjligheter.

Kristofer Modig på LTH tycker att det är positivt att så pass många tar någon examen, även om det inte är som ingenjör.

– Vi tar in ett stort antal studenter. Vi får någonstans acceptera att ingenjörsutbildningen inte är rätt för alla. Det viktiga är att ta en examen och få ett adekvat arbete, att hitta sin plats.

Här finns UKÄs material där också mindre inriktningar finns med. I tabellerna i artikeln har vi slagit ihop de två första kolumnerna, som omfattar samma program, även om SUN-inriktningen blir en annan i examen. Underlaget omfattar fem nybörjarår, men i artikeln har vi bara redovisat det första och sista läsåret.